Ålandin lapsilisät

Niin omaperäistä vähä-älyiseltä hurrilta!

Tuosta saa ihan sen käsityksen, että me ahvenanmaalaiset emme maksaisi ollenkaan veroja?

ahvennainen kirjoitti:

Tuosta saa ihan sen käsityksen, että me ahvenanmaalaiset emme maksaisi ollenkaan veroja?

Eikös ahvenanmaalaiset edelleenkin ole Suomen valtiossa asuvia veronmaksajia? Mutta miksi ne lapsilisät on suuremmat siellä Ahvenanmaalla? Ettehän te enempää verojakaan maksa kuin mantereella asuvat. Päinvastoin, plus tietenkin se kuuluisa 0,45% :)

Ruotsalaisten lapsukaiset ovat arvokkaampia kuin suomalaisten kakarat, siinä se ero.

niin? kirjoitti:

Eikös ahvenanmaalaiset edelleenkin ole Suomen valtiossa asuvia veronmaksajia? Mutta miksi ne lapsilisät on suuremmat siellä Ahvenanmaalla? Ettehän te enempää verojakaan maksa kuin mantereella asuvat. Päinvastoin, plus tietenkin se kuuluisa 0,45% :)

Lue lisää

Me saamme sen 0,45%, ei PLUS 0,45%. Täällä annetaan usein ymmärtää, että VAIN mantereella asuvat maksavat veroja, jotka me sitten saamme. Me maksamme aivan samalla tavalla veroja kuin kaikki muutkin suomalaiset.
Maakuntahallituksella on oikeus säätää lapsilisistä Ahvenanmaalla ja koska elinkustannukset täällä ovat korkeammat kuin mantereella, on kohtuullista että lapsilisäkin on korkeampi.

ahvennainen kirjoitti:

Me saamme sen 0,45%, ei PLUS 0,45%. Täällä annetaan usein ymmärtää, että VAIN mantereella asuvat maksavat veroja, jotka me sitten saamme. Me maksamme aivan samalla tavalla veroja kuin kaikki muutkin suomalaiset.
Maakuntahallituksella on oikeus säätää lapsilisistä Ahvenanmaalla ja koska elinkustannukset täällä ovat korkeammat kuin mantereella, on kohtuullista että lapsilisäkin on korkeampi.

Lue lisää

Se 0,45% tuleekin teille kaikesta mm. valtion myyntivoitoista ja muista tuloista. Ja automaattisesti, ilman mitään anomuksia.
Hieman faktoja kaipaisin teidän korkeista elinkustannuksista. Tässä omiani. Ahvenanmaalla keskimääräinen kuntien tuloveroprosentti on 16,78%. Koko maassa 18,55%. Maarianhaminassa Kauniaisten lisäksi maan alhaisin 16,00%. Bensa 95E tänään keskimäärin Ahvenanmaa 1,504€ ja esim. Tampere 1,520€. Sähkön myyntihintoja Ahvenanmaalta en löytänyt mistään. Auton vuosikatsastus maksaa Maarianhaminassa 23€ ja Mantereella 44-56€ yhtä suurta poikkeusta lukuunottamatta; Joensuu 19€. Ruokakorin hinta Ahvenanmaalla isoissa kaupoissa hyvin keskihintainen. (Pienissä huomattavasti kalliimpaa). Tiedot kerätty verottajan, kuluttajaviraston ja polttoaineiden hintoja vertailevalta sivustoilta.

selvähän se kirjoitti:

Ruotsalaisten lapsukaiset ovat arvokkaampia kuin suomalaisten kakarat, siinä se ero.

En tiedä, kuinka paljon lapsilisä Ruotsissa on, ehkä ne todella maksavat enemmän kuin Suomen mantereella tai Ahvennmaalla?

Eikö kela ole sama kun suomen valtio ........

ahvennainen kirjoitti:

Tuosta saa ihan sen käsityksen, että me ahvenanmaalaiset emme maksaisi ollenkaan veroja?

Ahvenanmaa saa kolmanneksi eniten tulonsiirtoja valtiolta Kainuun ja Pohjois-Karjalan jälkeen.

Jospa Ahvenainen opetelisi ruotsia aluksi:

Åland tärande del av Finland

Senaste höst lät jag publicera en debattartikel i vilken jag redogjorde för det katastrofala öde som de internationella garantierna och avtalen
om Åland skulle gå till mötes, för det fall att Åland skulle bli en självständig stat.

Artikeln möttes av huvudsakligen positiva reaktioner och mången ålänning har bett mig skriva en uppföljare om vad som skulle hända
med den offentliga ekonomin om Åland skulle bli en självständig stat.

Förenklat sagt fungerar Ålands offentliga ekonomi så att Åland har rätt att lagstifta och bestämma om de skatter och avgifter som ska betalas
till de åländska kommunerna, medan det fortfarande är riket som har lagstiftningsbehörigheten och bestämmanderätten över statliga skatter
och avgifter också på Åland.

Ekonomiskt scenario
Den åländska lagstiftningen om kommunala skatter och avgifter överensstämmer i stort med rikets motsvarande lagstiftning på området och kan i detta sammanhang lämnas utan ytterligare
kommentarer, eftersom den kommunala offentliga ekonomin troligtvis skulle bibehållas i stort oförändrad också i fall av en utökad ekonomisk
självstyrelse alternativt om Åland skulle bli en självständig stat.

Teoretiskt kunde man ändra i den åländska kommunstrukturen, men frågan är om man därigenom kunde göra några större inbesparingar med tanke på
att flera kostnadskrävande, ursprungliga kommunala ansvarsområden, såsom hälso- och sjukvården och annan utbildning än grundskolan, redan har
överförts på landskapet.

Däremot är det intressantare att belysa det nuvarande offentliga ekonomiska systemet på axeln mellan riket och Åland, och framförallt hur
detta ekonomiska scenario skulle se ut om Åland skulle få en utökad ekonomisk självstyrelse alternativt bli en självständig stat.

200 miljoner euro

Ålänningarna och åländska företag betalade och betalar i form av statliga skatter och avgifter direkt till den statliga skattkistan i Helsingfors, år 2002 ca 189 miljoner euro, år 2005 beräknade ca 200 miljoner euro p.g.a. de stora kapitalskatterna i Chipsaffärens kölvatten
och år 2006 likaledes beräknade ca 200 miljoner euro.

Eftersom självstyrelsen sedan ansvarar för och finansierar olika statliga uppgifter och ansvarsområden på Åland, som staten
handhar i riket men således slipper ansvara för och finansiera på Åland, åläggs staten enligt självstyrelselagen att årligen återföra helt eller
delvis dessa åländska skattepengar till självstyrelseorganen på Åland, dels i form av en klumpsumma, dels i form av så kallade
flitpengar, dels i form av extra anslag samt dels i form av återförd lotteriskatt och apoteksavgifter.

Utgår sällan

Klumpsumman, som beräknas enligt 0,45 % av statens inkomster med undantag för nya lån, uppgick år 2002 till 157 miljoner euro, år 2005
till 176 miljoner euro och år 2006 beräknas den uppgå likaså till 176 miljoner euro. Flitpengen, som utgår de år då Åland i direkta skatter
betalar proportionellt sett mera än vad som betalas i landet som helhet, har under år 2005 utfallit med ca 20 miljoner euro och beräknas utfalla med samma belopp år 2006. Den återförda lotteriskatten beräknas till ca 3,5 miljoner euro och apoteksavgifterna till ca 0,65 miljoner euro för år 2006.

Extra anslag utgår relativt sällan och senast aktualiserades det i samband med byggandet av det nya reservkraftverket i Tingsbacka i Jomala
och då ålades statsmakten att betala drygt 6 miljoner euro till landskapet utöver de andra ovannämnda överföringarna från statsmakten
till självstyrelsen.

Plus minus noll
Sammantaget återfår således Åland direkt till självstyrelseorganens förfogande år 2006 beräknade ca 200 miljoner euro, att användas för
finansieringen av de uppgifter och ansvarsområden som i dag sorterar under självstyrelsens vingar. Detta belopp om ca 200 miljoner skall då
jämföras med de motsvarande ca 200 miljoner euro som Åland år 2006 beräknas betala till statskassan i form av allehanda statliga skatter
och avgifter, inklusive exempelvis den mervärdesskatt som tullen på Åland uppbär i samband med varuimporten till landskapet och de
överlåtelseskatter som skall erläggas vid fastighetsöverlåtelser i samband med ansökan om lagfart inför Ålands tingsrätt; med andra ord
samtliga former av statliga skatter och avgifter. Och som vi märker har vi ett  /- 0 spel så här långt.

Utgifter för förvaltning

Så över till det som gör verkligheten bekymmersam. Förutom att staten på nämnda sätt överför till självstyrelsens förfogande ca 200 miljoner euro
har finska staten på Åland, och på grund av Åland, ytterligare utgifter om ca 43 miljoner euro, bestående av dels driftsutgifter förstatsförvaltningen på Åland (ca 10 miljoner euro) och en schablonmässig åländsk kostnadsandel för statsförvaltningen i riket (ca 8 miljoner euro), sammantaget ca 18 miljoner euro, dels överföringar till primärnäringarna och sjöfarten uppgående till ca 23 miljoner euro
och dels andra överföringar (bland annat kompensationsavgifter till EU)
uppgående till ca 2 miljoner euro per år.

Från det sammanlagda beloppet om ca 43 miljoner euro ska avdras Ålands överskott i inbetalningar till det landsomfattande socialfondssystemet om ca 7 miljoner euro, vilket ger ett slutbeloppet
om ca 36 miljoner euro.

Således är Åland i dagsläget en TÄRANDE del av Finland, till ett årligt belopp om ca 36 miljoner euro. Det att Åland blivit en märkbart tärande
del av Finland beror på att de statliga överföringarna till landskapet vuxit från ca 110 miljoner euro år 1993 till nuvarande ca 200 miljoner euro per år, samtidigt som inbetalningarna från Åland till skattkistan i
Helsingfors har ökat i en betydligt blygsammare omfattning.

Inte sänkta skatter
Vad lär vi av detta? Jo, för det fall att Åland, inom ramen för en fortsatt självstyrelse, skulle överta beskattningsbehörigheten helt
eller delvis från riket så skulle det i sig inte ge några möjligheter till sänkta skatter eller avgifter på Åland, utan endast en möjlighet
till eventuella omdisponeringar och omprioriteringar beträffande skattebetalarna å ena sidan och hur de influtna skatterna skall fördelas
i det åländska samhället å andra sidan.

Detta eftersom de på Åland influtna statliga skatterna och avgifterna av idag, på tidigare nämnt sätt, uppgår till sammanlagt ca 200 miljoner
euro och dessa pengar i sin helhet förbrukas för att finansiera självstyrelsens nuvarande ansvarsområden, såsom utbildning och
kultur, hälso- och sjukvård, skärgårdstrafiken, löner, pensioner och pensionsavgifter m.m.

Del två av Lindbäcks debattinlägg om ekonomin på ett självstyrt och självständigt Åland ingår i morgon.

31.1.2006
Peter Lindbäck, landshövding på Åland

Ålandstidningen.

Väittääkö Ahvenainen että maaherra valehtelee?

tiedoksi kirjoitti:

Ahvenanmaa saa kolmanneksi eniten tulonsiirtoja valtiolta Kainuun ja Pohjois-Karjalan jälkeen.

Jospa Ahvenainen opetelisi ruotsia aluksi:

Åland tärande del av Finland

Senaste höst lät jag publicera en debattartikel i vilken jag redogjorde för det katastrofala öde som de internationella garantierna och avtalen
om Åland skulle gå till mötes, för det fall att Åland skulle bli en självständig stat.

Artikeln möttes av huvudsakligen positiva reaktioner och mången ålänning har bett mig skriva en uppföljare om vad som skulle hända
med den offentliga ekonomin om Åland skulle bli en självständig stat.

Förenklat sagt fungerar Ålands offentliga ekonomi så att Åland har rätt att lagstifta och bestämma om de skatter och avgifter som ska betalas
till de åländska kommunerna, medan det fortfarande är riket som har lagstiftningsbehörigheten och bestämmanderätten över statliga skatter
och avgifter också på Åland.

Ekonomiskt scenario
Den åländska lagstiftningen om kommunala skatter och avgifter överensstämmer i stort med rikets motsvarande lagstiftning på området och kan i detta sammanhang lämnas utan ytterligare
kommentarer, eftersom den kommunala offentliga ekonomin troligtvis skulle bibehållas i stort oförändrad också i fall av en utökad ekonomisk
självstyrelse alternativt om Åland skulle bli en självständig stat.

Teoretiskt kunde man ändra i den åländska kommunstrukturen, men frågan är om man därigenom kunde göra några större inbesparingar med tanke på
att flera kostnadskrävande, ursprungliga kommunala ansvarsområden, såsom hälso- och sjukvården och annan utbildning än grundskolan, redan har
överförts på landskapet.

Däremot är det intressantare att belysa det nuvarande offentliga ekonomiska systemet på axeln mellan riket och Åland, och framförallt hur
detta ekonomiska scenario skulle se ut om Åland skulle få en utökad ekonomisk självstyrelse alternativt bli en självständig stat.

200 miljoner euro

Ålänningarna och åländska företag betalade och betalar i form av statliga skatter och avgifter direkt till den statliga skattkistan i Helsingfors, år 2002 ca 189 miljoner euro, år 2005 beräknade ca 200 miljoner euro p.g.a. de stora kapitalskatterna i Chipsaffärens kölvatten
och år 2006 likaledes beräknade ca 200 miljoner euro.

Eftersom självstyrelsen sedan ansvarar för och finansierar olika statliga uppgifter och ansvarsområden på Åland, som staten
handhar i riket men således slipper ansvara för och finansiera på Åland, åläggs staten enligt självstyrelselagen att årligen återföra helt eller
delvis dessa åländska skattepengar till självstyrelseorganen på Åland, dels i form av en klumpsumma, dels i form av så kallade
flitpengar, dels i form av extra anslag samt dels i form av återförd lotteriskatt och apoteksavgifter.

Utgår sällan

Klumpsumman, som beräknas enligt 0,45 % av statens inkomster med undantag för nya lån, uppgick år 2002 till 157 miljoner euro, år 2005
till 176 miljoner euro och år 2006 beräknas den uppgå likaså till 176 miljoner euro. Flitpengen, som utgår de år då Åland i direkta skatter
betalar proportionellt sett mera än vad som betalas i landet som helhet, har under år 2005 utfallit med ca 20 miljoner euro och beräknas utfalla med samma belopp år 2006. Den återförda lotteriskatten beräknas till ca 3,5 miljoner euro och apoteksavgifterna till ca 0,65 miljoner euro för år 2006.

Extra anslag utgår relativt sällan och senast aktualiserades det i samband med byggandet av det nya reservkraftverket i Tingsbacka i Jomala
och då ålades statsmakten att betala drygt 6 miljoner euro till landskapet utöver de andra ovannämnda överföringarna från statsmakten
till självstyrelsen.

Plus minus noll
Sammantaget återfår således Åland direkt till självstyrelseorganens förfogande år 2006 beräknade ca 200 miljoner euro, att användas för
finansieringen av de uppgifter och ansvarsområden som i dag sorterar under självstyrelsens vingar. Detta belopp om ca 200 miljoner skall då
jämföras med de motsvarande ca 200 miljoner euro som Åland år 2006 beräknas betala till statskassan i form av allehanda statliga skatter
och avgifter, inklusive exempelvis den mervärdesskatt som tullen på Åland uppbär i samband med varuimporten till landskapet och de
överlåtelseskatter som skall erläggas vid fastighetsöverlåtelser i samband med ansökan om lagfart inför Ålands tingsrätt; med andra ord
samtliga former av statliga skatter och avgifter. Och som vi märker har vi ett  /- 0 spel så här långt.

Utgifter för förvaltning

Så över till det som gör verkligheten bekymmersam. Förutom att staten på nämnda sätt överför till självstyrelsens förfogande ca 200 miljoner euro
har finska staten på Åland, och på grund av Åland, ytterligare utgifter om ca 43 miljoner euro, bestående av dels driftsutgifter förstatsförvaltningen på Åland (ca 10 miljoner euro) och en schablonmässig åländsk kostnadsandel för statsförvaltningen i riket (ca 8 miljoner euro), sammantaget ca 18 miljoner euro, dels överföringar till primärnäringarna och sjöfarten uppgående till ca 23 miljoner euro
och dels andra överföringar (bland annat kompensationsavgifter till EU)
uppgående till ca 2 miljoner euro per år.

Från det sammanlagda beloppet om ca 43 miljoner euro ska avdras Ålands överskott i inbetalningar till det landsomfattande socialfondssystemet om ca 7 miljoner euro, vilket ger ett slutbeloppet
om ca 36 miljoner euro.

Således är Åland i dagsläget en TÄRANDE del av Finland, till ett årligt belopp om ca 36 miljoner euro. Det att Åland blivit en märkbart tärande
del av Finland beror på att de statliga överföringarna till landskapet vuxit från ca 110 miljoner euro år 1993 till nuvarande ca 200 miljoner euro per år, samtidigt som inbetalningarna från Åland till skattkistan i
Helsingfors har ökat i en betydligt blygsammare omfattning.

Inte sänkta skatter
Vad lär vi av detta? Jo, för det fall att Åland, inom ramen för en fortsatt självstyrelse, skulle överta beskattningsbehörigheten helt
eller delvis från riket så skulle det i sig inte ge några möjligheter till sänkta skatter eller avgifter på Åland, utan endast en möjlighet
till eventuella omdisponeringar och omprioriteringar beträffande skattebetalarna å ena sidan och hur de influtna skatterna skall fördelas
i det åländska samhället å andra sidan.

Detta eftersom de på Åland influtna statliga skatterna och avgifterna av idag, på tidigare nämnt sätt, uppgår till sammanlagt ca 200 miljoner
euro och dessa pengar i sin helhet förbrukas för att finansiera självstyrelsens nuvarande ansvarsområden, såsom utbildning och
kultur, hälso- och sjukvård, skärgårdstrafiken, löner, pensioner och pensionsavgifter m.m.

Del två av Lindbäcks debattinlägg om ekonomin på ett självstyrt och självständigt Åland ingår i morgon.

31.1.2006
Peter Lindbäck, landshövding på Åland

Ålandstidningen.

Väittääkö Ahvenainen että maaherra valehtelee?

Lue lisää

On vain Ahvenanmaan itsensä asia tietää asioista, mutta muualla siitä ei saisi kirjoittaa tai tietää.
Manner-Suomessa saattaisi tulla eriporua erioikeuksia nauttivasta itsehallintomaakunnasta, jossa kaikki suomeenliittyvä on kauhistuttavaa ja halveksittavaa.

selvähän se kirjoitti:

Ruotsalaisten lapsukaiset ovat arvokkaampia kuin suomalaisten kakarat, siinä se ero.

Ja kuka sen arvon on mitannut! Sinäkö paskiainen!

Janne Holmen on ollut todella arvokas urheilija hahahahah ei yhtään olympiamitallia joten kääntyi muslimiksi!

SÄÄLITTÄVÄ HURRI LOINEN kuten sinäkin!

haluan että Åland siiryy Ruotsiin.

minä en ainakaan kirjoitti:

haluan että Åland siiryy Ruotsiin.

Pelkäätkö ettei uusi isäntä anna sinun loisia itsessään?

Suomi putos puusta vasta 80 R. 60 luvulla mutta ollaan me keihäässä hyviä kun on tullu juostua peuran perässä.

Olen jo vastannut, mutta tarkennetaan vielä. Maakuntapäivät ovat katsoneet, että koska elinkustannukset (todellakin)ovat kalliimmat täällä, lapsiperheitä on syytä tukea hieman suuremmalla summalla kuin mantereella. Siksi.

ahvennainen kirjoitti:

Olen jo vastannut, mutta tarkennetaan vielä. Maakuntapäivät ovat katsoneet, että koska elinkustannukset (todellakin)ovat kalliimmat täällä, lapsiperheitä on syytä tukea hieman suuremmalla summalla kuin mantereella. Siksi.

Lue lisää

Lisään vielä, että minusta ongelma on siellä mantereella, eli eduskunnan pitäisi korottaa mantereen lapsilisät samalle tasolle kuin täällä. Jos täkäläiset poliitikot ovat valmiita maksamaan suurempaa lapsilisää, niin eikö teidän, jos haluatte saman summan, pitäisi kääntyä eduskunnan puoleen? Eikä ihmetellä Ahvenanmaan lainsäätäjien päätöksiä?

ahvennainen kirjoitti:

Olen jo vastannut, mutta tarkennetaan vielä. Maakuntapäivät ovat katsoneet, että koska elinkustannukset (todellakin)ovat kalliimmat täällä, lapsiperheitä on syytä tukea hieman suuremmalla summalla kuin mantereella. Siksi.

Lue lisää

Jos maakuntapäivät on sen päättänyt että Ahvenanmaalla elinkustannukset on korkeammat kuin mantereella niin uskottavahan se sitten on.

se sitten on. kirjoitti:

Jos maakuntapäivät on sen päättänyt että Ahvenanmaalla elinkustannukset on korkeammat kuin mantereella niin uskottavahan se sitten on.

Onhan se ruotsink. aina saksa parempi lippu suomi voittaa aina siis tulemme tähän kysymykseen mikä maa mikä V.grun & peseta ei-kö taala fin markka paska markka puunjalos .tyhmä kansa kärsii koko soomi e. hyvä juna meni jo ..

ahvennainen kirjoitti:

Olen jo vastannut, mutta tarkennetaan vielä. Maakuntapäivät ovat katsoneet, että koska elinkustannukset (todellakin)ovat kalliimmat täällä, lapsiperheitä on syytä tukea hieman suuremmalla summalla kuin mantereella. Siksi.

Lue lisää

ampuja.

ahvennainen kirjoitti:

Olen jo vastannut, mutta tarkennetaan vielä. Maakuntapäivät ovat katsoneet, että koska elinkustannukset (todellakin)ovat kalliimmat täällä, lapsiperheitä on syytä tukea hieman suuremmalla summalla kuin mantereella. Siksi.

Lue lisää

Ahvenanmaan maakuntahallitus on myös katsonut, että suomenkielisillä lapsilla ei ole oikeutta saada oman äidinkielensä opetusta.

Sekin on osa itsehallintoa.

Viite: Jouko Kinnunen,Åsub.

ej åländare kirjoitti:

Ahvenanmaan maakuntahallitus on myös katsonut, että suomenkielisillä lapsilla ei ole oikeutta saada oman äidinkielensä opetusta.

Sekin on osa itsehallintoa.

Viite: Jouko Kinnunen,Åsub.

Lue lisää

Mutta ajattele, suomenkielisistä lapsista maksetaan ihan saman suuruista lapsilisää kuin ruotsinkielisistäkin!

ahvennainen kirjoitti:

Mutta ajattele, suomenkielisistä lapsista maksetaan ihan saman suuruista lapsilisää kuin ruotsinkielisistäkin!

Eikös maakuntahallitus ole sitä huomioinut, että suomenkielisille lapsille on saman suuruinen lapsilisä? Eihän se ole mitenkään oikeudettua semmoinen vääryys. Pitäisihän ruotsinkielisille luonnostaan olla paljon suuremmat lapsilisätkin.

Seurannut kirjoitti:

Eikös maakuntahallitus ole sitä huomioinut, että suomenkielisille lapsille on saman suuruinen lapsilisä? Eihän se ole mitenkään oikeudettua semmoinen vääryys. Pitäisihän ruotsinkielisille luonnostaan olla paljon suuremmat lapsilisätkin.

Lue lisää

Alkaa olemaan moukalla perjantaihumala nousussa kun jokaiseen juttuun nyt antaa taas kommenttinsa mokomakin tyhmä Lukenut.

pikkaisen järkevämpi kirjoitti:

Alkaa olemaan moukalla perjantaihumala nousussa kun jokaiseen juttuun nyt antaa taas kommenttinsa mokomakin tyhmä Lukenut.

Aihe ei ole kirjoittaja.
Monesti täällä jankutetaan palstan säännöistä kuka tuossa esimerkiksi nimimerkillä "pikaisen järkevämpi" esittää ihan sääntöjen mukaista kieltä?
Pitäisin järkevänä, että kirjoittajat jätetään omaanrauhaansa ja asia olisi se mihin otetaan kantaa. Kuuluuko ruotsalaiseen koulusivistykseen ihmisten parjaaminen ja halveksiminen?

Seurannut kirjoitti:

Aihe ei ole kirjoittaja.
Monesti täällä jankutetaan palstan säännöistä kuka tuossa esimerkiksi nimimerkillä "pikaisen järkevämpi" esittää ihan sääntöjen mukaista kieltä?
Pitäisin järkevänä, että kirjoittajat jätetään omaanrauhaansa ja asia olisi se mihin otetaan kantaa. Kuuluuko ruotsalaiseen koulusivistykseen ihmisten parjaaminen ja halveksiminen?

Lue lisää

olette kaikki degeneroituneita mulkosilmiä, pelkkä kustannus Suomelle. työntäkää pottu hanuriinne

paimen kirjoitti:

Suomi putos puusta vasta 80 R. 60 luvulla mutta ollaan me keihäässä hyviä kun on tullu juostua peuran perässä.

Svekko senkun tihkuu älykkyyttä. Peuroja on useita lajeja. Taidat tomppeli tarkoittaa poroa joka on kesytetty tunturipeurasta.

taivasteltellaan kirjoitti:

Onhan se ruotsink. aina saksa parempi lippu suomi voittaa aina siis tulemme tähän kysymykseen mikä maa mikä V.grun & peseta ei-kö taala fin markka paska markka puunjalos .tyhmä kansa kärsii koko soomi e. hyvä juna meni jo ..

Lue lisää

Ålanti urpolta jäännyt taas lääkkeet ottamatta? Otahan ne pillerit kun taitaa tuo mielenvikaisuus olla aika yleistä siellä päin.