muntliga och skriftliga kunskaper i finska om de söker jobb inom kommunala och statliga verk.
För finskspråkiga räcker det oftast med nöjaktiga muntliga kunskaper i svenska.
För finskspråkiga räcker det oftast med nöjaktiga muntliga kunskaper i svenska.
Vastaukset 53
Vanhimmat
Riktigt rättvist är det inte.
Diskriminerande är det.
Förstås men ingen bryr sig.
Finskspråkiga har privilegier.
Det daltas med finskspråkiga.
Puderrumpor är de.
De har så dåligt självförtroende.
Var är den berömda finska sisun ?
Ibland känns det så.
Nåja ,de hör ju till den folkgruppen som bestämmer.
Den finns inte mera.
De behöver omsorg och lättnader.
Den finns inte mera,inte hög moral heller.
Det har det alltid varit.
Är de så ömtåliga?
Det får man inte heller påpeka.
Finskspråkigas privilegier.
Det har det alltid varit.
Det är sant,det krävs ingenting av dem.
Lämpligt namn.
Superkänsliga.
Mycket diskriminerande.
Orätt är det.
Valitetaan turhista.
För fiskspråkiga räcker det med kunskap i engelska ?
Det har aldrig varit ens.
Google kääntäjä
"Ruotsinkielisellä suomalaisella on aina oltava erinomaiset arvosanat
suomen kielen suullista ja kirjallista taitoa, jos he etsivät työtä kunta- ja valtion töissä.
Suomenkielisille riittää yleensä tyydyttävä ruotsin kielen suullinen taito."
När 95 % av befolkningen sysslar med kommunen och staten på finska är det ganska rimligt att de anställda i kommunen och staten kan finska väl.
Men det är inte logiskt att alla tjänstemän måste kunna svenska ens tillfredsställande, så att minoriteten på 5 % kan få tjänst på svenska..
Svensktalande har megalomani.
Kun 95% väestöstä asioi kunnan ja valtion kanssa suomeksi, on varsin järkevää, että kunnan ja valtion työntekijät osaavat hyvin suomea.
Mutta ei ole järkevää, että kaikki virkamiehet joutuvat osaamaan ruotsia edes tyydyttävästi, jotta 5%:n vähemmistö saa palvelua ruotsiksi..
Ruotsinkielisillä on megalomania.
Käyttäkää Google kääntäjää
Använd Google Translate
På tvåspråkiga orter borde finskspråkiga kunna svenska bättre än nöjaktigt.
"Kaksikielisillä alueilla suomenkielisten pitäisi osata ruotsia paremmin kuin tyydyttävästi."
Jos kaksikielinen alue on aidosti kaksikielinen vähintään suhteella 50/50, vaatimus on järkevä.
Suurin osa kaksikielisistä kunnista on vain keinotekoisesti kaksikielisiä.
Om det tvåspråkiga området är riktigt tvåspråkigt åtminstone med förhållandet 50/50 är kravet rimligt.
De flesta nominellt tvåspråkiga kommuner är inte riktigt tvåspråkiga
Det finns sådana där finskspråkiga inte är 50 % också.
Nöjaktig kunskap räcker inte.
Åtminstone utmärkt muntlig kunskap.
Endel kommuner kan ha över 50 % svenskspråkiga.
Raseborg tex,och många kommuner i Österbotten.
På enspråkigt finska orter,räcker det säkert med google.
Inte ens det heller,vem skulle nu där kräva svenska.
Ingen alls.
Åtminstone muntligt.
Det finns det.
Åtminstone muntligt.
På andra orter är det mindre viktigt.
På enspråkigt finska orter räcker det att kunna säga :Jag talar inte svenska .
Tjänstemännens språkkunskaper borde testas vid anstälning.
Annat behövs inte.
Rimligt krav.
Därför finns det endast 3,7 % statliga tjänstemän med svenska som modersmål.
95 % har finska som modersmål.
Där kunde kraven vara högre.
Totta, kielitaitovaatimukset ovat erilaiset suomen- ja ruotsinkielisille.
Det är inte rättvist alls.
För finskspråkiga räcker det att de kan säga att de inte talar svenska.
Det låtsas aktiva inte alls om..
Hur vet du det? Kan du själv ett ord svenska?
Jag kände gamla finlandssvenska familjer vars barns starkare språk var klart finska. Barn från tvåspråkiga familjer har ofta problem för att de inte förstår svenska och finska som helt olika språk. De förknippar ofta språket med familj och vänner, till exempel pratar de svenska med sin mamma, men finska med några vänner. Det är inte bra för barnets utveckling, för vilket en enspråkig miljö skulle vara klart bättre.