"Hur ser det ideologiska tankeinnehållet i den pamflett om frivillig svenska som en välståndsfördel professorn i socialt arbete vid Tammerfors universitet, sannfinnländaren Ilmari Rostila skrivit som en utgångspunkt för medborgarinitiativet om en frivillig svenska i den finska skolan i Finland?
Rostila är förste undertecknare på listan för medborgarinitiativet som drygt 60.000 finländare undertecknat och som överlämnades till riksdagens talman Eero Heinäluoma torsdagen den 24 april.
Jag ska kort granska några av hans centrala begrepp, i avsikt att tydligare lyfta fram det som är ideologiskt specifikt i Rostilas pamflett. Begreppen jag tar upp är identitet, folk, modersmål och frihet.
Rostila gör en skillnad vad gäller identitet mellan en given identitet och en identitet som tycks vara mer eller mindre medfödd och som har ett samband med ett par andra av hans centrala begrepp, modersmål och folk.
Det finns en påtvingad identitet för finnen, något han kallar en kulturidentitet som i hans framställning framför allt har att göra med tvångssvenskan.
Samtidigt finns det en identitet som har med modersmålet att göra som enligt honom är helt primär och som går ut på att modersmålet på många sätt är grunden för kulturen, den primära bäraren och förmedlaren av betydelser.
Kulturidentiteten, i motsats till den fria eller befriade identiteten hos finnen, innebär enligt Rostila ett sätt för den finska eliten att binda samman Finland med Norden, detta genom att betona betydelsen av förutom kulturidentiteten även vikten av språkkunskaper i arbetslivet.
Den typen av identitet ser han som ett förtrycksredskap riktat mot de finnar som inte kan svenska eller inte vill läsa svenska, en attityd som kan kallar grov och hård och som pågått i årtionden.
Som galjonsfigur för attityden pekar han speciellt ut Martti Ahtisaari.
Folket hos Rostila är det folk som talar finska (suomea puhuva kansa) som ingen enligt honom tycks bry sig om eller notera. Folket som begrepp kommer därmed i hans framställning att knytas samman med en språkligt-etnisk markör som blir helt avgörande.
De som faller utanför denna gränslinje, exempelvis de svenskspråkiga och svenskan som språk, blir en för finnarna främmande eller påtvingad identitet som kommer att dela de finskspråkiga, vilket hos Rostila är ett tillstånd som bör avlägsnas.
De finskspråkigas självkänsla stöds inte nödvändigtvis, skriver han, av att ett språk som de inte kan (svenskan) skulle höra till deras identitet. Den identitet Rostila talar om är alltså, så vitt jag kan se, entydigt kollektiv. Den bör vara odelad och den har en alldeles speciell, stark koppling till modersmålet, finskan.
Den nyligen bortgångne argentinsk-brittiske kulturteoretikern Ernesto Laclau, som utvecklat populismbegreppet från vänster, menar att folket i dag som en kategori bör konstrueras som ett motstånd mot globalkapitalismen och den fria rörlighet och expansion som denna annars hänsynslöst utnyttjar.
Laclaus teorier bildar en viktig utgångspunkt för den populistiskt inriktade politiken i dagens Argentina, den så kallade Kirchnerismen. Jämför man Laclaus folkbegrepp med Rostilas blir dock skillnaden mellan de två tydlig.
Hos Rostila bildar sammankopplingen mellan de undertryckta, de lågpresterande, de mindre utbildade, enspråkiga och ett språkligt och etniskt rensat folkbegrepp själva utgångspunkten för analysen.
Därmed kommer Rostilas populism att mer likna en äldre politisk rörelse, 1930-talets tidiga nazistiska vänsterpolitik, vars avsikt ju var att stimulera massorna i ett Tyskland som var politiskt och ekonomiskt försvagat efter första världskriget.
Det är kanske den historiskt relevanta gesten som är den mest intressanta och säregna i Rostilas manifest.
Språkfrihet och -frivillighet betyder hos Rostila en frihet att välja bort svenskan, både som språk i den finska skolan och mer allmänt som ett språk som talas i Finland.
I ett blogginlägg i Iltalehti för ?några dagar sedan talade han om behovet av att bygga upp ett helt svenskfritt alternativ i det finländska samhället, en fil som är fri från svenskan, från donaren ända upp till presidenten.
Också här finns ett tydligt eko från 1930-talet, i tanken på befrielse från de element som stör helheten och harmonin i konstruktionen."
Text Sven-Erik Klinkmann
Vasabladet 2014-05-06: Svenskt "förtyck"
13
175
Vastaukset
- amnesty
Kielivapaus on ihmisen perusoikeus!
- hulluja ne on
Svekomaani näkee jo natsismiakin Rostilan kirjoituksessa.....heheheheeee
Voivoi näitä surkeita hur.reja,eikö se mene päähän että ruotsi on vieras kieli suomalaisille.- Fennot hukassa
Kaikki kielet ovat vieraita, siis tosi vieraita (!), suomenkielisille. Kuuleehan tuon jo ensimmäisen suun avauksen jälkeen, kun joku yrittää mongertaa vierasta kieltä, esimerkiksi "inklisiä".
- varmaan
Fennot hukassa kirjoitti:
Kaikki kielet ovat vieraita, siis tosi vieraita (!), suomenkielisille. Kuuleehan tuon jo ensimmäisen suun avauksen jälkeen, kun joku yrittää mongertaa vierasta kieltä, esimerkiksi "inklisiä".
Kumma kun te hur.rit ette oikein osaa mitään kieltä,ruotsia puhuessa te sekoitatte mukaan suomen sanoja,englanti näyttää myös olevan teillä ihme mongerrusta.Kaiken lisäksi hyvin monet teistä eivät ole koskaan edes oppineet Suomea,vaikka ovat täällä syntyneet.
ONKO TEILLÄ PÄÄSSÄ VIKAA?
- 4711
Också här finns ett tydligt eko från 1930-talet, i tanken på befrielse från de element som stör helheten och harmonin i konstruktionen."
Mikäs kielivapaudessa muistuttaa 1930-lukua? - kriitikko3
Täysin asiallinen, hyvin perusteltu kirjoitus.
- eife
Fil.Tri Klinkman on loistava analyytikko!
- AITOsuomalainen
"Täysin asiallinen, hyvin perusteltu kirjoitus. "
Myös täysin väärässä.
- käännös?
Käännös ja referointi olisi paikallaan. En osaa tuota vierasta kieltä.
- Totuus ei muutu
Mullekin ruotsinkieli on vieras.
- ++++++++
Ruotsin kieli on vieras kieli suomalaisille.
- Tootitotöö..
++++++++ kirjoitti:
Ruotsin kieli on vieras kieli suomalaisille.
Niin kuin useimmat muutkin kielet......
- puolsuomenkielinen
" Därmed kommer Rostilas populism att mer likna en äldre politisk rörelse, 1930-talets tidiga nazistiska vänsterpolitik, vars avsikt ju var att stimulera massorna i ett Tyskland som var politiskt och ekonomiskt försvagat efter första världskriget. "
Itse kyllä enempi näen Rostilan pohdinnan tervetulleeksi osaksi suomalaista kielipolitiikka keskustelua.
Kiteytettynähän voi kiteyttää jo suomiarenaassakin keskustelu tilaisuus otsikkoon " hyötyruotsi vai pakkoruotsi".
Toivonmukaan tästä keskusteltaisiin laajasti ja olisi selkeästi osana tulevaa eduskunta vaali keskustelua.
Viittaus nazipolitiikkaan kuvastaa varmaan kirjoittajan omaa ajatusmaailmaa enemmän, ja ei ole tästä aikakaudesta jossa demokraattisessa maasa keskustelu on nimenomaan toivottavaa, vaikkei ihan tarkasti ollakkaan aina samaa mieltä. Kirjoittaja nähtävästi haluaa suomettumisen edelleen jatkuvan ja mitään kriittistä kommenttia saa ruotsinkielisyydestä tuoda esille:)
Ketjusta on poistettu 0 sääntöjenvastaista viestiä.
Luetuimmat keskustelut
Tukalaa kuumuutta
Tietäisitpä vaan kuinka kuumana olen käynyt viime päivät. Eikä johdu helteestä, vaan sinusta. Mitäköhän taikoja olet teh412365Mansikkatiloilla hyväksikäytetään ukrainalaisia
Työolot ovat surkeita ja palkka kelvoton. https://yle.fi/a/74-201729423001951- 201750
- 241565
Okei, myönnetään,
Oisit sä saanut ottaa ne housutkin pois, mutta ehkä joskus jossain toisaalla. 😘231404- 1001299
- 411272
En ymmärrä käytöstäsi
Se on ollut eräänlaista hyväksikäyttöä. Että seura kyllä kelpaa palstan välityksellä silloin kun ei ole parempaakaan tek1391235- 35992
Ensi kesänä
Näin kesän viimeisenä minuutteina ajattelen sinua. Olisiko seuraava kesä "meidän" kesä? Tänä vuonna ei onnistuttu, mutta32975