Publicerad 22.10.2014 kl. 10:53
http://folktinget.fi/sv/press/utlatanden/article-54795-36060-utlatande-om-grunderna-for-laroplanen-for-den-grundlaggande-utbildningen
Volktinget anser att det är bra att det ges möjlighet att inleda studier i det andra inhemska språket redan från årskurs 1.
Tidigareläggandet av den obligatoriska svenskan som andra inhemska språk senast till årskurs 6 medför nya utmaningar. För att uppnå bästa resultat av tidigareläggningen skulle det kräva tilläggstimmar och ökade ekonomiska resurser. Det vore viktigt att undervisningen sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. I fortbildningen bör de funktionella språkfärdigheterna ges en central roll för att man ska kunna utveckla undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna.
Folktinget anser att det är av största vikt att undervisningen i svenska, då den nu tidigareläggs, sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. Tillräckliga medel för fortbildning av lärarna som ska undervisa i svenska bör reserveras.
http://folktinget.fi/sv/press/utlatanden/article-54795-36060-utlatande-om-grunderna-for-laroplanen-for-den-grundlaggande-utbildningen
Volktinget anser att det är bra att det ges möjlighet att inleda studier i det andra inhemska språket redan från årskurs 1.
Tidigareläggandet av den obligatoriska svenskan som andra inhemska språk senast till årskurs 6 medför nya utmaningar. För att uppnå bästa resultat av tidigareläggningen skulle det kräva tilläggstimmar och ökade ekonomiska resurser. Det vore viktigt att undervisningen sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. I fortbildningen bör de funktionella språkfärdigheterna ges en central roll för att man ska kunna utveckla undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna.
Folktinget anser att det är av största vikt att undervisningen i svenska, då den nu tidigareläggs, sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. Tillräckliga medel för fortbildning av lärarna som ska undervisa i svenska bör reserveras.
Vastaukset 5
Vanhimmat
Mitä? jag nej talar svenska
Hyvä uutinen.
Det låter bra, jättebra!
Ehkäpä tuo joidenkin vanhempien syvältä kumpuava käsittämätön viha yhtä koulun oppiainetta kohtaan vähenee sukupolvi sukupolvelta, kun lapset oppivat kieltä aikaisemmin (=paremmin).
Ehkäpä tämä lilliputti-vähemmistön syvältä kumpuava käsittämätön viha suomen lapsia kohtaan alkaa jossakin vaiheessa lauhtua, ja lapset saavat samanlaisen kielivapauden, joka on muissakin Pohjoismaissa.
Toivoisin, että suomenkielen opetusta tehostettaisiin kouluissa niin, että vähemmistöt pärjäisivät itsenäisesti ilman tulkkia mm. ruokamarketeissa.
Tässä tutkimustietoa ihmisten mielipiteistä:
http://web.abo.fi/pressmaterial/sprakundersokning_Finska.pdf
74 % kannattaa ruotsin kilen muutamista vapaaehtoiseksi aineksi peruskoulussa, mutta silti pitää ruotisn kieltä tärkeänä Suomessa. Tämä on hyvä erottelu, ja hienoa että se tulee noin selvästi esiin. "Pakkoruotsiahan" on puolusteltu pelottelemlla ruotsinkielisten aseman heikkenemisellä, vaikka siitä ei ole kysymys. Ruotsinkielisiä palveluja pystyvät antamaan vain ne, jotka oikeusta osaavat kieltä, nythän suurin osa ei osaa vaikka onkin sitä "lukenut" koulussa.