Demari on ruotsinkielisten renki!

Talar svenska i Norden
Hela intervjun går på svenska, ett språk som Liikanen talar otvunget och gärna. Att det blev så beror i hög grad på ett möte med den svenske industrimannen Marcus Wallenberg 1976. Wallenberg företrädde Ericsson som ville köpa det finländska företaget Televa. Han diskuterade saken med riksdagsledamoten Einari Koskinen, som inte förstod svenska, varvid Liikanen med sin skolsvenska agerade tolk.

– Då beslöt jag mig för att börja tala svenska i nordiska sammanhang.

Till de sammanhangen hör bland annat årliga nordiska centralbanksmöten. I början på juni deltog Liikanen i sitt sista i Reykjavik, som samtidigt blev det första för hans efterträdare Olli Rehn.

Liikanen säger att han under sin tid i riksdagen hade goda chanser att tala svenska och att han fick många svenskspråkiga vänner, som Bror Lillqvist, Evald Häggblom, Jutta Zilliacus och Ulla-Maj Wideroos.

– Jag började läsa Hufvudstadsbladet och lyssna på finlandssvensk radio. Så småningom började finlandssvenska journalister intervjua mig på svenska.

När han 1981 efterträdde Ulf Sundqvist som socialdemokraternas partisekreterare, öppnades nya möjligheter att tala svenska.

– Jag reste runt i landet och fick en helhetsbild av Svenskfinland – det var inte bara Helsingfors övre medelklass. Sedan blev jag bekant med finlandssvensk litteratur, som är viktig för att ge en mera diversifierad vy av Finland.

Dagens finländska språkklimat säger han sig inte begripa. Enligt Liikanen är tvåspråkigheten en mätare på landets civilisation och svenskan ett redskap som underlättar kontakterna i Norden, även om man inte talar språket perfekt.

Riksdagen viktigast
Liikanen säger att Finlands långa väg från ett litet land i norr vid Sovjetunionens gräns, till ett respekterat land i EU, har varit en enorm historia. Själv har han följt resan från olika anhalter: 19 år som riksdagsledamot, 14 år i Bryssel och 14 år i sin centralbankstjänst i Helsingfors och Frankfurt.

– Allt har varit spännande på sitt sätt. Bryssel var en fantastisk tid, även Frankfurt. Men störst respekt har jag för jobbet som riksdagsledamot, kansanedustaja. Där har du mandat från folket, du måste respektera deras vilja och på samma gång informera dem. Det har varit mitt mest spännande och viktigaste jobb.



PROFIL

Erkki Liikanen

1950: Föds i S:t Michel

1972: Blir som 21-åring Finlands genom tiderna yngsta riksdagsledamot. Samma år blir han fullmäktigeledamot i hemstaden S:t Michel.

1975: Utexamineras från Helsingfors universitet, politices kandidat med nationalekonomi som huvudämne.

1981: Blir Socialdemokraternas partisekreterare.

1987: Utses till finansminister under en period som blir turbulent, när konsumtionsfesten övergår i depression.

1990: Blir Finlands EU-ambassadör i Bryssel. Frågan om ett finländskt EU-medlemskap är het och kontakterna med politikerna i hemlandet är täta.

1995: Finland blir EU-medlem och Liikanen landets första kommissionär med ansvar för budget, personal och förvaltning.

1999: När en ny EU-kommission utses får Liikanen ansvar för industri och it.

2004: tillträder som chef för Finlands Bank. Har haft en central roll i försöken att lösa den europeiska skuldkrisen.

12.7.2018: Liikanen lämnar Finlands Bank och ECB efter två mandatperioder. Han efterträds av Olli Rehn.

Erkki Liikanen kertoo, että nuorena miehenä joutui kouluruotsilla tulkkaamaan kielitaidotonta demaria ilmeisesti suomea osaamattomalle ruotsalaiselle.
Tänäkin päivänä nuori mikkkeliläispoika osaa huonosti ruotsia, mutta hän luultavasti keskustelee ruotsalaisen kanssa englanniksi. Ruotsin opiskelu nykypäivänä on turhaa.
Koulun jälkeen harva viitsii ruveta opiskelemaan ruotsia, koska voi kommunikoida englanniksi.

Erkki poika on omannut silmää naiskauneudelle ja on ruotsiksi löytänyt Jutta Ziliaccuksen ja Ulla-Maj Wideroosin. Krista Kiurukin perusteli pakkoruotsia sillä, että sai seksiä.
Moni ihminen ei tarvitse siihen asiaan ruotsinkielen taitoa. Jutta ja Ulla-Maj ovat toki lumoavan kauniita, mutta osaavat myös suomea, ainakin suuttuneina.

Liikanen ei ymmärrä nykistä keskustelua pakkoruotsista ja hän väittää, että ruotsinkieli takaa maamme sivistyksen. Ikäänkuin nykypäivänä jotain sivistystä tai kulttuuria kansa erityisesti nuoriso kokisi ruotsiksi. Erkki herää emme elä viime vuosituhannella. Olet kuitenkin ollut Brysselissä. Oliko siellä sivistymätöntä, kun ihmiset eivät puhuneet ruotsia?

Kummallista, että kontaktit Pohjolassa suomalaisten pitää hoitaa ruotsiksi, kun kaikki muut maailman ihmiset puhuvat Pohjolassa englantia? Jopa virolaiset puhuvat Ruotsissa englantia.
Suomenkielisen ei tarvitse nöyristellä enää ruotsalaisten edessä. Suomi on täysvaltainen EU-maa ja suomalainen voi puhua englantia jopa ruotsalaiselle. Suomenruotsalaisten takia ei kenenkään kannata uhrata aikaa tai vaivaa ruotsin opiskelun.

Onneksi ei tarvitse olla demari ja renki.