Ruotsin keskuspankki varoittaa selvästi Liikasta voimakkaammin. Ei muuta kuin sanakirja käteen.
DATUM 2005-05-19
TALARE Vice riksbankschef Lars Nyberg
PLATS Nordea, Köpenhamn
Under senare år har hushållens skuldbörda ökat successivt och uppgår nu i genomsnitt till 125 procent av den årliga disponibla inkomsten, vilket är nästan lika mycket som strax före fastighetskrisen 1992. I Sverige liksom i många andra länder har hushållen i första hand lånat för att köpa bostäder, vilket lett till att priserna på dessa stigit i stort sett i samma takt som upplåningen.
Frågan är nu om det finns anledning att ta hänsyn till denna utveckling i de penningpolitiska övervägandena. En strikt tillämpad inflationsmålsmodell gör det inte, och det finns ingenting sagt i denna fråga i det förtydligande som gjordes 1999. Det generella problemet är om en låg inflation kan få priserna på olika tillgångar, till exempel aktier eller bostäder, att skena iväg långt utöver vad som är rimligt och vad penningpolitiken i så fall ska göra åt det. Ska man med räntan försöka bromsa en sådan utveckling för att om möjligt hindra att priserna blir så höga att fallet, när det väl kommer, blir alltför snabbt och stort? Det finns många exempel på hur luften gått ur tillgångsmarknader och därmed satt igång eller förstärkt en konjunkturnedgång. Eller är det rimligare att vänta till dess ”bubblan” spruckit och då försöka motverka effekterna så gott det nu går?
DATUM 2005-05-19
TALARE Vice riksbankschef Lars Nyberg
PLATS Nordea, Köpenhamn
Under senare år har hushållens skuldbörda ökat successivt och uppgår nu i genomsnitt till 125 procent av den årliga disponibla inkomsten, vilket är nästan lika mycket som strax före fastighetskrisen 1992. I Sverige liksom i många andra länder har hushållen i första hand lånat för att köpa bostäder, vilket lett till att priserna på dessa stigit i stort sett i samma takt som upplåningen.
Frågan är nu om det finns anledning att ta hänsyn till denna utveckling i de penningpolitiska övervägandena. En strikt tillämpad inflationsmålsmodell gör det inte, och det finns ingenting sagt i denna fråga i det förtydligande som gjordes 1999. Det generella problemet är om en låg inflation kan få priserna på olika tillgångar, till exempel aktier eller bostäder, att skena iväg långt utöver vad som är rimligt och vad penningpolitiken i så fall ska göra åt det. Ska man med räntan försöka bromsa en sådan utveckling för att om möjligt hindra att priserna blir så höga att fallet, när det väl kommer, blir alltför snabbt och stort? Det finns många exempel på hur luften gått ur tillgångsmarknader och därmed satt igång eller förstärkt en konjunkturnedgång. Eller är det rimligare att vänta till dess ”bubblan” spruckit och då försöka motverka effekterna så gott det nu går?
Vastaukset 6
Vanhimmat
Lue tämänpäiväisiä suomenkielisiä sanomalehtiä vaikka netistä, katso YLEn, MTV3:n tai Nelosen uutisia tai kuuntele radion uutiset. Näistä medioista saat tietää tänään mihin suuntaan asuntojen hinnat ovat menossa loppuvuoden. Jos et viitsi tai ehdi, niin kerron sen tässä : asuntokauppa on jälleen vilkastunut, myyntiajat ovat lyhentyneet keskimäärin noin 20 päivää ja asuntojen hinnat tulevat loppuvuonna nousemaan noin 3-5%. Että sillain. Ei tarvitse lueskella ruotsiksi Kööpenhaminan uutisia. Valvoja voisi poistaakin tuon suoran lainauksen. Kopioijalla ei ollut itsellään mitään sanottavaa...
Tiedonantaja ei väitä mitään hintakehityksestä. Jätetään se asuntovälittäjille. Tiedonantaja haluaa vain valistaa asunnonostajia riskeistä.
Ruotsissa nuo kuplaan viittaavat lausunnot on antanut kaksi Tukholman teknillisenkorkeakoulun professoria. Nuo sinun viittaukset ovat välitysfirmojen tekemiä kyselyjä omille välittäjille. Mieti vähän, teetkö kaikki ratkaisusi elämässä vain myyjää kuuntelemalla? Melkoista hyväuskoisuutta... Välittäjillä on oma lehmä ojassa, toisin kuin noilla ruottalaisproffilla.
Toki ne hinnat voi vielä noustakin, kukapa näistä tietää. Mutta kun hinnat joku kaunis päivä alkavat laskea olen varma että välittäjät "huomaavat" sen vasta, kun kaikki muut ovat sen ajat sitten huomannut....
Jos opettaja ehkä sittenkin hieman avittaa. Ei tarvitse lukea kuin seuraavat:
"lika mycket som strax före fastighetskrisen 1992...med räntan försöka bromsa en sådan utveckling...'bubblan' spruckit."
jaaha tiedonantaja tuli siis tänne luusereiden palstalle kun ei voinut enää kirjoitella Kauppalehden keskustelupalstalla.
säälin sinua olet säälittävä luuseri
Kyllä ne Kauppalehdenkin lukijat ovat tavallisia kuolevaisia. Älkää aliarvioiko itseänne!