Niin on oma kieli myös suomenruotsalaisilla. Tässä esimerkki.
Ensin ruotsiksi ja sitten sama suomenruotsiksi.
alkobutik - systembutik
barnträdgård- lekskola
batteri -värmeelement
bergsråd -hederstitel inom näringslivet
bygel- klädhängare
bykbunke -tvättbalja
centralfröken -telefonist
dabbig fånig,- dum, misslyckad
diskbord- diskbänk
doka- (kort å) supa
dona -(doona)göra, arbeta
donare -(doonare) arbetare
dorka- (dårka) korkad, blåst i huvet
duka ut- duka av
farmare- jeans
fastlagsbulle- fettisbulle, semla
fet storlek -Extra Large
fiffikus -lustigkurre
fillare -cykel
flytgasbytta- gasolflaska
glansbild -bokmärke
gota -(kort o) godis
grälor- bannor
gummitossa -(gummitåssa) gymnastiksko
halare- overall
haska- hassa slösa
haua -(haoa) vovve, hund
hjulstol- rullstol
hojsig -(hoisi) häftig, fartfylld
hopa- ro i akterns riktning
håsa -(mycket kort å) jäkta på ett onödigt stressigt, planlöst sätt I's int' håsa! Ta det lugnt!
högsvenska -(finlands)svenska utan provinsiella särdrag
illafaren- medfaren
i's ids, orkar, kan, vill I's du?- Orkar du? Ja' i's int'! Jag orkar inte! I's int'! Låt bli!
julgubben- jultomten
jultomte- tomtenisse
jännä -rolig, fartfylld
kaffedoria -(kafedooria) kafferep
kallkontor- skafferi
karonka -(karånka) fest, kalas, sällskap
kaveri -(kort a) polare
kila -(k-ljud) tränga sig före
kina -(k-ljud, kort i) gräla
kiva -(k-ljud, kort i) kul
kivogare, kivogast -komparering av kiva
klotta -(klåtta) slaska ned, smeta ned
klottig -smetig, lortig
kläpp -barnunge
knackkorv- varmkorv av finländsk typ
konde -kille, grabb
konditionstossor -motionsskor
krapula -(från latinets crapula = förgiftning) baksmälla
kravatt- slips
krota -(kort å) krafsa, peta, rota, gräva, skrynkla
krotigt -tilltrasslat, skrynkligt
köttfärs -ugnstekt köttfärslimpa
malet kött,- köttfärs
laga -arrangera, bygga, förfärdiga, göra, sköta, tillaga osv
lavoar -tvättställ
ha lessamt efter- sakna
leverlåda -korvkaka
ludig -(kort u) ullig, lurvig
maila- racket, (ishockey)klubba
mojn -tjena, tjenare
nattpajta- nattlinne, pyjamas
omgivningslära- miljökunskap
oväsnas- väsnas
paff- papp
paikka -plats
paja- (paija) smeka
pajta -(paita) underskjorta, skjorta
pannlapp -grytlapp
paraddörr- huvudentré
parktant- kvinnlig lekledare i parker
peffa- (slang) bak
plumppapper -läskpapper
poligubbe -(kort o) alkis, A-lagare
poro -(pårå) kaffesump
prenika -(kort e) medalj, förtjänsttecken
påsvante -tumvante
påta -(mycket kort å) peta, pilla
redi -(kort e) rejäl
ren-- (renn) redan
ritad film- tecknad film
rock -kavaj
rojsig -(råisi) smutsig, ostädad, sliten, stökig, vardagligt klädd
Den rojsiga -bilen Den gamla och slitna bilen
Nog kan man komma rojsig -Man behöver inte klä sig fin
rosett- fluga
rosk -(råsk) skräp, sopor
rådda -stöka till
råddig- stökig
sakta -(även) tyst
Gå sakta i trapporna! -Gå tyst i trapporna!
serviett- servett
simstrand -badstrand
skrapabulle -sladdbarn
skrinna- åka skridskor
skönskrinning -konståkning
slattra- slappa
slattrig -slapp, mjuk
småkusin -syssling
stekaluminium -ugnsfolie
stritta- stänka
stryklod -strykjärn
stöpsel- stickpropp
svirvla -fiska med kastspö (dvs. med svirvelspö)
sätta eld -tända lampan
Nog kan du sätta eld!- Tänd lampan, om du vill!
söndra -ha sönder
ta sjukt- göra ont
To' de' sju't?- Gjorde det ont?
tambur- hall
trotta -(tråtta) pilla in, tränga samman
Trotta in en skjorta i en full kappsäck
tupp -toa, dass
tupplock -dasslock
tutt- napp
uddakavaj blazer
van med -van vid
verrare -träningsoverall
voi, voi!- (interj.) ack, oj!
ha åga -(ååga) vara orolig
ämbare -(embar) hink
äppel -(eppel) äpple
ölkorg- ölback
Ensin ruotsiksi ja sitten sama suomenruotsiksi.
alkobutik - systembutik
barnträdgård- lekskola
batteri -värmeelement
bergsråd -hederstitel inom näringslivet
bygel- klädhängare
bykbunke -tvättbalja
centralfröken -telefonist
dabbig fånig,- dum, misslyckad
diskbord- diskbänk
doka- (kort å) supa
dona -(doona)göra, arbeta
donare -(doonare) arbetare
dorka- (dårka) korkad, blåst i huvet
duka ut- duka av
farmare- jeans
fastlagsbulle- fettisbulle, semla
fet storlek -Extra Large
fiffikus -lustigkurre
fillare -cykel
flytgasbytta- gasolflaska
glansbild -bokmärke
gota -(kort o) godis
grälor- bannor
gummitossa -(gummitåssa) gymnastiksko
halare- overall
haska- hassa slösa
haua -(haoa) vovve, hund
hjulstol- rullstol
hojsig -(hoisi) häftig, fartfylld
hopa- ro i akterns riktning
håsa -(mycket kort å) jäkta på ett onödigt stressigt, planlöst sätt I's int' håsa! Ta det lugnt!
högsvenska -(finlands)svenska utan provinsiella särdrag
illafaren- medfaren
i's ids, orkar, kan, vill I's du?- Orkar du? Ja' i's int'! Jag orkar inte! I's int'! Låt bli!
julgubben- jultomten
jultomte- tomtenisse
jännä -rolig, fartfylld
kaffedoria -(kafedooria) kafferep
kallkontor- skafferi
karonka -(karånka) fest, kalas, sällskap
kaveri -(kort a) polare
kila -(k-ljud) tränga sig före
kina -(k-ljud, kort i) gräla
kiva -(k-ljud, kort i) kul
kivogare, kivogast -komparering av kiva
klotta -(klåtta) slaska ned, smeta ned
klottig -smetig, lortig
kläpp -barnunge
knackkorv- varmkorv av finländsk typ
konde -kille, grabb
konditionstossor -motionsskor
krapula -(från latinets crapula = förgiftning) baksmälla
kravatt- slips
krota -(kort å) krafsa, peta, rota, gräva, skrynkla
krotigt -tilltrasslat, skrynkligt
köttfärs -ugnstekt köttfärslimpa
malet kött,- köttfärs
laga -arrangera, bygga, förfärdiga, göra, sköta, tillaga osv
lavoar -tvättställ
ha lessamt efter- sakna
leverlåda -korvkaka
ludig -(kort u) ullig, lurvig
maila- racket, (ishockey)klubba
mojn -tjena, tjenare
nattpajta- nattlinne, pyjamas
omgivningslära- miljökunskap
oväsnas- väsnas
paff- papp
paikka -plats
paja- (paija) smeka
pajta -(paita) underskjorta, skjorta
pannlapp -grytlapp
paraddörr- huvudentré
parktant- kvinnlig lekledare i parker
peffa- (slang) bak
plumppapper -läskpapper
poligubbe -(kort o) alkis, A-lagare
poro -(pårå) kaffesump
prenika -(kort e) medalj, förtjänsttecken
påsvante -tumvante
påta -(mycket kort å) peta, pilla
redi -(kort e) rejäl
ren-- (renn) redan
ritad film- tecknad film
rock -kavaj
rojsig -(råisi) smutsig, ostädad, sliten, stökig, vardagligt klädd
Den rojsiga -bilen Den gamla och slitna bilen
Nog kan man komma rojsig -Man behöver inte klä sig fin
rosett- fluga
rosk -(råsk) skräp, sopor
rådda -stöka till
råddig- stökig
sakta -(även) tyst
Gå sakta i trapporna! -Gå tyst i trapporna!
serviett- servett
simstrand -badstrand
skrapabulle -sladdbarn
skrinna- åka skridskor
skönskrinning -konståkning
slattra- slappa
slattrig -slapp, mjuk
småkusin -syssling
stekaluminium -ugnsfolie
stritta- stänka
stryklod -strykjärn
stöpsel- stickpropp
svirvla -fiska med kastspö (dvs. med svirvelspö)
sätta eld -tända lampan
Nog kan du sätta eld!- Tänd lampan, om du vill!
söndra -ha sönder
ta sjukt- göra ont
To' de' sju't?- Gjorde det ont?
tambur- hall
trotta -(tråtta) pilla in, tränga samman
Trotta in en skjorta i en full kappsäck
tupp -toa, dass
tupplock -dasslock
tutt- napp
uddakavaj blazer
van med -van vid
verrare -träningsoverall
voi, voi!- (interj.) ack, oj!
ha åga -(ååga) vara orolig
ämbare -(embar) hink
äppel -(eppel) äpple
ölkorg- ölback
Vastaukset 10
Vanhimmat
Anteeksi. Esimerkissä oli ensin Suomenruotsiksi ja vastaava sana ruotsiksi.
Huomaa että suomenkielestä on tullut vaikutteita ja varmaan lisääntyy ajan myötä.
..vanhaa kieltä, joka ei oikeastaan ole kehittynyt minnekään vuosikymmeniin. Helsingin ruotsi on asia erikseen, se ei ole mitään kieltä vaan slangia.
Itse olen suomenkielinen, opiskellut Ruotsissa ja puhun päivittäin ruotsalaisten kanssa, ymmärrän paljon paremmin riikinruotsia kuin suomenruotsia.
Lisäys tuohon sanalistaan:
Muotovaahto:
Riikinruotsi: Mousse
Suomenruotsi: Formskum
Partavaahto:
Riikinruotsi: Raklödder
Suomenruotsi: Rakskum
Ruotsissa myös rakskum
Formskum on materiaali jota käytetään tuoleissa, niskatuessa ym.
Minun suosikkini on bykpojke = klädnypa
Meillä kotipuolessa on edelleenkin käytössä ruotsista lainattuja murresanoja.
potaatti = peruna
kahveli = haarukka
puatti = vene
salvesplasta = laastari
salva = voide
toisaalta myös venäjästä
sapla = veitsi
masla = voi
Kulhoa sanalla: Pilkkumi.
Mistähän tuo sana tulee, tietääkö joku?
Minä puolestani muistan isäni käyttäneen pilkkumi-sanaa. En kuitenkaan tunne sanan alkuperää, mutta minulle se on savolainen sana, samoin kuin mattuusa, ryökynä ja hantuuki.
Spilkum liten djup skål, SAOL
Bra lista med en del ord som används olika, men allting stämmer inte riktigt. De följande ordena är lika på rikssvenska och finlandssvenska.
barnträdgård- lekskola (båda används men lekskola används oftast)
bergsråd -hederstitel inom näringslivet (det är ju en titel som enbart finns i Finland så det förklarar skillnaden)
bykbunke -tvättbalja
centralfröken -telefonist (centralfröken är ett mycket gammalt uttryck som knappast används mera)
duka ut- duka av (båda används för de betyder ju motsattsen av varandra, om man tar bort kärlen från bordet så dukar man av)
fet storlek -Extra Large
fiffikus -lustigkurre
glansbild -bokmärke (glansbild är en helt annan sak än bokmärke, det är glansiga bilder som oftast små flickor samlar på)
haska- hassa slösa (har aldrig hört ordet haska men nog hassa och slösa)
hjulstol- rullstol
kaffedoria -(kafedooria) kafferep (har aldrig hört ordet kaffedoria)
kallkontor- skafferi
karonka -(karånka) fest, kalas, sällskap (har aldrig hört karonka men använder fest, kalas etc)
kravatt- slips (använder oftast slips)
laga -arrangera, bygga, förfärdiga, göra, sköta, tillaga osv (används samma ord, beroende på vad som menas t.ex man lagar inte ett hus, man bygger ett hus)
ha lessamt efter- sakna (båda används)
nattpajta- nattlinne, pyjamas (oftast är det nog pyjamas som används)
paikka -plats (paikka är ju ett slangord från finskan plats används nog mera)
paraddörr- huvudentré
rock -kavaj (båda används, har en viss skillnad)
rosett- fluga (båda används)
rosk -(råsk) skräp, sopor (alla tre ord används)
sakta -(även) tyst
Gå sakta i trapporna! -Gå tyst i trapporna! (sägs nog gå tyst…)
stekaluminium -ugnsfolie (tror att mest används aluminiumfolie)
stritta- stänka
stryklod -strykjärn (strykjärn används)
sätta eld -tända lampan
Nog kan du sätta eld!- Tänd lampan, om du vill! ( vi tänder nog en lampa)
ta sjukt- göra ont
To' de' sju't?- Gjorde det ont? (båda används)
tupp -toa, dass (alla tre används)
tupplock -dasslock (har aldrig hört om ett tupplock)
uddakavaj blazer (båda används)
van med -van vid (båda används, beror på vad som menas)
ha åga -(ååga) vara orolig (orolig används nog mera, åga är ett gammalt ord)