Det pågår en organiserad kampanj mot svenska språkets ställning i Finland inför riksdagsvalet den 17 april. Betecknande är att Finskhetsförbundet organiserade en demonstration mot den s.k. tvångssvenskan framför riksdagshuset i Helsingfors den 31 mars. Förbundet hade t.o.m. anordnat busstransporter från Åbo, Imatra, Jyväskylä och Tammerfors.
Historien upprepar sig. I dag har nationalistiska och chauvinistiska kretsar i Finland med Finskhetens förbund och Sannfinländarna i spetsen återigen lanserat en kampanj mot det svenska språkets ställning i Finland. De skjuter in sig på den s.k. tvångssvenskan, men målet är att beröva svenskan dess ställning som nationalspråk och på sikt göra Finland enspråkigt finskt. Denna kampanj har varit tämligen framgångsrik – Sannfinländarna har fått runt 18 procent i de senaste opinionsundersökningarna. Det värsta är att flera av de etablerade partierna tenderar att anpassa sig efter Sannfinländarnas retorik.
På Samlingspartiets kongress i juni i fjol röstade en knapp majoritet för att svenskan inte längre skulle vara obligatoriskt språk i den finländska skolan. En tredjedel av kongressdeltagarna röstade för att svenskan skulle avskaffas som nationalspråk. Mari Kiviniemi, statsminister från Centerpartiet, försökte triumfa igenom att Karleby i administrativt hänseende skulle överföras till det finskspråkiga Uleåborg i stället för att hållas kvar i den svenskspråkiga sfären i Österbotten. Efter att detta hade misslyckats gjorde hon ett utspel tillsammans med Vladimir Putin om att finskspråkiga skolbarn i östra Finland skulle kunna välja bort svenskan till förmån för ryskan. Fyra partiledare stöder den obligatoriska skolsvenskan enligt Yles valkompass; tre är delvis av samma åsikt, medan Timo Soini, Sannfinländarnas partiledare, är emot. I samma valkompass svarade drygt 60 procent av riksdagskandidaterna att de helt eller delvis var emot svenskan som obligatoriskt skolspråk.. Det genomförs också opinionsundersökningar om svenskans ställning, men vissa dem är så vinklade att de mest inbjuder till skratt. Finskhetsförbundet ställde exempelvis denna fråga i en opinionsundersökning: ”Tvåspråkigheten är inskriven i Finlands grundlag. Förutom Finland är alla andra Östersjöländer enspråkiga. Borde Finland bli officiellt enspråkigt, dock så att servicen för de svenskspråkiga tryggas?" 59 procent svarade ja på denna fråga.
Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets kampanj mot den s.k. tvångssvenskan är självfallet ytterst medveten. Först ”tvångssvenskan”; därefter står svenskans grundlagsfästa ställning på tur. "Tvång" är naturligtvis ett bestickande argument, som appellerar till människors bekvämlighet och grumliga föreställningar om frihet. Men faktum är att alla nationella utbildningssystem fastslår ett antal obligatoriska ämnen, inklusive språkämnen, för grundskolan och gymnasiet. Detta är otvivelaktigt ett tvång.
Mångspråkighet i ett land är en styrka och en viktig resurs. Finskspråkiga studenter brukar lyckas mycket bra i det engelskspråkiga TOEFL-testet, vilket bland annat hänger samman med att de läser svenska förutom engelska. Deras närmaste konkurrenter talar alla germanska språk. I det färdighetsindex för vuxna i engelska, som EF Education First nyligen publicerade och som bygger på drygt två miljoner tester, placerade Finland sig på femte plats tätt efter Norge, Holland, Danmark och Sverige.
Språkpolitik måste bygga på vissa enkla grundprinciper. Utgångspunkten måste vara alla språk har ett egenvärde och att alla har rätt att använda sitt språk. Dessutom är det i princip bara stora språk eller majoritetsspråk, som kan tränga undan eller äta upp mindre språk eller minoritetsspråk. Det senare kan bara bromsas genom att företrädare för majoritetsspråken intar en generös hållning till minoritetsspråken, och att företrädare för de senare framhärdar i att försvara sina språk. Alla partier i 2006 års riksdag i Sverige var till exempel ense om att stärka sverigefinskans och meänkielis rättsliga ställning och utöka förvaltningsområdena. Varje minoritetsspråk förtjänar stöd utifrån sin specifika situation och sina villkor.
Vi anser att Sveriges regering och riksdag ska uppmärksamma språksituationen i Finland och på lämpligt sätt motverka Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets rabiata kampanjer.
Historien upprepar sig. I dag har nationalistiska och chauvinistiska kretsar i Finland med Finskhetens förbund och Sannfinländarna i spetsen återigen lanserat en kampanj mot det svenska språkets ställning i Finland. De skjuter in sig på den s.k. tvångssvenskan, men målet är att beröva svenskan dess ställning som nationalspråk och på sikt göra Finland enspråkigt finskt. Denna kampanj har varit tämligen framgångsrik – Sannfinländarna har fått runt 18 procent i de senaste opinionsundersökningarna. Det värsta är att flera av de etablerade partierna tenderar att anpassa sig efter Sannfinländarnas retorik.
På Samlingspartiets kongress i juni i fjol röstade en knapp majoritet för att svenskan inte längre skulle vara obligatoriskt språk i den finländska skolan. En tredjedel av kongressdeltagarna röstade för att svenskan skulle avskaffas som nationalspråk. Mari Kiviniemi, statsminister från Centerpartiet, försökte triumfa igenom att Karleby i administrativt hänseende skulle överföras till det finskspråkiga Uleåborg i stället för att hållas kvar i den svenskspråkiga sfären i Österbotten. Efter att detta hade misslyckats gjorde hon ett utspel tillsammans med Vladimir Putin om att finskspråkiga skolbarn i östra Finland skulle kunna välja bort svenskan till förmån för ryskan. Fyra partiledare stöder den obligatoriska skolsvenskan enligt Yles valkompass; tre är delvis av samma åsikt, medan Timo Soini, Sannfinländarnas partiledare, är emot. I samma valkompass svarade drygt 60 procent av riksdagskandidaterna att de helt eller delvis var emot svenskan som obligatoriskt skolspråk.. Det genomförs också opinionsundersökningar om svenskans ställning, men vissa dem är så vinklade att de mest inbjuder till skratt. Finskhetsförbundet ställde exempelvis denna fråga i en opinionsundersökning: ”Tvåspråkigheten är inskriven i Finlands grundlag. Förutom Finland är alla andra Östersjöländer enspråkiga. Borde Finland bli officiellt enspråkigt, dock så att servicen för de svenskspråkiga tryggas?" 59 procent svarade ja på denna fråga.
Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets kampanj mot den s.k. tvångssvenskan är självfallet ytterst medveten. Först ”tvångssvenskan”; därefter står svenskans grundlagsfästa ställning på tur. "Tvång" är naturligtvis ett bestickande argument, som appellerar till människors bekvämlighet och grumliga föreställningar om frihet. Men faktum är att alla nationella utbildningssystem fastslår ett antal obligatoriska ämnen, inklusive språkämnen, för grundskolan och gymnasiet. Detta är otvivelaktigt ett tvång.
Mångspråkighet i ett land är en styrka och en viktig resurs. Finskspråkiga studenter brukar lyckas mycket bra i det engelskspråkiga TOEFL-testet, vilket bland annat hänger samman med att de läser svenska förutom engelska. Deras närmaste konkurrenter talar alla germanska språk. I det färdighetsindex för vuxna i engelska, som EF Education First nyligen publicerade och som bygger på drygt två miljoner tester, placerade Finland sig på femte plats tätt efter Norge, Holland, Danmark och Sverige.
Språkpolitik måste bygga på vissa enkla grundprinciper. Utgångspunkten måste vara alla språk har ett egenvärde och att alla har rätt att använda sitt språk. Dessutom är det i princip bara stora språk eller majoritetsspråk, som kan tränga undan eller äta upp mindre språk eller minoritetsspråk. Det senare kan bara bromsas genom att företrädare för majoritetsspråken intar en generös hållning till minoritetsspråken, och att företrädare för de senare framhärdar i att försvara sina språk. Alla partier i 2006 års riksdag i Sverige var till exempel ense om att stärka sverigefinskans och meänkielis rättsliga ställning och utöka förvaltningsområdena. Varje minoritetsspråk förtjänar stöd utifrån sin specifika situation och sina villkor.
Vi anser att Sveriges regering och riksdag ska uppmärksamma språksituationen i Finland och på lämpligt sätt motverka Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets rabiata kampanjer.
Vastaukset 9
Vanhimmat
Hih hi hi hi hi hi hi hi.......
# 1 Kirkiu Bolkær
1. Her byriarz laghbok væsgöta
Krister ær fyrst i laghum warum ßa ær cristna var oc allir cristnir konongær. böndær oc allir bocarlær biscupær oc allir boclærÝir mæn. Varßær barn til kirkiu boret oc beßiz cristnu. ßa scal faßir ok moÝer fa guÝfæßur oc guÝmoßor oc salt oc uatn. ßæt scal bæræ til kirkiu ßa scal a prést kallæ han skal a kirkiu bole boæ. barn scal brymsignæ firi utan kirkiu. dyr. Sißen scal font wigyæ. prester barn döpæ. oc gudfaßir a haldæ. gudmoßer til namns sygiæ. prester scal byuße husu lengi faßir oc moßer sculu vardvetæ. Hændir ßæt sot a vegh oc ma igh til kyrkiu coma. ßa scal gudfaßir döpæ oc gudmoßer a haldæ. i vatn. æn uatn. ær til i namn faßurs oc suner oc andæs hælagha ßa scal ßét .j. kyrkiu. gard gravæ {oc arf...}
2. {...ræ æn} gengyærd ßerra brinder vp. Byscupi scal gengyærd geræ twar næter oc til quels hins ßridia. med tolf mannum. sialuer han hin ßrættandi. oc han drikki myod oc allir klerkar hans.
3. Uerder maßer .i. kyrkiu dræpin ßet ær nißings værk. ßa er kyrkia al vuighz. Er ßet firi tiu vitrum ßa scal gyuæ byscupe ßrer marker firir vilx oc natter gengerd. En a tiu vittrum. er. at ßer hovodtiundaßo. oc uilia kyrkiu vighiæ letæ ßa sculu ßer. houodtiundæ.
4. Landbor sculu eigh. houodtiundæ gæræ mer en enu sinni. vten ßer uili eller at ßer falli .i. houod syndir.
5. Værßer altæræ sten lös. ßa scal prester byscup uid væræ. eller hetta uid sinum ßrim marcum ßa sculu bönder giuæ byscupi ßrer marcher firi altæræ vixls oc natter gengerÝ. Oc firi kyrkiu gærÝ allen. ßrer marcher. firi s[...] kyrkiu gærd. tolf öra. oc firi stapul tolf öra. Crusszur oc klokchor. calka oc messufat. ßa scal byscuper vighia firi tyundæ. ßen. er bonder giuæ hanum oc börn fermæ.
6. Taker kyrkia. at fyrnass. standæ stulpær. liggia sillir er helt dyrni. oc festiband ligger kamber. hell. haltæræ sten. oc altare haui kikya vixl sinæ samu. ßo at hana böte en ßessi æru all hel.
7. Uerdher kyrkia brutin oc mæssu fat stolen. ßet er nißingsværk. ßat er niv marcha sak. kyrky. swa hæreße. sva konogge. §.1. Varßer in gangit at opnom dorom. ßa scal prester. gialdæ skaßa apter ßen sum kyrkia fik til ßes er ßrer marcher. æru. oc eigh ßy meræ at skaßi se mere gör. §.2. Er grauit vndir syll. ßa skal ecki prester værßæ. §.3. Spyrs vp scaßi. ßa a presti böta ßrer marcher. ßagher kyrkia hauir sit alt.
öre firi ekiu. tua firi tagbændu. half mark firi siværings bat. örtogh firi riuu. firi tuar. tvar örtoghær. firi ßreær allær ßrim fleræ. ßæt ær fult fornæmi sax öræ.
4. Akær maßær iuir æng uslægnæ. allær ivir akar sißæn vp ær runnit. böte örtogh firi huart hiul. Akær annut sinni böte ßrænni sextanörtoghor. ßy at ßa hetir sörgatæ.
5. Takar maßær garß manz gialdi firi ßrænni saxtanörtoghor. Takar maßær fang manz huggin i skoghi ællær annærstaß. gialdi ßranni saxtanörtoghær. æn han falz at. §.1. Þæn sum förir sin gar af akrum fyr æn burghit ær gialdi aptær allæn ßæn scaß. ßær gangær gönum ok a ovan ßrænni saxtanörtoghor ßem enum skaßæn far eigh conongi. eigh allum mannum. §.2. Brytær maßær annars garß far bonde skaßæ gönom gialdi hin ær bröt atta örtoghær hællær hin ær garß a. æn han findær eigh hin ær bröt. §.3. Löpær fæ innangærßiz at helum garßi ßæn sum fæ a læggi fram slikt sum han uill ok suæri æptir. mæß eneße sinum æn minni ær skaßi gör æn til akærlass. Kallær annær væræ meræ æn akærlass. ßa gialdi atær akærlass ok eigh mera ßy at meri se skaßi gör.
Mången finlandssvensk skulle säkert uppskatta lite mer uttalad sympati från de övriga nordiska broderfolken i det trängda språkliga läge vi idag befinner oss i.
Det som pågår i Finland är i praktiken ethnic clensing /
etnisk rensning riktad mot oss finlandssvenskar.
Påminner om 20-talets (sic!) Tyskland.
Bir ülkede Çokdillilik bir güç ve yaşamsal bir kaynaktır. Fince konuşan öğrenciler genellikle İngilizce dil çalışma İsveççe-İngilizce ağırlıklı bağlantılı TOEFL, çok iyi başardılar. En yakın rakipleri tüm Germen dilleri konuşan. EF Education First İngilizce olarak yetişkinler için yeterlilik endeksi, geçtiğimiz günlerde yayınlanan ve biraz daha iki milyondan fazla deneylerine dayanmaktadır, Norveç, Hollanda, Danimarka ve İsveç arkasında beşinci yakın Finlandiya yerleştirilir.
Swahili siku. Wewe ni hivyo masculine, kwamba ah, ah, ah. yangu mpendwa ya kusikia Mimi hapa katika kona ya ghalani mabaki ya mbaya ya zamani kuangalia lakini kabisa klabu sana uzalishaji ng'ombe, ambayo tayari ni uchovu wa mana wa mwezi mmoja safu ya pili ya aina registered klabu, hivyo napenda kupendekeza, wakati ng'ombe si fussy, hata kiakili kujieleza katika uhusiano na kwamba kuja
kuonyesha, ndiyo itakuwa kupata angalau kuchukua muda mrefu zaidi kuliko ya zamani.
Ở đây để thảo luận về toàn bộ thành phố trong kem.
Եղբայրներ, այս հողը մերն է.
entä ryssäksi?
Täällä se näköjään porisee Koko Kokkolan kerma.