Inte tvång, utan satsningar!

intetvång

Inte tvång, utan satsningar!

Som svensklärare kan jag ibland känna att det förväntas av mig att jag ska stå med rödpennan i högsta hugg och kämpa som en Don Quijote mot finlandismer och särskrivningar. Jag kan också känna att jag borde propagera för obligatorisk skolsvenska, helst med flammande kinder och pekpinnen vispande.

Ursäkta mig, men jag tror inte på pekpinnar.

Som språklärare tror jag däremot på frivillighet och på en kontext som stöder inlärningen. Jag tror på det som jag dagligen ser att funkar; skratt, flow, gemenskap, frivillighet – och en känsla av att språket för dig rätt ut i en värld av människor, upplevelser och möjligheter.

På sista tiden har svenskan igen varit på tapeten i media – dels har man diskuterat skolsvenskans vara eller inte vara, dels har det krupit fram att arbets- och näringsbyrån inte beviljar alla invandrare som vill integreras på svenska integrationsstöd. Det tragikomiska i dessa debatter är ju att det verkar som att de som inte vill lära sig svenska är tvungna, medan de som brinner för att lära sig svenska inte får. Någonstans finns det ett feltänk, som känns fruktansvärt fyrkantigt. Vad vet vi om folks planer eller hur deras liv i slutändan kommer att arta sig? Man byter jobb, flyttar, gifter sig – och kan behöva färdigheter vi aldrig ens ägnat en tanke. I en verklighet som blir allt mindre homogen och allt mer splittrad i olika språkliga, kulturella och sociala grupperingar är det närmast absurt att eftersträva likformighet. Tvärtom behövs olika kunskaper och färdigheter, också språkliga.

Låt alltså de invandrare som verkligen vill integreras på svenska göra det – med risk för att de senare upptäcker att de hade varit mer betjänta av finska (eller något annat språk – sannolikheten finns ju att de flyttar).

Låt också de finskspråkiga elever som tänker sig att de har mer nytta av ryska än av svenska välja vårt andra grannspråk – så får vi slut på pratet om tvångssvenska och dessutom ungdomar med välbehövliga kunskaper i ryska.

Att någon procent av invandrarna integreras på svenska och någon procent av de finskspråkiga väljer ryska kan väl svårligen få katastrofala följder. Jag tror inte att vi kommer att få se en massflykt åt någondera hållet.

Som finlandssvensk oroar jag mig självfallet för hur framtiden kommer att se ut för mina barn – om de kommer att växa upp språkligt trängda, utan möjligheter att leva och verka på sitt modersmål – men som pedagog tror jag inte man ska blanda ihop de här två sakerna. Svenskans framtid i Finland är en sak, svenskundervisningen en annan.

Språk är känslor, det är identitet och sinnebilder, lika subtila och svårgripliga som sympati och antipati.

Man kan inte med våld hålla folk med språkkunskaper och man kan inte argumentera sig fram till en levande tvåspråkighet.

Det man däremot kan göra, är satsa på image och marknadsföring, för nånstans där har det gått helt på tok. Där invandrarna i svenskan ser möjligheter, en vänligare och mer social kontext, en bättre framtid, jobb, trygghet, Norden, EU, ser många finskspråkiga bara förmyndarskap och nedlåtenhet. Hur kan vi ändra på den bilden?

Vad har vi på riktigt att erbjuda de finskspråkiga?

2

149

    Vastaukset

    Anonyymi (Kirjaudu / Rekisteröidy)
    5000
    • "Vad har vi på riktigt att erbjuda de finskspråkiga?"

      Vad spelar det för roll? De skall bara ha och du skall bara ge. Lägg av med att ligga på rygg och behaga andra. Stå på egna fötter och kräv din rättighet. De andra klarar sig nog, speciellt om de är värda det.

    • EiTarvettaPakkoMuumille

      "Ei pakko, ilman työtä!


      ei pakkoa

      10.5.2016 23:28


      Ei pakko, ilman työtä!

      Kuten ruotsalainen opettaja, joskus tuntuu, että se odotetaan että minun pitäisi seistä punaisella kynällä valmiina ja taistele kuin Don Quijote on Suomi-ismien ja split yhdisteitä. Olen myös sitä mieltä, että minun pitäisi levittää kouluikäisistä Ruotsin, mieluiten tuliset posket ja kynällä selkäsaunan.

      Anteeksi, mutta en usko luennoinut.

      Koska kieltenopettajan Uskon kuitenkin vapaaehtoista ja sellaisessa yhteydessä, joka tukee oppimista. Uskon, mitä päivittäin nähdä teoksia; nauru, virtaus, yhteisö, vapaaehtoinen - ja tunne kielen sinulle heti maailmasta ihmisiä, kokemuksia ja mahdollisuuksia.

      Äskettäin ruotsalainen uudelleen käsitelty tiedotusvälineissä - on keskusteltu ruotsin kielen koulu olla tai ei olla, ja se on hiipinyt jopa työvoimatoimistolle ei myönnä kaikkia maahanmuuttajia, jotka haluavat integroida Ruotsin kotoutumistukeen. Tragikoominen näissä keskusteluissa on, että näyttää siltä, ​​että ne, jotka eivät halua oppia Ruotsin vaaditaan, kun taas ne, jotka ovat innostuneita oppimaan ruotsalainen ei saa. Jossain on feltänk, joka tuntuu hirveän neliö. Mitä tiedämme ihmisten suunnitelmista tai kuinka heidän elämänsä lopulta muotoutumassa? Ne vaihtavat työpaikkaa, liikkua, mennä naimisiin - ja ehkä taitoja emme koskaan edes antanut ajatuksen. Vuonna todellisuutta, joka on tulossa vähemmän homogeeninen ja yhä hajanaista eri kieli-, kulttuuri- ja sosiaalisten ryhmien, se on melkein järjetöntä pyrkiä yhdenmukaisuuteen. Päinvastoin, tarvitaan erilaisia ​​tietoja ja taitoja, kuten kieli.

      Olkoon siis maahanmuuttajat todella haluavat integroida Ruotsin tee sitä - on olemassa vaara, että ne myöhemmin huomaamaan, että he olivat paremmin palvelee Suomen (tai mikä tahansa muu kieli - todennäköisyys on tietenkin se, että ne liikkuvat).

      Olkoon myös suomea puhuva opiskelijat, jotka ajattelevat, että heillä on enemmän hyötyä Venäjän kuin Ruotsin Valitsemalla muiden naapurimaiden kieli - niin joudumme puhua pakottamisen Ruotsin ja lisäksi nuorten kanssa paljon tarvitaan tietoa venäjän.

      Että joku prosenttia maahanmuuttajien integroitumista ruotsalaisen ja yhden prosentin Suomen valita venäläinen saattaa hyvinkin tuskin olla katastrofaalisia. En usko näemme joukkopako joko tavalla.

      Suomen ja Ruotsin pelkään tietysti siitä, miten tulevaisuudessa näyttää lapsilleni - ne kasvavat kielellisesti tukahdutettu, mutta mahdollisuudet asua ja työskennellä äidinkielellään - mutta opettajana en usko pitäisi sekoittaa nämä kaksi asiaa . Svenskans tulevaisuuteen Suomessa on yksi asia, Ruotsin opetuksen toinen.

      Kieli on tunne, se on identiteetti ja merkkejä, kuten hienovarainen ja vaikeasti liigan myötätuntoa ja antipatia.

      Yksi ei voi väkisin pitää kielitaitoisia henkilöitä ja et voi väittää, tehdä elävä kaksikielisyys.

      Mitä voit tehdä, on kuitenkin vedonlyönti kuva ja markkinointi, jonnekin, missä se on mennyt täysin pieleen. Jos maahanmuuttajat Ruotsin näkemisen mahdollisuuksiin, ystävällisempi ja yhteiskunnallinen tilanne, parempaa tulevaisuutta, työsuhdeturva, Pohjoismaissa, EU, näkee monia Suomen ainoa holhousta ja alentuvaisuus. Miten voimme muuttaa tätä kuvaa?

      Mitä me oikeastaan ​​tarjota Suomen kielen?"

    Ketjusta on poistettu 0 sääntöjenvastaista viestiä.

    Luetuimmat keskustelut

    1. Tiedätkö mihin

      Ominaisuuksiin rakastuin sinussa?
      Ikävä
      75
      4321
    2. Purra on kantanut vastuuta täyden kympin arvoisesti

      Luottoluokituksen lasku, ennätysvelat ja ennätystyöttömyys siitä muutamana esimerkkinä. Jatkakoon hän hyvin aloittamaans
      Maailman menoa
      106
      4039
    3. Surullista

      Että menetit sen naisen , tosi surullista ja vielä oman tyhmyyden takia ,ymmärrän että se on masentavaa
      Ikävä
      58
      2517
    4. Muuttunut käytös

      Onko kaivattusi käytös muuttunut? Tiedätkö mistä se johtuu? Haluatko kertoa, mitä tapahtui?
      Ikävä
      67
      2367
    5. BOIKOTOIN - Ei mitään Suomi.fi postilaatikoita käyttöön

      Ainakaan minulle! Vai että pitäisi alkaa siellä käyädä katselemassa tammikuusta 2026 siis periaatteessa päivittäin että
      Maailman menoa
      145
      2270
    6. 132
      2077
    7. Väkeä oli liikkeellä

      Nyt leijutaan pilvissä. Kun eläinpuistossa oli porukkaa 😆😆 Olihan siellä kun ilmaiseksi pääsivät. Eiköhän se juuri sik
      Ähtäri
      41
      2074
    8. Oliko kiihkeä

      ensimmäinen yö?
      Ikävä
      49
      1949
    9. Kummallista

      Oletteko koskaan ihastuneet ihmiseen, joka ei ulkonäöltään vastaa ollenkaan ihannettanne?
      Sinkut
      54
      1708
    10. Miltä meidän

      Riidat näyttäisi ja mistä niitä voisi tulla?
      Ikävä
      59
      1704
    Aihe