Von der Leyen öppnade igår på tyska då hon berättade om de nya vaccinsdoserna. När har ni tidigare hört henne tala annat än engelska i nyhetssändningarna? Hur blir det härifrån framåt?
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 70
Vanhimmat
Malta är väl numera det enda landet inom EU som har engelska som officiellt språk. Eller glömmer jag nu någon?
Det är ju det jag så många ggr påpekat här i spalten. Den blinda tron på engelskans allsmäktighet är obefofad! Engelska är bra och nyttigt men i Europa klarar man sig dåligt med endast engelska.
På Malta talas det maltesiska och engelska som nationalspråk. Utöver det kan 2/3 av befolkningen italienska.
Det andra landet inom EU där det talas engelska som ett officiellt språk är Irland. Irlands språk är iriska och engelska.
Både maltesiskan och iriskan är officiella språk inom EU. Sammanlagt har Irland och Malta ca. 5,4 milj. invånare.
Varför EU skulle använda engelska som gemensamt språk är lite svårt att se. Lika svårt är det dock att se att EU skulle komma överens om att använda ett enda EU språk som ersättare för engelska.
P.S. man undrar varför SFP använder så lite svenska inom riksdagen. Samma gäller alla andra partiers svenskspråkiga fraktioner. De flörtar med svenskspråkiga väljare, de skall främja svenskan och så använder de endast finska. Trovärdigheten kunde med lätthet förbättras.
Svenskan är endast viktig vid val,när man fiskar röster.
Nu fiskar också persuna svenskspråkiga röster.
Det kan bli ganska tungt. Vilken finlandssvensk ställer upp för ett parti vars agenda är att slopa svenskan? På basen av Perlooks och hugad kandidat från pampas i Hbl, är svaret givet.
Jag tror att Persuna blir bra mycket efter galluparna i kommunalvalet då folk ser kandidaterna. Det är förstås möjligt att folk vill ha byfånar och sköta om deras ekonomi, hälsa, utbildning och boende?
Det trodde man inte var möjligt.
Alltid finns det någon som tänker på persusätt.
Sedan kanske de ångrar sig ?
Endast då,det stämmer.
Persuna fiskar från alla håll och kanter.
Byfånar finns bland svenskspråkiga också...
Det skulle man inte ha trott.
Säkert, men brukar man rösta in dem i kommunstyren?
Allt är möjligt bland Sannfinländarna.
Kanske någon nappar.
Sannarna hade ju i något skede planer på att etablera sig på Åland, men det har visst inte riktigt fått vind i seglen. 😆
Där måste nog jobbas innan det lyckas.
Då duger svenskspråkigas röster.
Det finns perversa finlandssvenskar,
De har så dåligt bete,nappar inte.
Det finns det,tyvärr.
En hel del.
Säkert kommer de att få sådana också.
Visst, men det blir av svenskspråkiga som traditionellt har röstat på något annat än SFP. På landsbygden blir det väl närmast KePu som blir av med svikna röstare och i städerna får SDP känna på vad duunarna tycker om partiets svikna löften och hur pensionärerna förhåller sig till Wapphundringen. F.ö. får väl SDP smaka på vad resten av röstarna anser om skattefri matförmån om ca. 15.000 €. Synd att det oberoende endast finns skit av olika sorter att välja på. De man skulle ge sin röst åt är inte i politiken.
De siktar på regeringsplats.
Sidu bara,blir tyska nästa språk i topp?
Saksan lukijoiden määrät ovat laskeneet. Yliopisto tarjoaa opetuspaikkoja, joista ei olla kiinnostuneita. Huolestuttavaa, koska saksa on yhä edelleen Euroopan ehkä tärkein kieli ja vientikielemme.
Alla inbillar sig att man inte kan leva utan engelska.
I Europa och inom EU är det nog inte alls svårt, då 450.000.000 människor har något annat modersmål än engelska.
Måste konstatera att denna spalt är rätt kufisk, då det inte ens har förlupit ett dygn sedan det har skrivits i denna diskussion om EU:s kommande språkpolitik på språkpolitikspalten. Diskussionen hittas då på sida 19!
Vad i all världen är det här riktigt diskuteras?
Pakkoruotsi.
Kielipolitiikkaan kuuluu myös pitää esillä, kuinka tärkeitä eri kielten osaaminen on ja millä aloilla. Saksa on aina ollut tärkeä tekniikan alalla.
Språk är ett medel eller verktyg. På ett sett är det logiskt att lära sig stora språk och ha tillgång till stora marknader. På dessa marknader är dock konkurrensen väldigt hård.
Vad om man lär sig lite mindre (inte färre) språk och nischar med en ovanligare palett? Egna erfarenheter visar att det inte är någon dum idé.
Meidän suomalaisten tärkein viiteryhmä ja parhaat kaverit Euroopassa ovat Pohjoismaat, en pilkkaisi pakkoruotsia. Toki teidän englantiakin, siis saksan lisäksi, kannattaa osata mutta kyllä ruotsin taito on äärettömän arvokas. Siis jos oikein jonkinlaista kansainvälistä,uraa suunnittelette.
Vai jätättekö suosiolla nuo pohjoismaiset kontaktit ja suuren osan EU-politiikkaa meille suruille?
Fennona vill isolera sig.
Persut tuntuvat pyrkivän eroon molemmista. Minkä maat/maat/yhteisön Persut aikoo ottaa viiteryhmäkseen? Entisen Neuvostoliiton maatko?
Ihmettele, mitä persut tarjoavat tilalle, jos irtautuisimme kokonaan EU:sta? Millä pärjäämme kilpailussa?
"Entisen Neuvostoliiton maatko?" Knappast, för de har frigjort sig och många av dem hör idag till EU och NATO för att försäkra sig om att aldrig mera tillhöra det forna Sovjet. För Persuna blir bara dagens Sovjet kvar, för Sovjet har inte försvunnit någonstans.
I Sovjet "väljs" de styrande hur de väljs, de har de privilegierna de har (samtliga) och med grannarna krigas det på alla fronter vid gränserna och också inne i länderna, men med andra medel.
Bara Finland är så naivt att det inte skaffar samma skydd mot Sovjet som var eviga ett av de andra europeiska länderna som har en östgräns med Sovjet, har skaffat. Istället säljer man datschor år sovjeten vid alla centrala militärobjekt och bygger motorväg från östgränsen rakt till H:fors. Så gör man i Finland, Europas sista Sovjetstat. Källa: The Economist.
I Europa är det det redan!
Eristyneisyyteen se johtaisi väistämättä. Se ei olisi hyvä pienelle maallemme.
Jag behärskar flytande ett mycket litet språk, en kuriositet de facto. Det är det språk jag förtjänat mest pengar på.
Näin se juuri on. Harvinaisemman kielen osaamisella voi kilpailla, niin yksityisesti kuin ulkomaankaupassakin. Englantia taas osaavat kaikki, joten sillä on vaikea kilpailla missään.
Det börjar likna diskussion. Själv lärde man sig ett språk som är mindre än svenskan, utöver finskan, och det är kombinationen av två små språk som gör en unik på marknaden. F.ö. är man helt i par med kolleger inom större språk och har inga problem där heller.
Så långt har de inte tänkt ?
Populistinen propaganda on sitä, että halutaan "kaikki pois", mutta mitään ei kyetä tarjoamaan tilalle.
Se on myös sitä, että kerrotaan valheita totuutena. Katsokaa esim., mitä Venäjän johto kertoo maan korona-tilanteesta...
Miten niiden neuvoslaisten kanssa sit pitäisi keskustella? Ei ketään kiinnosta suomi.
Nehän jyrää kaiken suomeen liittyvän miljoonilla ja miljoonilla ihmisillään.
Tyskan har alltid varit toppspråket i Europa. Engelskan fungerar ok, men invandrare i sydeuropa brukar i regel lära sig tyska, inte engelska. För neffernas blinda tro på engelskan finns det egentligen inget fog för.
Saksa oli vielä 80-luvulla eniten osattu kieli Euroopassa.
Totta ja itse asiassa saksa on vieläkin vahvoilla oikeassa elämässä! Tämä englannin kielen ylivertaisuusharha syntyy kun joutuu kielten kanssa tekemisiin vain tietokoneen ääressä.
Jos liikkuu livenä tuolla Euroopassa niin niin asian voi todeta ihan itse. Englanti ei todellakaan ruleta!
Toivottavasti "uuden" EU:n myötä muut kielet kuin englanti pääsevät paremmin esiin.
Det gör de säkert. Försmak har redan fåtts.
Tämä on tärkeää nyt!
Så gör de. Von Leyen talade så sent som igår åt parlamentet på franska.
Speciellt om EU utvidgas. EU är redan nu 3 dubbelt till folkmängden i jämförelsen med Sovjet som satte igång med sedvanligt sabelskrammel. Köpkraften bland folket är som från olika planeter. Även USA förlorar i folkmängd och ekonomin är ett frågetecken, så som USA skuldsätter sig åt sig själv.
Turkiet har det talats om men hur blir det med folket i Vit-Ryssland och Ukraina? Sammanlagt bor 134 milj. människor i dessa länder och Minsk, som är helt bakom knuten (närmare H:fors än Kemijärvi är) har betydligt fler invånare än hela H:forsregionen eller Stor-Stockholm. Om dessa blir medlemmar, skall det då talas engelska eller någon blandning av tyska, turkiska och franska?
Kielitaito on merkityksellinen asia. Ei ole yhdentekevää, millä kielillä asioita tuo eri tilanteissa tuo esiin.
Kunde inte vara mera av samma åsikt. Man kan vinkla med nyanser, vilket Finlands president verkar vara en mästare på. Språket är ett av dem.
Oikein hyvä avaus, sopii tälle palstalle!
Perfekt.
Poliitikot tuovat myös omalla esiintymisellään esiin kielten osaamisen tärkeyttä.
På vilket sätt? Då en politiker uppträder, understryker den närmast sin egen onödighet. Senast i högen är Henriksson och hennes krav på diskriminering på basen av kön. Kunde man bara strypa kärringen före mera skada uppstår?
Kun kerrotaan esim., että ministeri on hoitanut neuvotteluja tietyllä kielellä (muulla kuin englannilla), se herättää positiivista huomiota. Tätä pitäisi tuoda enemmän esiin.
I Finland har man under de senaste åren helt koncentrerat sig på att göra bort sig och begå fel.
3 enkla exempel är bl.a. bilskrotningslagen, där minister Harakka vrider sig som en mask på kroken inför sin egen okunnighet. Ett annat exempel är Finlands nya rätt till global beskattning, som alla andra länder skrattar ihjäl sig åt, ifall att de får höra om den röda drömmen. Som körsbäret på kakan kan det nämnas att fortkörning i gott väder med 21-29 km/h överhastighet inte längre är straffbart. Utöver det har man lyckats med att sänka landets ekonomi 30 mrd. € djupare in i hålet.
Att satsa på genuint kunnande skulle verkligen vara en frisk fläkt genom finsk politik, som idag närmast ter sig som helt kunskapsfri.
Överraskande.
Saksa on periaatteessa sellainen kestosuosikki, mutta samalla vähän aliarvostettu nykyään. Saksan suosioon vaikuttaa myös eri asiat ja muoti-ilmiöt, kuten esim. musiikki. Saksasta tulee tasaiseen tahtiin hyvää musiikkia, joka saa nuoret etenkin kiinnostumaan.
Saksaa ei aina ole edes tarjolla koulussa, ranska ja espanja vievät voiton.
Totta, usein joudutaan valitsemaan esim. ranskan ja saksan välillä.
Niissä kouluissa, joissa on vähän valinnanmahdollisuutta, joutuvat yleensä tällaisen valinnan eteen.
Näissä on liikaa pakkoja. Luetaan orjallisesti samassa järjestyksessä kielet.
Det var positivt.
Saksan ja ranskan asema toivon mukaan vahvistuu uudelleen Brexitin myötä.