och dryga 4/5 finska. Trots denna fakta vägrar en del att inse att Finland mycket långt är helt tvåspråkigt.
Nästa steg måste vara att få detta att synas i var finländares vardag. Bäst lyckas det genom att i praktiken jämställa svenskan med finskan och inte med engelskan, vilket verkar vara kutym idag.
Man bör få finländarna att vakna till faktumet att inom EU, som är vår referensram, är svenskan 5 dubbelt större än finskan och finskan i sin tur talas av flera som modersmål än engelskan.
Nationalspråken bör förstärkas och främmande språk läsas mera än nu. Frågan gäller närmast vilka främmande språk som bör läsas först bland ca. 0,5 mrd människor inom EU?
Nästa steg måste vara att få detta att synas i var finländares vardag. Bäst lyckas det genom att i praktiken jämställa svenskan med finskan och inte med engelskan, vilket verkar vara kutym idag.
Man bör få finländarna att vakna till faktumet att inom EU, som är vår referensram, är svenskan 5 dubbelt större än finskan och finskan i sin tur talas av flera som modersmål än engelskan.
Nationalspråken bör förstärkas och främmande språk läsas mera än nu. Frågan gäller närmast vilka främmande språk som bör läsas först bland ca. 0,5 mrd människor inom EU?
Vastaukset 34
Vanhimmat
Kielten luvun varhaistaminen edistää myös ruotsin asemaa.
Tätä aktiivi pelkää.
Mest stärker tidig inlärning Finlands unga generationer i en global konkurrens. Bidragspensionärers åsikter väger nog inget då det beslutas om dessa saker.
Dagens PISA resultat sätter säkert fart på en positiv utveckling där skolorna igen återgår till att bli skolor.
Jotakin on pakko tehdä sen eteen, että eri kieliä opitaan taas. Varhaistaminen on erinomainen keino tähän juuri nyt.
Juuri näin. Ei kukaan opi kiinaa valitsemalla se "ruotsin tilalle". Se pitää aloittaa aikaisin.
Useita kieliä ei saa osata. Vain englantia saa osata.
Kielitaitoinen ihminen = osaa pelkkää englantia
Vapaa kielivalinta =
- estetään muita valitsemasta 1. kieltä
- lisätään pakkoenglantia entisestään
- yritetään estää ruotsin kielikylvyt
Inte är det väl någon som på allvar tror att Finlands konkurrenskraft och därmed välmående ökar om befolkningen kan mindre?
Tidigare är en god idé men mängden måste också ökas. Det visar resultaten från finskspråkiga skolor gällande svenskan.
"Vapaa kielivalinta" = "englanti riittää suomalaisille"
Det räcker inte med bara tre år.
Kielten opiskelun pitäisi olla tavoitteellista, jotta kieliä oikeasti opitaan. Nyt ongelmana on mm. se, että lukiossa voi kielten opinnot jättää kesken (eli lukea vain pari kurssia ja saada arvosana). Kieliä siis suoritetaan, mutta niitä ei opita.
Poäng borde delas ut för prestation, inte för övningar. Att avlägga examen är en prestation, resten är övningar för att klara av prestationen möjligast väl.
På 3 år kommer man nog långt, men inte med 1 timme varannan vecka.
Man kunde börja med undervisningen i svenska litet tidigare än sjätte klassen.
Kuulostaa aika pimeeltä!
Helt sovjetiskt faktiskt. Ingen utveckling, bara fanskap. Hur kan fennon och sovjeten vara så 1:1?
Jämställandet+av+svenska+och+finska+ser+ut+att+framskrida+med+god+fart+inom+Posti.+Nu+har+det+kanske+inte+riktigt+gått+som+det+har+önskats,+då+engelskan+blev+nr.+1+och+finskan+och+svenskan+jämställda+sekundära+språk.
Rantaruotsi on salakieltä, mutta voiton vie suomalaisten murresalakielet joihin ei pysty tekoälyt eikä vihapuhesyyttäjät.
Finskan i sin helhet är så obetydlig att olika plattformar struntar i att kolla vad som skrivs på finska. Finlandssvenska och rikssvenska skrivs på samma sätt, även om ord som strukabisin inte ingår i rikssvenskan och fika är något som bara görs i Sverige.
Aluevaalitkin paljastivat, että esim. Uudellamaalla useimmilla ehdokkailla oli myös ruotsin taito (mun kielitaidon lisäksi).
Jag kan prata svenska, och naturligtvis pratar jag svenska i Sverige. Bara i Sverige.
Suomessa osataan yleisesti suomea, englantia ja ruotsia.
Det beror lite på hur och var i Finland man definierar "i allmänhet". I landets tätbefolkade delar undertecknar man påståendet.
Totta tietenkin, mutta jos katsoo tiettyjen ammattialojen työntekijöitä, niin selvästi näkyy, että monipuolinen kielitaito on tärkeä asia (esim. vaikkapa lääkärit - he osaavat usein myös ruotsia riippumatta siitä, missä päin Suomea ovat työssä).
Det var lite det man menade. Högutbildade i arbetslivet har ofta, speciellt om de har nått högre positioner, språkkunskaper som klart överskrider minimum. Samma gäller givetvis en massa andra färdigheter.
Då man tar hela folket i beaktande, blir bilden olika. Förbluffande bra får man dock betjäning på svenska här och där utanför H:fors-Åbo-T:fors triangeln också, bara man ber om det.
Suomea, ruotsia ja enkkua osataan eniten. Ylivoimaisesti eniten.
Det är en bra början, men ingen egentlig tävlingsfördel. Finländarna borde kunna mera så som de gjorde tidigare.
Svenskan täcker Norden, engelskan duger som business språk relativt vitt och finskan är närmast en lokal kuriositet. Vill man profilera sig borde man nog plocka med mera och det finns mycket att välja på. En generalist kan bara inom EU välja tyska, franska, italienska eller spanska, medan någon annan kan nischa med lettiska, litauiska eller isländska. Det är fritt fram att välja. Huvudsaken är att ingen återgår till fenno-nivå.
Saksan ja ranskan osaaminen on aina hyvä asia. Jonkin harvinaisemman kielen osaaminen on iso plussa.
Pelkän englannin osaaminen ei ole (enää) kilpailuetu.
Inte nu mera när "alla " kan engelska.
Ehdottomasti näin!
Blir det ännu någon dag verklighet av det? Det verkar som om Finland gled baklänges in i någon form av trans och slapphet i övertygelsen om egen förträfflighet som helt saknar fotfäste i nuet.