Varför samarbetar ni med svenskar?

Och igen "det är en annan sak".

Ålands centralsjukhus förbjöd år 2003 (ej skrivfel) finskspråkiga sjuksöterskor att tala finska med varandra till och med under arbetspauser.

Källan: Ålands tidningen och en bekanta som jobbade där på sommaren 2003.

Jag bara undar: Varför svenskspråkiga är så otoleranta.

Jag hoppas det här skrivningen tillräckligt kort för att i Pisa-undersökinngen i underläge hamnade svenskar orkar läsa det.

Läskunnig kirjoitti:

Och igen "det är en annan sak".

Ålands centralsjukhus förbjöd år 2003 (ej skrivfel) finskspråkiga sjuksöterskor att tala finska med varandra till och med under arbetspauser.

Källan: Ålands tidningen och en bekanta som jobbade där på sommaren 2003.

Jag bara undar: Varför svenskspråkiga är så otoleranta.

Jag hoppas det här skrivningen tillräckligt kort för att i Pisa-undersökinngen i underläge hamnade svenskar orkar läsa det.

Lue lisää

nog säkert läsa hela skrivningen. Vi är ju enligt undersökningar gladare, friskare och lever längre, så vi har tid att läsa mycket ; )

yeah yeah kirjoitti:

nog säkert läsa hela skrivningen. Vi är ju enligt undersökningar gladare, friskare och lever längre, så vi har tid att läsa mycket ; )

PISA

Läskunnig kirjoitti:

Och igen "det är en annan sak".

Ålands centralsjukhus förbjöd år 2003 (ej skrivfel) finskspråkiga sjuksöterskor att tala finska med varandra till och med under arbetspauser.

Källan: Ålands tidningen och en bekanta som jobbade där på sommaren 2003.

Jag bara undar: Varför svenskspråkiga är så otoleranta.

Jag hoppas det här skrivningen tillräckligt kort för att i Pisa-undersökinngen i underläge hamnade svenskar orkar läsa det.

Lue lisää

Där stog ingenting om Åland eller Pisa. Om du är intresserad av intolerans så bör du läsa Suomi24/kielipolitiikkaa och om allt som har med Åland att göra - snacka om intolerans.

Pisa undersökningen har blivit ett begrepp i den finska språkdebatten. Det är ju bra att ni ens har något att glädja er åt. Hur många andra dylika test tror du att har genomförts? och vilka tror du att de mindre citerade resultaten var?

Sluta älta dig i gammalt skit och lev i nuet i stället.

skrev Huussis kirjoitti:

PISA

Vet du, PISA-undersökningen mätte tyvärr inte intelligensnivån hos befolkningen, utan skolningens kvalité. Och det är ju inte precis någon hemlighet att den svenskspråkiga skolningen ligger värre till än den finska. En naturlig följd av minoritetspositionen.

hubertus kirjoitti:

Vet du, PISA-undersökningen mätte tyvärr inte intelligensnivån hos befolkningen, utan skolningens kvalité. Och det är ju inte precis någon hemlighet att den svenskspråkiga skolningen ligger värre till än den finska. En naturlig följd av minoritetspositionen.

Lue lisää

En Finlandssvensk skola, i Österbotten, det största svenskspråkiga högstadiet i Finland var i absolut topklass!
http://www2.korsholm.fi/hogstadiet/pisa.shtml

Bortförklaringar...? Någon...?

Wahls Örar kirjoitti:

En Finlandssvensk skola, i Österbotten, det största svenskspråkiga högstadiet i Finland var i absolut topklass!
http://www2.korsholm.fi/hogstadiet/pisa.shtml

Bortförklaringar...? Någon...?

Lue lisää

En svala gör ingen sommar

säger allt kirjoitti:

En svala gör ingen sommar

..men svara mig nu: -Hur kommer det sig att Finlands största svenskspråkiga högstadium kan vara på toppen i Finland när en sådan skola enligt finsk-hets förbundet borde finnas i det absoluta bottenskiktet?

Wahls Örar kirjoitti:

..men svara mig nu: -Hur kommer det sig att Finlands största svenskspråkiga högstadium kan vara på toppen i Finland när en sådan skola enligt finsk-hets förbundet borde finnas i det absoluta bottenskiktet?

Lue lisää

Tror de blir lite som mitt inlägg om förfrågningen på Passagen. Ingen har nåt att komma med eftersom kalla fakta är kalla fakta...

säger allt kirjoitti:

En svala gör ingen sommar

http://ktl.jyu.fi/ktl/svenska/meddelanden

Read and weep. Skrattar bäst som skrattar sist.

Hia-so-whatha kirjoitti:

http://ktl.jyu.fi/ktl/svenska/meddelanden

Read and weep. Skrattar bäst som skrattar sist.

Lue lisää

RUM FÖR FÖRBÄTTRING BLAND DE SVENSKSPRÅKIGA I FINLAND

Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland höll en något lägre nivå än de finskspråkiga eleverna i samtliga undersökta ämnen. Enligt specialforskare Viking Brunell kan skillnaderna föras tillbaka på några få omständigheter bland de svenskspråkiga eleverna: deras mindre lust att anstränga sig i skolan, ett lägre mått av intresse för fritidsläsning och en hemmiljö som var något mindre skolmässig och understödjande. Av de finlandssvenska eleverna hade en större andel än på finskspråkigt håll inte tillgång till exempelvis ett eget skrivbord eller en lugn plats för läxläsning hemma, trots att de svenskspråkiga hemmen på det hela taget uppvisade en högre socioekonomisk status"

fgghgffh kirjoitti:

RUM FÖR FÖRBÄTTRING BLAND DE SVENSKSPRÅKIGA I FINLAND

Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland höll en något lägre nivå än de finskspråkiga eleverna i samtliga undersökta ämnen. Enligt specialforskare Viking Brunell kan skillnaderna föras tillbaka på några få omständigheter bland de svenskspråkiga eleverna: deras mindre lust att anstränga sig i skolan, ett lägre mått av intresse för fritidsläsning och en hemmiljö som var något mindre skolmässig och understödjande. Av de finlandssvenska eleverna hade en större andel än på finskspråkigt håll inte tillgång till exempelvis ett eget skrivbord eller en lugn plats för läxläsning hemma, trots att de svenskspråkiga hemmen på det hela taget uppvisade en högre socioekonomisk status"

Lue lisää

YPPERLIGA SVAGA ELEVER GAV FINLAND TOPPLACERING

De finländska 15-åringarna nådde topposition i PISA 2003 i alla undersökta ämnen, det vill säga i matematik, läsning, naturvetenskap och problemlösning. Finlands toppresultat berodde på den internationellt sett mycket höga prestationsnivån i Finland särskilt bland de svagaste eleverna och mellanskiktets elever. Den lägstpresterande fjärdedelen i Finland höll en avsevärt högre nivå än motsvarande grupper i andra länder. Skillnaderna till Finlands fördel i förhållande till OECD var 56 poäng i matematik, 61 poäng i naturvetenskap och problemlösning samt hela 64 poäng i läsning. Däremot var den högstpresterande fjärdedelen i Finland främst endast i läsning. Av de bästa eleverna i andra länder låg fyra nationer före Finland i matematik, ett land höll högre nivå i naturvetenskap och tre länder var bättre i problemlösning. Ytterligare ett uttryck för de svagaste elevernas ypperliga klass i Finland är de ytterst små riskgrupperna. Endast sju procent (mot 21 % i medeltal för OECD) hade så svaga färdigheter i matematik att de kunde väntas få svårigheter med informationssamhällets krav. I läsning var denna andel 6 procent i Finland och 19 procent inom OECD.

Enligt professor Jouni Välijärvi och huvudplanerare Antero Malin visar resultaten tydligt, att de finländska skolorna har lyckats väl i sin uppgift att stöda de svagaste eleverna i deras studier. I fortsättningen borde man beakta också de framgångsrika eleverna och utveckla deras förmågor. Enligt PISA-forskarna kan detta göras bl.a. genom differentiering av undervisningen inom undervisningsgruppernas ram och genom att uppmuntra de begåvade eleverna att förbättra och nyttiggöra vad de kan både i och utanför skolan.