Är det här inte korruption?

Hufvudstadsbladet 27.3.2003

Debatten missade detta
Sprängstoff i språklagen?

Det kan hända att den nya språklagen innehåller odetonerade bomber som kan överraska språkmajoriteten.

Detta säger jur. lic. Sten Palmgren på justitieministeriet, som var ordförande för kommittén som skrivit lagen.

Niklas TallqvistMarginellt?Sten Palmgren (lagstiftningsråd och jur. lic.) tror att man kan ha uppfattat den nya språklagen som en marginell sak och därför inte debatterat den på förhand.

STEN PALMGREN fick igår Svenska folkskolans vänners (SFV:s) kulturpris på 10000 euro ur Signe och Ane Gyllenbergs fond.

Det var huvudpriset som delades ut vid SFV:s årsmöte i går. De övriga pristagarna ses i faktarutan här intill.
Palmgren höll huvudtalet vid årsmötet och svarade liksom övriga pristagare på frågor vid en presskonferens innan.
Palmgren håller med om att en orsak till att språklagen passerade så smärtfritt genom lagstiftningsmaskineriet kan ha varit att den inte ansågs särskilt intressant.
- Man kanske uppfattade lagen som marginell, säger han. Den var ingenting att bråka om.
Därav ointresset i medierna och tomheten i salen när riksdagen debatterade lagen.
Men är lagen då marginell?
- Visst är det sant att man det var den nya grundlagen man borde ha debatterat om man hade velat dra en språkpolitisk linje, svarar Palmgren. Den nya språklagen är bara en följd och precisering av grundlagen.
Utvidgning
Grundlagsändringen 1995 som trädde i kraft 2000 innebar bland annat en utvidgning av de språkliga rättigheterna.
- Tidigare gällde språkrättigheterna alla medborgare, men nu står det att ”var och en” skall ha rätt att använda sitt eget språk hos myndigheterna, antingen svenska eller finska - med andra ord gäller det också utlänningar som inte är finska medborgare, säger Palmgren.
- Men det är förståeligt att man inte gärna motsätter sig rättigheter eller deras utvidgning.
Den ny språklagen bygger alltså på den nya grundlagen, men har blivit aktivare.
- Förut var det så att individer hade rätt att be om service på sitt eget språk av en myndighet, säger Palmgren. Nu är det myndigheten som aktivt ska erbjuda dem servicen. Så om jag blir arresterad ska polisen fråga mig om jag vill tala svenska eller finska, jag ska inte behöva kräva det själv.
Kan detta vara en odetonerad bomb i lagen som visar att den inte var marginell såsom man trodde, utan högst betydelsefull? Myndigheterna avkrävs helt nya attityder. Kan det kosta mer än man förutsett?
Kostnad och rättighet
- Språklagskommittén kritiserades faktiskt för att den inte kom med någon uppskattning av vad lagen kunde komma att kosta, säger Palmgren. Men vi kunde helt enkelt inte räkna ut några kostnader. Och det här är väl den typens uppdrag där man besluter sig för vad man vill göra och tar kostnaderna senare.
- Själv tycker jag faktiskt att man inte ska bland ihop kostnader och rättigheter, säger Palmgren. Rättigheter av det här slaget måste man lagstifta om för att det är rätt att göra så, senare får man rätta munnen efter matsäcken.
Palmgren tror ändå att lagen inte behöver förorsaka så stora kostnader. Den är flexibel.
- En myndighet behöver inte se till att alla tjänstemän ska kunna betjäna alla på båda de inhemska språken, säger han. Det räcker med att det finns så många språkkunniga tjänstemän på ämbetsverket att det alltid är någon kan ge servicen vid behov.
Men en debatt kan nog uppstå när lagen ska träda i kraft den 1 januari 2004. Men då är det för sent.
...............................

GUBBEN ÄR JU I STATENS TJÄNS OCH FÅR LÖNEN FRÅN STATSBUDGETEN. Inte ens ryssarna kan utväcklä så här fungerande korruptionsystem!