35 % av svenskarna har högskoleutbildning
Av svenskarna i åldrarna 25 – 64 år har 35 % en högskoleutbildning. Sverige hamnar därmed på en fjärde plats på listan över antalet högskoleutbildade, en lista som toppas av Kanada, USA och Japan. Detta visar Högskoleverkets årsrapport för 2007.
I Kanada har 45 % av befolkningen i åldrarna 25 – 64 år en högskoleutbildning, vilket gör att Kanada är det land med den högsta andelen högskoleutbildade. På andra plats kommer USA med 39 % och Japan hamnar med sina 37 % på en tredje plats. Därefter kommer alltså Sverige, där 35 % i den aktuella åldersgruppen har en högskoleutbildning.
Även när det gäller forskarexamina placerar Sverige sig i toppen. Detta grundar sig i den fördubbling av antalet examinerade som skedde under 1990-talet. Enligt HSV:s årsrapport är ”andelen forskarexamina relaterat till befolkningen i en typisk åldersgrupp för examen 3,1 procent i Sverige, vilket var det högsta uppmätta värdet inom hela OECD-området.”
Enligt årsrapporten har många länder byggt ut sin högre utbildning under 1990-talet. Mellan 1995 och 2004 ökade antalet studenter i högre utbildning i genomsnitt med 49 procent i OECD-länderna. För Sverige var den ökningen 52 procent.
Läs HSV:s årsrapport här http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80004587/0733R.pdf
Av svenskarna i åldrarna 25 – 64 år har 35 % en högskoleutbildning. Sverige hamnar därmed på en fjärde plats på listan över antalet högskoleutbildade, en lista som toppas av Kanada, USA och Japan. Detta visar Högskoleverkets årsrapport för 2007.
I Kanada har 45 % av befolkningen i åldrarna 25 – 64 år en högskoleutbildning, vilket gör att Kanada är det land med den högsta andelen högskoleutbildade. På andra plats kommer USA med 39 % och Japan hamnar med sina 37 % på en tredje plats. Därefter kommer alltså Sverige, där 35 % i den aktuella åldersgruppen har en högskoleutbildning.
Även när det gäller forskarexamina placerar Sverige sig i toppen. Detta grundar sig i den fördubbling av antalet examinerade som skedde under 1990-talet. Enligt HSV:s årsrapport är ”andelen forskarexamina relaterat till befolkningen i en typisk åldersgrupp för examen 3,1 procent i Sverige, vilket var det högsta uppmätta värdet inom hela OECD-området.”
Enligt årsrapporten har många länder byggt ut sin högre utbildning under 1990-talet. Mellan 1995 och 2004 ökade antalet studenter i högre utbildning i genomsnitt med 49 procent i OECD-länderna. För Sverige var den ökningen 52 procent.
Läs HSV:s årsrapport här http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80004587/0733R.pdf
Vastaukset 6
Vanhimmat
. . .
Uusi porvarihallitus haluaa vähentää korkeakoulujen määrää Ruotsissa. Haluavat huonostikoulutetuista piikoja verohelpotuksin itselleen. Ihan niin kuin Suomen oikeistohallituskin tekee.
jos ruotsalaiset tuttavasi eivät osaa englantia niin he ovat todennäköisesti kielitaidottomia möllejä, amiksia ja muutenkin vähä-älyisiä.
Kun seurustelee englanniksi niin karsii pois pölvästi-ruotsalaiset porukasta.
Onkin hyvä idea ruveta puhumaan englantia ruotsalaisten kanssa. Ei ole silloin kummallakaan oman kotikentän etua. Luulisin myös että arvostus kohoaa eikä tule murteellista ruotsia, kun molemmat vääntäävät englantia.
Kokeiltu on. Toimii. Ruotsalaiset on hämillään kun tajuavat, että:
- keskustelukumppani on suomalainen
- ymmärtää heidän ruotsiaan
- mutta keskustelee englanniksi
Mukava nähdä reaktioita. Yhdellä kirjastovirkailijalla meni pasmat täysin sekaisin.
Kai te opiskelette englantia Ruotsissakin?
Jopa ruotsalaiset opiskelee englantia?
sinä englantilainen vai finn-elsga