Vad fattas HBL?

Vad gör en kulturarbetare när hon blir 100% bojkottad i svenska Finland? Jag har arbetat årtionden utan tack. Blivit bortmanipulerad av en tidning (HBL) vars alla anställda bara söker sitt. En gång var vi överens, men då var jag en ytterst precis tonåring och hade inget otalt med Konstsamfundet vad jag vet. SFP-konferensen gick bra och alla svenska Finlans priser gick till mig ty jag var ett litet skolljus i sin prydno. Sedan urartade HBL:s anställningspolitik och de gav över åt människor utan huvud med sådan bakgrund att de inte visste något om detta land, dess historia, kultur, eller ens vem som är vem. Skärt godtycke avgör nu vem man tål och vem man skadar.Jag kan inte godta att man vill skada just mig. Jag är en singel, solitär människa och har ingen ivägen. HBL sätter ivägen för mig kretsar jag aldrig träffar. De binder mitt namn till grupper jag inte aktar, och skär mig loss från mina egna referensgrupper genom att förbjuda mig att tala och låta andra som jag föraktar och inte känner springa omkring och tala om mig. Så har skett sedan 1975. VAD ÄR DET FRÅGA OM?! Varför kan jag inte få en enkel presentation i HBL som vem som helst?
Denhär våren har en kulturjournalist på HBL arbetat med en sådan, men "hennes chefer" förbjuder nu den! Jag vore tacksam om den som vet bakgrunden till detta, och har lite vett skulle höra av sig till mig med ytterligare information! Dethär är ju kusligt och hemskt!Har ni som SFP indirekt anställer enligt eget förmenande monopol på livet i Svenskfinland?!

Birgitta Hjelt Bångh, författare , magister, fortsättningsstudent mm.