miten suhtaudutte muovijätteeseen?

Ruotsi on johtavassa asemassa jätteiden käsittelyssä mutta suomi on kaukana jäljessä, eli ei olla kiinnostuneita asiasta siellä. Laitan linkin huolestuttavaan juttuun kun katselin ohjelman telkkarista joka oli dokumentti juuri tuosta ongelmasta. Kauheaa!!!
9201
Äänestä

Muut lukivat myös

Vastaukset 9

Vanhimmat

Hyvä tieto. Perustan heti jätefirman suomeen.

Äänestä

Mistä tuollaista kuvittelet?

Ruotsissa ei lajitella, vaan käytännössä kaikki kärrätään polttolaitoksille. Ruotsissa taloyhtiössäni oli yksi kuilu jätteille. Suomessa jätekatoksessa kymmenkunta lootaa kaikelle mahdolliselle kuten maatuvalle kompostille (Ruotsissa suositellaan laittamaan ruuantähteet viemäriin). Suomessa sallitaan vaatteiden keräysastiat kaduilla. Ruotsissa ei sellaisia ole.

Tiesitkö, että Tukholma on Euroopan likaisin ja sotkuisin pääkaupunki. Helsinkiä pidetään tutkimusten mukaan siistimpänä. Ruotsissa roskat viskotaan suoraan kadulle.

Suomessa pantataan pullot ja tölkit ahkerammin.

Tarkkailepa hampurilaisravintolassa ihmisiä. Suomessa porukka puhdistaa pöytänsä ja lajittelee roskat astioihin. Ruotsissa, vaikka on vain yksi roskis, jätetään purilaisjätteet lojumaan lattioille ja pöydille...

Äänestä
  • Ainakin tällä paikkakunnalla missä asun on eri jätelaatikot muoville, paperille, pahville, palavalle, metallille, risuille, pattereille, laseille ym.
    Itse olen tarkka että lajittelen ja niin ovat monet muutkin.

    Kerrostaloissa saattaa olla vähän sitä sun tätä, mutta sielläkin on laatikot eri jätteille.

    Äänestä

  • lajittelija kirjoitti:

    Ainakin tällä paikkakunnalla missä asun on eri jätelaatikot muoville, paperille, pahville, palavalle, metallille, risuille, pattereille, laseille ym.
    Itse olen tarkka että lajittelen ja niin ovat monet muutkin.

    Kerrostaloissa saattaa olla vähän sitä sun tätä, mutta sielläkin on laatikot eri jätteille.

    http://www.sr.se/cgi-bin/stockholm/nyheter/artikel.asp?Artikel=1971019

    http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/nyheter/artikel.asp?Artikel=2637694

    http://www.finsk-svenska.com/fi/ajankohtaista/vanhaarkisto/KLarkiv/2005/am221105b.html

    http://www.soininvaara.fi/2009/08/28/tukholmassa-biojatteet-kerataan-viemariverkon-avulla/

    http://www.tekniikkatalous.fi/energia/article33800.ece

    http://www.fortum.com/gallery/AboutFortum/jatteesta_energiaa.pdf

    http://www.aamulehti.fi/uutiset/ulkomaat/tukholmassa-ammutut-tuhannet-citykanit-poltetaan-lammoksi/158495

    Äänestä

  • lajittelija kirjoitti:

    Ainakin tällä paikkakunnalla missä asun on eri jätelaatikot muoville, paperille, pahville, palavalle, metallille, risuille, pattereille, laseille ym.
    Itse olen tarkka että lajittelen ja niin ovat monet muutkin.

    Kerrostaloissa saattaa olla vähän sitä sun tätä, mutta sielläkin on laatikot eri jätteille.

    http://www.dn.se/sthlm/stan-har-blivit-skrapigare-1.938281

    http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Stadsdelssajter/Sodermalm/Soderandan---Det-lokala-brottsforebyggande-radet/Stadka...

    http://www.dn.se/sthlm/de-raknar-skrap-pa-stockholms-gator-1.899726

    Äänestä

  • Ruotsissa asunut kirjoitti:

    http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Stadsdelssajter/Sodermalm/Soderandan---Det-lokala-brottsforebyggande-radet/Stadka...

    Här kommer lite fakta för den vetgirige:
    Södermalms stadsdelsförvaltning ansvarar för städning av i huvudsak parker och grönområden i stadsdelsområdet. Trafikkontoret ansvarar för renhållning av all gatumark och vissa torg i Stockholms stad.
    Här får du fakta om om nedskräpning samt klotter och annan skadegörelse. Dessutom redovisas vissa kostnader för stadsdelsförvaltningen och Stockholms stad i stort.

    Om fimpar
    Varje år slänger Sveriges rökare omkring 750 000 000 fimpar på marken. Hur mycket är 750 miljoner fimpar?
    Ett vanligt badkar rymmer 150 liter. En liter rymmer 500 fimpar. Det betyder att varje år töms 10 000 stycken badkar fyllda med fimpar på gator och i parker och natur.
    Skulle vi bryta ned detta till en preliminär andel fimpar som slängs i Södermalms stadsdelsområde skulle det bli kring 9 500 000 per år. Troligen mer med tanke på de många besökare som kommer till vårt stadsdelsområde.

    Om nedskräpning
    Siffror enligt Håll Sverige Rent:s undersökning 2003 om nedskräpningens kostnader:
    Totalt beräknas att upplockningen av skräpet kostar landets kommuner och Vägverket, det vill säga skattebetalarna, minst 377 miljoner kronor varje år. Till detta kommer bostadsföretagens, privata renhållningsentreprenörers och andra verksamheters kostnader för nedskräpningen.

    Kostnaden bara ör upplockning av skräp 2008 blev ungefär 100 000 000 för hela Stockholms stad. För denna summa skulle 3 496 nya vårdbiträden, med en lön på 20 000 kronor i månaden, kunna få anställning i äldreomsorgen.

    Stadens 150 renhållningsarbetare plockar upp 5 000 ton skräp varje år, eller drygt 6 kilo per stockholmare. Det handlar om tuggummin, godispapper, cigarettfimpar, cigarettpaket, glasspapper, portionssnus, kaffemuggar och en massa annat. Sådant som egentligen borde hamna i någon av Stockholms 10 000 papperkorgar.

    Nedskräpningen i Tantolunden/Dakenbergsparken kostade Södermalms stadsdelsförvaltning under 2008, 400 000 kronor i extra städinsatser.


    Har du märkt en mängd svarta eller vita fläckar på våra trottoarer?
    Det är nedtrampade tuggummin.
    Enda sättet att bli av med dessa, när de blir för många, är att skrapa bort dem för hand.
    Nog känns det väl som ett onödigt arbete att använda skattepengar till, - när det finns papperskorgar?

    Under 2008 sattes 20 nya skräpkorgar upp i Tantolunden. Varje skräpkorg tar i genomsnitt emot 80 liter vilket innebär en totalmängd på 1600 ytterligare liter skräp som kan tas emot i Tantolunden.

    Det finns drygt 2000 stycken i Södermalms stadsdelsområde. De rymmer från 35 liter till 3000 liter.
    Dessa kan tillsammans kan ta emot över 200 0000 liter skräp!

    I Drakenbergsparken finns 2 stycken Allan Storätaren. Allan ser ut som en vanlig papperskorg men var och en rymmer 3000 liter skräp. Dessutom finns över 30 återvinningsstationer i vårt område där du kan källsortera ditt skräp, till exempel från utflykten i det gröna.

    Om klotter
    Totalt beräknas kostnaderna för klottersanering i Sveriges kommuner till över 500 miljoner enligt Kommunförbundet.


    Bara Trafikkontoret klottersanerade för cirka 12 000 000 kronor 2008. För 12 000 000 kronor kan det byggas 2,5 nya plaskdammar för barn eller vi skulle kunna placera ut 1 950 stycken nya skräpkorgar på Södermalm eller 31 stycken nya förskolelärare skulle kunna anställas.

    2005 beräknades kostnaden för klottersanering på stadens egna anläggningar bara i Södra Hammarbyhamnen till grovt 100 000 per år. Till detta kommer kostnaden för privata fastighetsägare.

    Om skadegörelse
    Kommunförbundet uppskattar kostnaderna för inbrott, vandalism och annan skadegörelse på kommunal egendom år 2000 till 6 – 8 000 000 000 kronor årligen.
    Det är pengar som kommunerna skulle behöva använda till annat, inte minst till insatser för barn, ungdomar och gamla.
    Kostnaden för glaskross, klotter, sönderslagen belysning med mera beräknades av Sisab, Stockholms skolfastighetsbolag, 2008 till drygt 18 000 000 kronor för Stockholms förskolor och skolor.

    Som du märker är det höga kostnader för nedskräpning, klotter och annan skadegörelse. Pengar som vi skattebetalare får betala och som vi förmodligen vill använda till annat.



    Du kan bidra med din insats för minskade kostnader för nedskräpning och skadegörelse!

    Äänestä

  • Viime vuosituhannellako.? Ei kannata linkittää, vaan antaa aivan omaa nykyhetken kokemusta paikan päältä.

    Täällä Ruotsissa on kerrostaloissa roskakuilut muurattu umpeen jo 1990 luvulla. Vaatteiden keräysastiat ovat olemassa joka kunnassa.

    Hampurilaisravintolassa Ruotsissa en ole koskaan nähnyt jätettävän purilaisjätteitä lattioille taikka pöydille.

    Se on tosi että Suomessa pantataan pullot ja tölkit ahkerammin vain sen vuoksi koska panttimaksu on väh. kaksinkertainen Ruotsin panttimaksuun nähden.

    Tukholman sotkuisuudesta verrattuna Helsingin sotkuisuuteen en ota kantaa koska en ole kummassakaan kaupungissa oleskellut pitkiin aikoihin.

    Ruotsissa viedään roskat kaukolämpö laitoksiin myös ruoan tähteet mukaan lukien.

    Jopa kaatopaikalla sinun täytyy lajikoida eri astioihin tavarat jotka heität menemään.

    Äänestä

  • Ruotsissa asunut kirjoitti:

    http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Stadsdelssajter/Sodermalm/Soderandan---Det-lokala-brottsforebyggande-radet/Stadka...

    Här kommer lite fakta för den vetgirige:
    Södermalms stadsdelsförvaltning ansvarar för städning av i huvudsak parker och grönområden i stadsdelsområdet. Trafikkontoret ansvarar för renhållning av all gatumark och vissa torg i Stockholms stad.
    Här får du fakta om om nedskräpning samt klotter och annan skadegörelse. Dessutom redovisas vissa kostnader för stadsdelsförvaltningen och Stockholms stad i stort.

    Om fimpar
    Varje år slänger Sveriges rökare omkring 750 000 000 fimpar på marken. Hur mycket är 750 miljoner fimpar?
    Ett vanligt badkar rymmer 150 liter. En liter rymmer 500 fimpar. Det betyder att varje år töms 10 000 stycken badkar fyllda med fimpar på gator och i parker och natur.
    Skulle vi bryta ned detta till en preliminär andel fimpar som slängs i Södermalms stadsdelsområde skulle det bli kring 9 500 000 per år. Troligen mer med tanke på de många besökare som kommer till vårt stadsdelsområde.

    Om nedskräpning
    Siffror enligt Håll Sverige Rent:s undersökning 2003 om nedskräpningens kostnader:
    Totalt beräknas att upplockningen av skräpet kostar landets kommuner och Vägverket, det vill säga skattebetalarna, minst 377 miljoner kronor varje år. Till detta kommer bostadsföretagens, privata renhållningsentreprenörers och andra verksamheters kostnader för nedskräpningen.

    Kostnaden bara ör upplockning av skräp 2008 blev ungefär 100 000 000 för hela Stockholms stad. För denna summa skulle 3 496 nya vårdbiträden, med en lön på 20 000 kronor i månaden, kunna få anställning i äldreomsorgen.

    Stadens 150 renhållningsarbetare plockar upp 5 000 ton skräp varje år, eller drygt 6 kilo per stockholmare. Det handlar om tuggummin, godispapper, cigarettfimpar, cigarettpaket, glasspapper, portionssnus, kaffemuggar och en massa annat. Sådant som egentligen borde hamna i någon av Stockholms 10 000 papperkorgar.

    Nedskräpningen i Tantolunden/Dakenbergsparken kostade Södermalms stadsdelsförvaltning under 2008, 400 000 kronor i extra städinsatser.


    Har du märkt en mängd svarta eller vita fläckar på våra trottoarer?
    Det är nedtrampade tuggummin.
    Enda sättet att bli av med dessa, när de blir för många, är att skrapa bort dem för hand.
    Nog känns det väl som ett onödigt arbete att använda skattepengar till, - när det finns papperskorgar?

    Under 2008 sattes 20 nya skräpkorgar upp i Tantolunden. Varje skräpkorg tar i genomsnitt emot 80 liter vilket innebär en totalmängd på 1600 ytterligare liter skräp som kan tas emot i Tantolunden.

    Det finns drygt 2000 stycken i Södermalms stadsdelsområde. De rymmer från 35 liter till 3000 liter.
    Dessa kan tillsammans kan ta emot över 200 0000 liter skräp!

    I Drakenbergsparken finns 2 stycken Allan Storätaren. Allan ser ut som en vanlig papperskorg men var och en rymmer 3000 liter skräp. Dessutom finns över 30 återvinningsstationer i vårt område där du kan källsortera ditt skräp, till exempel från utflykten i det gröna.

    Om klotter
    Totalt beräknas kostnaderna för klottersanering i Sveriges kommuner till över 500 miljoner enligt Kommunförbundet.


    Bara Trafikkontoret klottersanerade för cirka 12 000 000 kronor 2008. För 12 000 000 kronor kan det byggas 2,5 nya plaskdammar för barn eller vi skulle kunna placera ut 1 950 stycken nya skräpkorgar på Södermalm eller 31 stycken nya förskolelärare skulle kunna anställas.

    2005 beräknades kostnaden för klottersanering på stadens egna anläggningar bara i Södra Hammarbyhamnen till grovt 100 000 per år. Till detta kommer kostnaden för privata fastighetsägare.

    Om skadegörelse
    Kommunförbundet uppskattar kostnaderna för inbrott, vandalism och annan skadegörelse på kommunal egendom år 2000 till 6 – 8 000 000 000 kronor årligen.
    Det är pengar som kommunerna skulle behöva använda till annat, inte minst till insatser för barn, ungdomar och gamla.
    Kostnaden för glaskross, klotter, sönderslagen belysning med mera beräknades av Sisab, Stockholms skolfastighetsbolag, 2008 till drygt 18 000 000 kronor för Stockholms förskolor och skolor.

    Som du märker är det höga kostnader för nedskräpning, klotter och annan skadegörelse. Pengar som vi skattebetalare får betala och som vi förmodligen vill använda till annat.



    Du kan bidra med din insats för minskade kostnader för nedskräpning och skadegörelse!

    Jos et ymmärrä suomea niin olisit voinut kirjoittaa ruotsiksi SEN, ja jättää otsikon kokonaan pois, kun se ei ole pakollinen, sillä aloittaja on kyselemässä muoviin suhtautumisesta jätteenä, eikä ole kiinnostunut tippaakaan Tukholman jätetilanteesta. Että siitä vaan, aloita uusi keskustelu oman kiinnostuksesi myötä ja hae sille oikea foorumi, ja mene suomea opettelemaan jos tänne pyrit kirjoittamaan.

    Äänestä

Kommentoi aloitusta


mitä tehdä kirjoitti:

Ruotsi on johtavassa asemassa jätteiden käsittelyssä mutta suomi on kaukana jäljessä, eli ei olla kiinnostuneita asiasta siellä. Laitan linkin huolestuttavaan juttuun kun katselin ohjelman telkkarista joka oli dokumentti juuri tuosta ongelmasta. Kauheaa!!!

Anonyymi
5000

Ilmoita asiaton sisältö

  • Sisältää materiaalia, joka on loukkaavaa, herjaavaa, rasistista, uhkailevaa tai ahdistelevaa.

  • Materiaali sisältää nimiä, yhteystietoja tai muita henkilökohtaisia tietoja. Julkisuuden henkilöistä, julkisissa viroissa toimivista ihmisistä sekä yritysten vastuuhenkilöistä saa keskustella työhön liittyen. Myös yksityiselämään liittyvistä asioista voi keskustella siltä osin, kuin niistä on julkisesti kerrottu.

  • Sisältää lapsille haitallista tai heiltä kiellettyä materiaalia. Seksuaalinen sisältö on sallittua aiheeseen tarkoitetuilla palstoilla, joiden ikäraja on 18 vuotta.

  • Lainvastaista sisältöä voi olla mm. yksityiselämää loukkaavan tiedon levitys, kiihottaminen kansanryhmää vastaan, laiton uhkaaminen, alaikäisiin liittyvä seksuaalinen sisältö/grooming, petokset, identiteettivarkaudet, kunnianloukkaukset ja tekijänoikeusrikkomukset.

  • Sisältö ei liity palstan tai keskusteluketjun aiheeseen.

  • Viesti ei ole suomea tai ruotsia (pl. International Forums), se sisältää mainontaa, se sisältää tekijänoikeuksin suojattua materiaalia, se on massapostitus tai jokin muu syy.

Jaa keskustelu