http://www.youtube.com/watch?v=lo0oYS2QFmI
Olav S Melin
Inför en församlad språkelit vid Jyväskylä universitet gjorde undervisningsminister Henna Virkkunen i förra veckan (9.2.) en mycket klar markering då det gäller svenskans roll och betydelse i vårt land.
Hon inledde sitt anförande med att avfärda nyttoargumentet mot det förhatliga språket med att konstatera att visst har vi nytta av att kunna svenska, och vi ska göra det därför att det handlar om allmänbildning. Svenskan är nationalspråk och öppnar förståelse för Finlands historia.
Virkkunen tog också klart avstånd från förslaget att byta ut svenska mot ryska i skolorna i östra Finland. Ryskan är naturligtvis viktig men det finns andra möjligheter att ta in språket i skolschemat, t.ex. som främmande språk. Att städer som Imatra och Joensuu inte erbjuder ryska som främmande språk i städernas skolor är ägnat att förvåna. Börja med det, uppmanade ministern.
Henna Virkkunen efterlyste också en språkstrategi i det kommande regeringsprogrammet. Hon visste också berätta att hon tillsammans med justitieministeriet kommer att tillsätta en arbetsgrupp ännu i februari som har till uppgift att göra upp en helhetsplan för en bättre svenskundervisning.
Att kunskaperna i det andra inhemska försämrats så att nivån på kraven för ämbetsmannasvenskan måste sänkas är en källa till oro. Inte enbart på undervisningsministeriet, utan också bland utbildarna av svensklärare. Belysande är att ett prov i svenska som för tjugo år sedan underkändes i dag bedöms med vitsordet cum laude.
Enligt minister Virkkunen finns det ett klart samband mellan de svaga kunskaperna i svenska och den försämrade servicen för landets svenskspråkiga. Hon anser att situationen blivit ohållbar och är därför beredd att vidta nödvändiga åtgärder snabbt.
Henna Virkkunens tal om en förbättrad svenska var ingen engångsföreteelse. Följande dag upprepade hon sina argument och löften inför stödföreningen för landets nationalspråk.
Att hon utmanar en högljudd opinion bland bloggosfärens nyfennomaner bekommer henne inte. Detta om något visar på uppriktigt kurage hos den unga ministern.
Olav S Melin
Inför en församlad språkelit vid Jyväskylä universitet gjorde undervisningsminister Henna Virkkunen i förra veckan (9.2.) en mycket klar markering då det gäller svenskans roll och betydelse i vårt land.
Hon inledde sitt anförande med att avfärda nyttoargumentet mot det förhatliga språket med att konstatera att visst har vi nytta av att kunna svenska, och vi ska göra det därför att det handlar om allmänbildning. Svenskan är nationalspråk och öppnar förståelse för Finlands historia.
Virkkunen tog också klart avstånd från förslaget att byta ut svenska mot ryska i skolorna i östra Finland. Ryskan är naturligtvis viktig men det finns andra möjligheter att ta in språket i skolschemat, t.ex. som främmande språk. Att städer som Imatra och Joensuu inte erbjuder ryska som främmande språk i städernas skolor är ägnat att förvåna. Börja med det, uppmanade ministern.
Henna Virkkunen efterlyste också en språkstrategi i det kommande regeringsprogrammet. Hon visste också berätta att hon tillsammans med justitieministeriet kommer att tillsätta en arbetsgrupp ännu i februari som har till uppgift att göra upp en helhetsplan för en bättre svenskundervisning.
Att kunskaperna i det andra inhemska försämrats så att nivån på kraven för ämbetsmannasvenskan måste sänkas är en källa till oro. Inte enbart på undervisningsministeriet, utan också bland utbildarna av svensklärare. Belysande är att ett prov i svenska som för tjugo år sedan underkändes i dag bedöms med vitsordet cum laude.
Enligt minister Virkkunen finns det ett klart samband mellan de svaga kunskaperna i svenska och den försämrade servicen för landets svenskspråkiga. Hon anser att situationen blivit ohållbar och är därför beredd att vidta nödvändiga åtgärder snabbt.
Henna Virkkunens tal om en förbättrad svenska var ingen engångsföreteelse. Följande dag upprepade hon sina argument och löften inför stödföreningen för landets nationalspråk.
Att hon utmanar en högljudd opinion bland bloggosfärens nyfennomaner bekommer henne inte. Detta om något visar på uppriktigt kurage hos den unga ministern.
Vastaukset 7
Vanhimmat
Mitä?
Alla ministrar och riksdagsmän borde vara rakryggade och visa var de står också i de här svåra språkfrågorna.De bara vrider och vänder på sin åsikter och vågar inte säga varken ja eller nej.Det är kanske det viktigaste när man är politiker att aldrig säga något som en vanlig människa förstår.
Kovasti on entisen opetusministerin puheessä ristiriitaista, eli entinen opetusministeri aloitti puheensa syytämällä sivuun hyötyargumentit vihattua kieltä kohtaan toteamalla, että meillä varmasti on hyötyä osata ruotsia ja meidän pitää osata sitä siksi, että on kysymys YLEISSIVISTYKSESTÄ.
- Kysymys onkin, että kuinka on entisen opetusministerin oman yleissivistyksen laita http://www.youtube.com/watch?v=lo0oYS2QFmI?
"Hon inledde sitt anförande med att avfärda nyttoargumentet mot det förhatliga språket med att konstatera att visst har vi nytta av att kunna svenska, och vi ska göra det därför att det handlar om allmänbildning."
Nej, inte kurage. Bara dumhet. 80% av finnarna vill ha fria språkval. Det är dom hon måste lyssna på. Hon är en idiot, om hon kopplar ihop svenskundervisningen och servicen.
Det finns en hel massa finlandssvenskar som också vill ha fria språkval,men inte lyssnar någon på oss heller.
Bort med tvångsfinskan!
Virkkunen sanoi, että pakkoruotsista on hyötyä, koska siten voimme työllistää suuren määrän ihmisiä. Itse nämä pösilöt eivät henk. koht. hyödy ruotsinkielestä mitenkään - (eivätkä sitä osaa) - muuten kuin ilmaisten lounaiden ja lahjusten muodossa.