”Vi måste satsa på tyska och kinesiska i skolan”Publicerad i dag 00:50
Skolan måste anpassas till företagens behov av kunskaper i tyska och den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Andelen elever som läser tyska i nian har halverats på drygt tio år. När företagen får välja det språk de anser viktigast i skolan, svarar 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska, skriver Metta Fjelkner och Tobias Krantz med stöd av en ny, ännu opublicerad undersökning.
Sverige är ett exportberoende och språkberoende land. Exporten motsvarar hälften av vår BNP, och den
svenska ekonomin är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland. Att det finns en upparbetad kulturell och språklig förståelse hos svenskarna är därför viktigt om Sverige ska kunna dra maximal nytta av exportmöjligheterna. Språklig kompetens har avgörande betydelse i internationell affärsverksamhet där den kan öka möjligheten till försäljning av svenska varor och tjänster.
Det finns all anledning att satsa på ett tredje språk i den svenska skolan. Det är dock inte självklart vilka språk som är de viktigaste moderna språken. För att få reda på vad företagen faktiskt efterfrågar, gav Lärarnas Riksförbund tillsammans med Svenskt Näringsliv Demoskop i uppdrag att intervjua 200 personalchefer vid små, medelstora och stora svenska företag om språkens betydelse. Denna rapport visar tydligt vad som är eftersatt och vad vi behöver bli bättre på för att möta behovet i yrkeslivet.
Undersökningen blottar brister i skolan. Undersökningen visar att goda kunskaper i engelska förutsätts vara en självklarhet vid rekrytering av personal, men att engelska inte är tillräckligt. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras. När företagen fick välja ett språk som de anser vara viktigast att prioritera i skolan, svarade 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska. Bland medelstora företag generellt säger hela 44 procent att tyska språket är absolut viktigast att prioritera.
Tyska språkets status genomlider en kris i den svenska skolan. Andelen elever som läser tyska i grundskolans årskurs 9 uppgår till 19,1 procent, vilket är en halvering på drygt tio år. Om man tittar på gymnasieskolan är det endast 9,3 procent av eleverna som fick slutbetyg förra läsåret som hade betyg i ämnet tyska steg 3, alltså fortsättningstyska. Samtidigt konstaterar nästan hälften av de medelstora företagen att just tyskan är viktigast.
Skolan måste anpassas till företagens behov av kunskaper i tyska och den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Andelen elever som läser tyska i nian har halverats på drygt tio år. När företagen får välja det språk de anser viktigast i skolan, svarar 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska, skriver Metta Fjelkner och Tobias Krantz med stöd av en ny, ännu opublicerad undersökning.
Sverige är ett exportberoende och språkberoende land. Exporten motsvarar hälften av vår BNP, och den
svenska ekonomin är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland. Att det finns en upparbetad kulturell och språklig förståelse hos svenskarna är därför viktigt om Sverige ska kunna dra maximal nytta av exportmöjligheterna. Språklig kompetens har avgörande betydelse i internationell affärsverksamhet där den kan öka möjligheten till försäljning av svenska varor och tjänster.
Det finns all anledning att satsa på ett tredje språk i den svenska skolan. Det är dock inte självklart vilka språk som är de viktigaste moderna språken. För att få reda på vad företagen faktiskt efterfrågar, gav Lärarnas Riksförbund tillsammans med Svenskt Näringsliv Demoskop i uppdrag att intervjua 200 personalchefer vid små, medelstora och stora svenska företag om språkens betydelse. Denna rapport visar tydligt vad som är eftersatt och vad vi behöver bli bättre på för att möta behovet i yrkeslivet.
Undersökningen blottar brister i skolan. Undersökningen visar att goda kunskaper i engelska förutsätts vara en självklarhet vid rekrytering av personal, men att engelska inte är tillräckligt. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras. När företagen fick välja ett språk som de anser vara viktigast att prioritera i skolan, svarade 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska. Bland medelstora företag generellt säger hela 44 procent att tyska språket är absolut viktigast att prioritera.
Tyska språkets status genomlider en kris i den svenska skolan. Andelen elever som läser tyska i grundskolans årskurs 9 uppgår till 19,1 procent, vilket är en halvering på drygt tio år. Om man tittar på gymnasieskolan är det endast 9,3 procent av eleverna som fick slutbetyg förra läsåret som hade betyg i ämnet tyska steg 3, alltså fortsättningstyska. Samtidigt konstaterar nästan hälften av de medelstora företagen att just tyskan är viktigast.
Vastaukset 1
Vanhimmat
Niin paljon viisautta, ideoita ja halua muuttaa yhteiskuntaa parempaan suuntaan.
Missään tuossa Ruotsin kieliohjelmassa ei mainita pohjoismaisuutta ja sen tärkeyttä Ruotsille!
Vaan mikäpä on tilanne meillä Suomessa - Ruotsihan pahin kilpailijamme markkinoilla.
Suomalaisille taas ei muuta tuputetakaan kuin jotakin pohjoismaalaisuutta. Sehän on myös pakkoruotsittajien tärkein argumenttti.
Miksi tällainen ero pohjoismaisten naapurimaiden välillä?
Tärkein kohta:
"...Tutkimuksen mukaan englannin hyvä osaaminen on itsestäänselvyys yrityksille kun se rekrytoi henkilökuntaa, mutta englanti ei riitä. Vienti tarvitsee muita kieliä. 33 % yrityksistä katsoi että englannin lisäksi tarvitaan saksaa, 16 %, että espanjaa ja 14 %, että kiinaa."