HBL. yleisönosasto:
"Det är något fel på den svenska skolan
Publicerad:
12.11.2011
I sin insändare (Hbl 10.11) förklarar Olof Palmgren de finlandssvenska högstadieelevernas svaga prestationer i läsning i Pisaundersökningarna med att svenska helt enkelt är ett svårare språk att läsa, då det inte stavas som det uttalas. Detta kunde naturligtvis vara relevant, om det hade varit frågan om nioåringars läsförmåga, men nu mäter Pisa som bekant femtonåringars läsförmåga.
Pisa undersöker inte hur bra eleverna klarar av att läsa enskilda ord och lista ut vilket ord som står skrivet på pappret, det är sådant man lär sig under sina första år i lågstadiet. I Pisa ska eleverna läsa texter, plocka ut information ur ett större material, läsa mellan raderna, tolka och analysera. När man har kommit så långt att man ska hitta underförstådd information i en text handlar det inte längre om att veta vilket ljud som motsvaras av vilken bokstav.
Shanghai klarade sig bäst i läsning i Pisaundersökningen, och ska man då använda sig av Palmgrens resonemang måste man ju naturligtvis dra slutsatsen att kinesiska är ett utomordentligt enkelt språk, som stavas precis som det låter.
Utan större kunskaper i det kinesiska språket vågar jag mig på en gissning, att så inte är fallet. Kinesiska består dessutom av ett stort antal dialekter som är sinsemellan obegripliga, men endast ett gemensamt skriftspråk. Detta skulle antyda att kinesiskans skrift- och talspråk motsvarar varandra väldigt dåligt, men av någon anledning är de kinesiska femtonåringarna bäst i världen på att förstå den djupare innebörden i en text.
De finlandssvenska skoleleverna klarar sig sämre än sina finska jämnåriga, inte bara i läsning, utan också i matematik och naturvetenskapliga ämnen, det är ett faktum. Om orsaken sedan är dåliga lärare, bristande resurser, föråldrade läroböcker eller något helt annat kan jag inte uttala mig om, men oberoende vad det är måste det utredas och åtgärdas.
Att förklara de sämre resultaten med att svenska är ett svårare språk är att acceptera de finlanssvenska elevernas dåliga läsförmåga när man istället borde vara bekymrad och ta reda på vad som gått snett i undervisningen. Det är inte roligt att tvingas erkänna att man misslyckats, och då är det lättare att hitta förklaringen i något man inte kan påverka, som själva språket, men om man inte erkänner att man faktiskt misslyckats kan man heller inte bli bättre.
Henrika Biström, studerande, Åbo Akademi"
"Det är något fel på den svenska skolan
Publicerad:
12.11.2011
I sin insändare (Hbl 10.11) förklarar Olof Palmgren de finlandssvenska högstadieelevernas svaga prestationer i läsning i Pisaundersökningarna med att svenska helt enkelt är ett svårare språk att läsa, då det inte stavas som det uttalas. Detta kunde naturligtvis vara relevant, om det hade varit frågan om nioåringars läsförmåga, men nu mäter Pisa som bekant femtonåringars läsförmåga.
Pisa undersöker inte hur bra eleverna klarar av att läsa enskilda ord och lista ut vilket ord som står skrivet på pappret, det är sådant man lär sig under sina första år i lågstadiet. I Pisa ska eleverna läsa texter, plocka ut information ur ett större material, läsa mellan raderna, tolka och analysera. När man har kommit så långt att man ska hitta underförstådd information i en text handlar det inte längre om att veta vilket ljud som motsvaras av vilken bokstav.
Shanghai klarade sig bäst i läsning i Pisaundersökningen, och ska man då använda sig av Palmgrens resonemang måste man ju naturligtvis dra slutsatsen att kinesiska är ett utomordentligt enkelt språk, som stavas precis som det låter.
Utan större kunskaper i det kinesiska språket vågar jag mig på en gissning, att så inte är fallet. Kinesiska består dessutom av ett stort antal dialekter som är sinsemellan obegripliga, men endast ett gemensamt skriftspråk. Detta skulle antyda att kinesiskans skrift- och talspråk motsvarar varandra väldigt dåligt, men av någon anledning är de kinesiska femtonåringarna bäst i världen på att förstå den djupare innebörden i en text.
De finlandssvenska skoleleverna klarar sig sämre än sina finska jämnåriga, inte bara i läsning, utan också i matematik och naturvetenskapliga ämnen, det är ett faktum. Om orsaken sedan är dåliga lärare, bristande resurser, föråldrade läroböcker eller något helt annat kan jag inte uttala mig om, men oberoende vad det är måste det utredas och åtgärdas.
Att förklara de sämre resultaten med att svenska är ett svårare språk är att acceptera de finlanssvenska elevernas dåliga läsförmåga när man istället borde vara bekymrad och ta reda på vad som gått snett i undervisningen. Det är inte roligt att tvingas erkänna att man misslyckats, och då är det lättare att hitta förklaringen i något man inte kan påverka, som själva språket, men om man inte erkänner att man faktiskt misslyckats kan man heller inte bli bättre.
Henrika Biström, studerande, Åbo Akademi"
Vastaukset 3
Vanhimmat
Eli Olof Palmgren oli sanonut, että ruotsinkielinen koulu menestyy huonommin Pisa-tutkimuksessa, koska ruotsi on vaikeampi kieli kuin suomi, koska ruotsissa sanat kirjoitetaan eri lailla kuin lausutaan, toisin kuin suomessa.
.
Henrika Biströmin mukaan kiina on vielä vaikeampi ja silti kiinalaiset menestyvät vielä paremmin..
Hän sanoo, että ruotsinkielisessä koulussa täytyy olla jotain muuta vikaa, koska se ei pärjää suomenkieliselle.
Mitä vikaa siinä on, sitä hän ei pysty erittelemään.
Ei kiinalaiset kokonaisuudessaan menesty suomalaisia paremmin, vaan vain Shanghai.
Jos Suomestakin valittaisiin paras kaupunki, niin olisimme varmasti ensimmäisiä.
Palmgren kuitenkin etsii jonkinlaista meriselitystä, vaikka suomen kieli on kielenä ruotsia parempi.
Olisiko aika myöntää, että Freudenthalin tulkinta meni juuri päinvastoin...