Ruotsinkieliset nimet suomenkielislle paikkakunnille ovat keinotekoisia. Ruotsinkielisille nimille ei ole mitään perusteita.
Ruotsinkieliset nimet johtuvat siitä että Ruotsinvallan aikana kuninkaan piti tietää valloittamiensa maidensa koko ja sijainti, jotta hän pystyi jakamaan niitä suosikeilleen ja tukijoilleen. Siksi kuninkaalla oli oma kartanpiirtäjä joka ei tietenkään tuntenut piirtämiään alueita vaan härskisti nimesi niitä ruotsiksi tutustumatta ollenkaan paikallisten, siis suomalaisten antamiin nimiin.
0Äänestä
gusats
Namnskicket i Finland lär nog vara med komplicerat än så där. Vi har finska namn som lånats in till svenskan och sedan igen tillbaka till finskan, vi har finska namn som används i svenskan, svenska namn som används i finskan, svenska namn som lånats in till finskan, samiska namn som omvandlats till finska och svenska o.s.v. Många fattiga strandbyar som var helt oviktiga för kungen har svenska namn medan bara några kilometer in mot land med rikare byar, som var mera intressanta för kungen har vi helt finska namn. De fattiga strandbyarna har helt enkelt svenska namn därför att där bodde fattiga svensspråkiga fiskare. Många bruksorter har svenska namn för att de uppstått kring en industri som hade svenskt namn o.s.v. Det är ofta helt omöjligt i dagens läge att säga hurudana språkförhållandena var på en ort för flera hundra år sedan. Att kräva att en ort måste ha bara ett enda namn, dvs på finska, är uttryck för översitteri och inkonsekvens. Då skall du också sluta använda namn som Uumaja, Kööpenhamina, Gotlanti, Öölanti o.s.v. Jag har svårt att förstå att det stör dej vilka namn jag använder för orter i FInland.
0Äänestä
sibbobo
När det flyttar finskspråkiga till en ort som bara har haft svenskspråkigt namn förut,så fordrar de genast ett finskt namn.Ibland kan det bli rätt så löjliga översättningar.
0Äänestä
pakkoruotsinet
Samantekevää millä kielellä nimi on, kunhan yhdellä paikalla on vain yksi nimi. Me suomenkieliset emme ole asennevammaisia ja pystymme opettelemaan kaikenkieliset nimet. Nykyään - siis nykyään - kaksikieliset nimet eivät ole muuta kuin RKP:n vaatimusta keinotekoisesta kaksikielisyydestä.
0Äänestä
tt
pakkoruotsinet kirjoitti:
Samantekevää millä kielellä nimi on, kunhan yhdellä paikalla on vain yksi nimi. Me suomenkieliset emme ole asennevammaisia ja pystymme opettelemaan kaikenkieliset nimet. Nykyään - siis nykyään - kaksikieliset nimet eivät ole muuta kuin RKP:n vaatimusta keinotekoisesta kaksikielisyydestä.
Luitko ylläolevia postauksia? Nykyisin niitä kylttejä asennellaan lähinnä alunperin ruotsinkielisille alueille. Osa nimistä on alunperin keskiajalla lainattu suomesta. Nyt niitä käännetään vaikka me suomenkieliset emme ole asennevammaisia ja pystymme opettelemaan kaikenkieliset nimet.
0Äänestä
kumma juttu
Joo, on kumma, että ruotsinkielinen kyllä osaa Amsterdamissa Finnairin koneeseen, jonka määränpää on englanniksi Helsinki. Mutta Tampereella sama ruotsinkielinen ei osaa junaan, jos taulussa lukee vain suomeksi Helsinki..
0Äänestä
hopoti hoi piiska jä
Sitten täytyy mennä hevosella närpiöläiseen tyylliin.
0Äänestä
gustad
NI kan ju inte ens översätta namne korrekt ens en gång. Ta nu den ursprungliga Busholmen. Den har ni översatt till Jätkäsaari fast det inte alls handlar om några hamnbusar utan "Bus" är namnet på en fartygstyp.
0Äänestä
hmmmm?
gustad kirjoitti:
NI kan ju inte ens översätta namne korrekt ens en gång. Ta nu den ursprungliga Busholmen. Den har ni översatt till Jätkäsaari fast det inte alls handlar om några hamnbusar utan "Bus" är namnet på en fartygstyp.
Idensalmi? Vindala? Ikalis? Om finnarna kan kalla Pedersöre med det svenska namnet, så vad är det för fel på Iisalmi eller Ikaalinen?
0Äänestä
Ha det gott.
Namn skall man inte översätta överhuvudtaget. Ett namn är ett namn. Vad är det för idioti att skapa namn som Idensalmi eller Vilmanstrand. Helt onödigt.
Rikssvenskarna talar alltid om Turku. Samma med Helsinki nuförtiden.
0Äänestä
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 10
Vanhimmat
Ruotsinkieliset nimet suomenkielislle paikkakunnille ovat keinotekoisia. Ruotsinkielisille nimille ei ole mitään perusteita.
Ruotsinkieliset nimet johtuvat siitä että Ruotsinvallan aikana kuninkaan piti tietää valloittamiensa maidensa koko ja sijainti, jotta hän pystyi jakamaan niitä suosikeilleen ja tukijoilleen. Siksi kuninkaalla oli oma kartanpiirtäjä joka ei tietenkään tuntenut piirtämiään alueita vaan härskisti nimesi niitä ruotsiksi tutustumatta ollenkaan paikallisten, siis suomalaisten antamiin nimiin.
Namnskicket i Finland lär nog vara med komplicerat än så där. Vi har finska namn som lånats in till svenskan och sedan igen tillbaka till finskan, vi har finska namn som används i svenskan, svenska namn som används i finskan, svenska namn som lånats in till finskan, samiska namn som omvandlats till finska och svenska o.s.v. Många fattiga strandbyar som var helt oviktiga för kungen har svenska namn medan bara några kilometer in mot land med rikare byar, som var mera intressanta för kungen har vi helt finska namn. De fattiga strandbyarna har helt enkelt svenska namn därför att där bodde fattiga svensspråkiga fiskare. Många bruksorter har svenska namn för att de uppstått kring en industri som hade svenskt namn o.s.v.
Det är ofta helt omöjligt i dagens läge att säga hurudana språkförhållandena var på en ort för flera hundra år sedan.
Att kräva att en ort måste ha bara ett enda namn, dvs på finska, är uttryck för översitteri och inkonsekvens. Då skall du också sluta använda namn som Uumaja, Kööpenhamina, Gotlanti, Öölanti o.s.v. Jag har svårt att förstå att det stör dej vilka namn jag använder för orter i FInland.
När det flyttar finskspråkiga till en ort som bara har haft svenskspråkigt namn förut,så fordrar de genast ett finskt namn.Ibland kan det bli rätt så löjliga översättningar.
Samantekevää millä kielellä nimi on, kunhan yhdellä paikalla on vain yksi nimi. Me suomenkieliset emme ole asennevammaisia ja pystymme opettelemaan kaikenkieliset nimet. Nykyään - siis nykyään - kaksikieliset nimet eivät ole muuta kuin RKP:n vaatimusta keinotekoisesta kaksikielisyydestä.
Luitko ylläolevia postauksia? Nykyisin niitä kylttejä asennellaan lähinnä alunperin ruotsinkielisille alueille. Osa nimistä on alunperin keskiajalla lainattu suomesta. Nyt niitä käännetään vaikka me suomenkieliset emme ole asennevammaisia ja pystymme opettelemaan kaikenkieliset nimet.
Joo, on kumma, että ruotsinkielinen kyllä osaa Amsterdamissa Finnairin koneeseen, jonka määränpää on englanniksi Helsinki. Mutta Tampereella sama ruotsinkielinen ei osaa junaan, jos taulussa lukee vain suomeksi Helsinki..
Sitten täytyy mennä hevosella närpiöläiseen tyylliin.
NI kan ju inte ens översätta namne korrekt ens en gång. Ta nu den ursprungliga Busholmen. Den har ni översatt till Jätkäsaari fast det inte alls handlar om några hamnbusar utan "Bus" är namnet på en fartygstyp.
Idensalmi? Vindala? Ikalis? Om finnarna kan kalla Pedersöre med det svenska namnet, så vad är det för fel på Iisalmi eller Ikaalinen?
Namn skall man inte översätta överhuvudtaget. Ett namn är ett namn.
Vad är det för idioti att skapa namn som Idensalmi eller Vilmanstrand. Helt onödigt.
Rikssvenskarna talar alltid om Turku. Samma med Helsinki nuförtiden.