Jari Tiihonen haki "huonoa finska geeniä"

Passiivimuoto "ensin epäiltiin" viittaa Rkp:n hankkeeseen....
Hanke alkanut 1990-luvulla, Lipposen aikana, jolloin Rkp vielä oli vahvoilla.

Varmaankin tutkimusrahoitus loppui välittömästi kun selvisi, että tällä ei voidakaan mollata suomenkielisiä.

Googlaamalla Tiihonen yhdistyy kyllä Åbo Akademiinkin.

Åbo Akademia voi verrata terroristien koulutuskeskukseen. Yhdenlainen RKP-opisto.

Åbo Akademi tuottaa RKP:n haluamaa ja rahoittamaa materiaalia ideologiseen kieliterrorismiin. Tutkimuksella ja tieteellä ei ole asian kanssa mitään tekoa. Åbo Akademi antaa savuverhon sille minkä RKP yrittää piilottaa.

RKP:n politiikka on naamioitua jonkun yhteisön, järjestön tai viranomaisen taakse, mistä se nykyään, kiitos netin, jää aina kiinni.

Åbo Akademin uskottavuus puolueettomana tiedelaitoksena on nolla.

Ei voi olla totta!

Luulisi Ruotsin olevan varovainen mokomissa tutkimuksissaan, koska nimenomaan siellä perustettiin ENSIMMÄINEN valtiollinen roduntutkimusakeskus.

Ja sitten huippu! Tuo tutkija?

Voiko suomalainen enää alemmaksi vajota? Kysyn vaan!

Minä kun luulin että olisi elinkauppaa löytynyt. Svekkulit syytti jutikoita elinkaupasta, mutta ilmeisesti Ruotsi tekee samaa.

Pari vuotta sitten tuli voimaan sopimus Ruotsin ja Suomen välillä, että elimiä viedään Suomesta Ruotsiin, mutta ei päinvastoin.
Suomalaisilta vainajilta voi ottaa elimiä, jos he eivät vartavasten ole eläessään sitä keiltäneet. Ja viedä Ruotsiin.

Tästä suomalaisten skitsofreniasta sen verran että taudin kuvaan kuuluu että potilas luulee ruotsinkielisten "suomalaisten" pakottavan suomalaisia milloin mihinkin. On huhuttu että kyseessä olisi
- identiteetin vaihtaminen satuolentoon (muumi)
- kielen vaihtaminen ruotsiin sekä terävän ässä opettelu - vähän sellainen sähinä kuin kyykäärmeellä
- kielto ettei enää saa syödä lusikalla (muistakaa pitää haarukka vasemmassa kädessä oikein päin - voi noita amer. moukkia)
- puusta pudottaminen - kuka sitä nyt juuriltaan
- tv-ohjelmien pakkosyöttäminen, joista Donner-piina kuuluu olevan niitä vähiten rasittavia vastavoimia


Kaikkea näitä suomalaiset ovat lähteneet pakoon Ruotsiin.

Schizofreni och risken för olika slags dödlighet
Jari Tiihonens forskargrupp studerade under tolv år, 1996 till 2007, olika nationella finska register för att jämföra dödligheten hos patienter med schizofreni med den hos den övriga befolkningen. Uppgifter som sedan länkades till data över intaget av antipsykotiska läkemedel respektive andra register.

- Vi länkade samman medicinska förskrivningsregister med exempelvis mortalitetsregister och register över personer som fått sjukhusvård. Vi kunde då avläsa vilken effekt läkemedlen haft för personer med schizofreni och vilken grupp schizofrena som behandlats på sjukhus. Vi kunde sedan följa dessa personer och se vilka som löpte ökad risk för självmord eller annan form av dödlighet, säger Jari Tiihonen.


Forskarna studerade också situationen för personer med depression som använde sig av antidepressiva läkemedel. Man fann då att dessa läkemedel kunde associeras till en ökad risk för självmordsförsök, men däremot till minskad risk för självmord och allmän dödlighet.

Hjärtkärlsjukdom vanligare hos schizofrena
De senaste åren har det förekommit en debatt bland läkare om att personer med schizofreni lever 15-20 år kortare liv än normalt, säger Jari Tiihonen. Det har framförts att olika kardiovaskulära faktorer verkar vara vanligare bland schizofrena som exempelvis fetma men också rökning.


- Dödsfall på grund av kardiovaskulära faktorer är vanligare i den här gruppen än självmord. Men dessa görs ofta av unga patienter i 2030-årsåldern, så den sammanlagda mängden förlorade år blir stor, säger han.


Användning av antipsykotiska och antidepressiva läkemedel har en skyddande inverkan mot självmord. Regelbunden kontakt med vårdpersonal kan också ha gynnsam effekt på dödligheten.


Jari Tiihonens forskargrupp har i en studie visat att clozapine, som tillhör andra generationens antipsykotiska läkemedel, har bäst effekt i samband med schizofreni. Men läkemedlet drogs tillbaka från marknaden 1975 på grund av den mycket allvarliga sidoeffekten agranulocytos, det vill säga en väldigt stark infektionsbenägenhet på grund av akut brist på vita blodkroppar.


- Det är en allvarlig men sällsynt biverkan, risken är bara en procent. Man misstänkte först att det berodde på en sårbar finsk gen, men såg sedan att detta förekom även i andra länder än Finland.


Clozapine kom 1980 tillbaka på marknaden med speciell förskrivning. Och sedan början av 1990-talet är läkemedlet ett av de mest frekventa på den finska marknaden för behandling av schizofreni.


- Det är det effektivaste läkemedlet inom gruppen antipsykotiska för schizofrena och det har också den lägsta dödligheten. Risken att drabbas av agranulocytos är så pass liten att risken för självmord utan läkemedlet är större, förklarar Jari Tiihonen.


Clozapine används endast för patienter som inte svarat på vanliga antipsykotiska läkemedel och är då den sista utvägen. Jari Tiihonens forskargrupp har också studerat behandlingsmöjligheter för personer med schizofreni som är resistenta till och med mot clozapine. Man har bland annat funnit att lamotrigin, ett läkemedel mot epilepsi, då kan ha relativt god effekt.

Droger ökar våldsamheten
Med hjälp av brain imaging-teknik studerar Jari Tiihonens forskargrupp våldsamt beteende och sambandet med drogmissbruk hos schizofrena respektive hos andra utan denna diagnos. Motivet till det våldsamma beteendet skiljer sig åt mellan dessa båda grupper.


- Medan en schizofren person kan döda en granne och därmed tro sig rädda världen, går en vanlig drogmissbrukare i stället ut och slår ned första bästa. Men det är viktigt att påpeka att mer än 90 procent av alla med schizofreni inte är våldsamma. Däremot ökar de sin våldsamhet när de missbrukar alkohol eller droger, förklarar Jari Tiihonen.


Forskargruppen har också studerat den neurologiska bakgrunden hos personer med psykopati. Idag saknas bra behandling för dessa personer, vilket är ett problem, menar han. Gruppen ska nu göra genetiska studier för att se vilka gener som är involverade i våldsamt beteende och drogmissbruk. Man har hittills funnit några kandidatgener, där den fortsatta forskningen nu tar sin utgångspunkt.

Innehållsansvarig: Text: Eva Cederquist. Publicerad i Cell till Samhälle 2011.

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=40673&a=131758&l=sv

Voisiko lääkäri Juhani Seppänen auttaa Tiihosta tuon "finsk huonon geenin" löytämisessä?
Jos parivaljakko sen löytäisi, tulisi varmaan platinainen Freudenthalmitali seppelein kummallekin.

Aloitukseni oli taas huonoa luetun ymmärtämistä, onneksi pysyn omalla linjallani. Olikohan minun geeneissäni jotain outoa?