Positiivinen syrjintäkin on syrjintää, ainakin Ruotsissa!

Nr 3 2011 Årgång 77

Positiv etnisk särbehandling kränkte rättigheter


Cecilia Lönn inledde studierna med att stämma staten för otillåten etnisk diskriminering – och vann. Vid Hildarylunchen i mars berättade hon om hur det var att som ung tjej stämma staten för att den kränkt hennes rättigheter.

Cecilia är i dag biträdande jurist i arbetsrättsgruppen på Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm. Vi backar till 2003. Hon kommer inte in på juristutbildningen vid Uppsala universitet, men väl i Umeå.

I Uppsala inleder samtidigt 30 studenter juristutbildningen, alla med sämre betyg än Cecilia, men deras föräldrar var utlandsfödda. Uppsala tillämpade då positiv särbehandling av sökande för att främja en etnisk mångfald.

Cecilias föräldrar är födda i Falun och Mora.

– Först tänkte jag att det är väl okej, eftersom syftet var gott och jag kom ju in i Umeå, så då var det inte mer med det, säger hon.

Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa kontaktade Cecilia och en annan ung kvinna, Josefine Midander, och ville företräda dem i en talan mot staten för att deras rättigheter kränkts vid antagningen.

Först var Cecilia tveksam med tanke på ärendets känslighet.

– Till en början visste jag inte om jag kunde lita på Gunnar och var orolig över om han hade en dold agenda. Men när vi väl hade träffats vann han mitt förtroende. Vi var väldigt rädda för att bli ihopkopplade med främlingsfient-lighet. Vi är verkligen för etnisk mång-fald! Det är viktigt, men vi kämpade för principen att alla ska behandlas lika oavsett var man kommer ifrån, säger hon.

Hon beskrev känslan som bisarr att som nybakad student ha staten som motpart i en rättsprocess, speciellt för den som aldrig satt sin fot i en domstolsbyggnad – och med juridikens många möjligheter ännu outforskade. Men poängterar att staten om någon ska värna och inte kränka våra fri- och rättigheter.

– Jag och Josefine tyckte först att det räckte med ett yrkande på 1 krona i skadestånd. Det var ju principen vi var ute efter. Men våra ombud Gunnar och Clarence Crafoord vid Centrum för rättvisa tyckte att en sådan här kränkning skulle kosta och ansåg att 120 000 kronor per person var rimligt. Domstolarna delade uppfattningen att motverka diskriminering med diskriminering är fel.

Såväl tingsrätten som hovrätten utdömde 75 000 kronor i skadestånd per person och år 2006 fastslog även Högsta domstolen att Uppsala universitet gjort sig skyldigt till otillåten diskriminering och fastslog skadeståndet till 75 000 kronor.

Att under tre år medverka i en process som vandrade till högsta instans parallellt med studierna var en lärorik erfarenhet för den blivande juristen:

– Jag fick känna på hur man som part kan uppleva en rättsprocess och fick samtidigt en inblick i hur det är att vara ombud. Dessutom fick jag klart för mig hur viktigt det är att ha ett bra ombud som kämpar för sin klients sak och som är mån om att klienten ska känna sig trygg och informerad under processens gång.

Cecilia är nöjd över att ha medverkat till den prövning och förändring av urvalskriterier och kvoteringsregler till landets högskolor som följde åren därpå, och ger rättsstaten Sverige ett högt betyg.

– Jag fick ett väldigt bra intryck av domstolsväsendet och rättssamhället som tog oss på allvar och lät oss komma till tals. Vi var inte bara två unga tjejer som viftades bort.

Per Johansson

Tässä taitaa olla sama tapaus ja jossa tytöt esiintyvät kuvassakin.

Koko meidän Suomessa tapahtuva suomenruotsalainen etuoikeilu on vieläkin tuomittavampaa, sillä he ovat samassa maassa syntyneitä ja kasvaneita joille avautuu ovet korkeampaan koulutukseen hyvin usein paljonkin huonommilla meriiteillä. Luultavasti suomenruotsalainen etuilujärjestelmä jota he kutsuvat perusoikeuksien saamiseksi on maailman röyhkein syrjintä- ja etuilujärjestelmä.


Cecilia och Josefine mot Uppsala universitet

Published 2007/06/16.

Högsta domstolen fällde Uppsala universitet för olaglig etnisk diskriminering

Cecilia Lönn och Josefine Midander nekades plats på juristutbildningen vid Uppsala universitet trots bättre betyg än sökande som antagits på en särskild kvot för sökande med båda föräldrar födda utomlands. I december 2006 fällde Högsta domstolen universitetet för olaglig etnisk diskriminering och kvinnorna fick 75 000 kronor var i skadestånd.

Inför höstterminen 2003 öronmärkte Uppsala universitet 30 av 300 utbildningsplatser vid juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Det gjordes i syfte att öka den etniska mångfalden på utbildningen.

Josefine Midander och Cecilia Lönn, vilkas föräldrar är födda i Sverige, nekades plats på utbildningen trots bättre betyg än samtliga som antogs genom kvoteringen. Med Centrum för rättvisa som ombud stämde kvinnorna Uppsala universitetet för etnisk diskriminering.

Högsta domstolen: olaglig diskriminering
I januari 2005 fällde Uppsala tingsrätt universitetet för otillåten etnisk diskriminering och dömde ut ett skadestånd på 75 000 kr till var och en. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom i december 2005. Justitiekanslern, JK, som företrädde staten i målet, överklagade till Högsta domstolen, HD.

HD slog fast att etnisk kvotering innebär en olaglig diskriminering. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt. Det strider mot förbudet mot diskriminering i lagen om likabehandling av studenter i högskolan att på förhand vika studieplatser åt en viss grupp, till exempel utifrån etnisk bakgrund.

Enligt högskoleförordningen fick högskolorna utforma lokala urvalsregler för upp till tio procent av platserna på en utbildning för att bredda rekryteringen. Men HD:s dom bekräftade att arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. När det gäller lokala urvalsregler handlar det om intervjuer, särskilda prov eller att väga in arbetslivserfarenhet.

Etnisk mångfald
I processen framkom även att andelen nybörjare med utländsk bakgrund på juristutbildningen i Uppsala sett över tid var lika stor som motsvarande andel i befolkningen i stort – redan före kvoteringen. På juristutbildningen i stort var andelen nybörjare med denna bakgrund ännu större – bara på juristutbildningen i Stockholm var andelen vissa år upp till 24 procent.

Samtidigt fick det valda urvalskriteriet märkliga effekter även från mångfaldssynpunkt: till exempel nekades sökande med samisk bakgrund plats – samer i Sverige är en etnisk minoritet med föräldrar födda i landet. Sökande med två Norgefödda föräldrar fick företräde framför sökande med en utlandsfödd förälder och så vidare.

Kvotering avskaffad
Som ett resultat av den fällande domen rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt de efterföljande domarna mot Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.


http://centrumforrattvisa.se/blog/2007/06/16/hogsta-domstolen-fallde-uppsala-universitet-for-olaglig-etnisk-diskriminering/

Positiivinen syrjintä tarkoittaa sitä, että alioikeutetut kansanryhmät saavat kiintiöitä ja muita etuisuuksia, jotta pääsisivät lähemmäksi keskiarvoa.

Käsite kehitettiin Yhdysvalloissa, jotta lähinnä musta väestönosa pääsisi eteenpäin yhteiskunnassa.

On suorastaan rivoa puolustaa sillä ETUoikeutetun kansanosan parempaa kohtelua, kuten Suomessa tehdään. Ja tietysti vain surujen takia.