Endast 4 av 13 svenskspråkiga skolor i Borgå håller måttet.De andra borde renoveras eller stängas.Igen en myt som inte stämmer med verkligheten.(bbl.)
Svenskspråkiga skolor i bra skick.
mögelproblem bla.
20142
0Äänestä
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 20
Vanhimmat
Allt som inte är rivfärdigt och hälsovådligt är för bra för oss svenskspråkiga och kränker nätfennomanerna!
Bland de här fyra "dugliga "skolorna finns Kvarnbackens lågstadieskola som renoverades för allvarliga möbelproblem,många elever och personer bland personalen insjuknade.Barnen hade barackskola i ett år,men nu borde "Kvaban " svara i skick.Finskspråkiga skolor har det byggts flera nya,och det är ju alldeles OK,men det borde inte ljugas om hur fina skolor svenskspråkiga har.
Lögner frodas alltid på den här debatten.
Kuitenkin joku porvoolaisaktivisti kertoi, kuinka siellä surunuoret saavat opiskella pienissä kouluissa ja pienissä luokisssa.
Suomalaisnuoret taas jättikouluissa jättiluokissa. Sama tilanne on kuulemma Loviisassa.
Tuo mattojen puuttuminen on pikkujuttu verrattuna surukoulaisten muuten parempaan asemaan. Kuitenkin ihan hyvä YRITYS sinulta....
Visst är det bra att svenska barn har små trevliga mögliga skolor som håller på att falla ihop.Svenska skolorna är ofta urgamla , omoderna, och häsovådliga.
Varför duger de här mysiga små skolorna inte åt finskspråkiga barn,då när svenskspråkiga skolor läggs ner?Nej,det måste byggas nya.
Nuo suomenkieliset paikallisaktiivit korostivat, että surukoulut ovat PAREMMASSA kunnossa kuin suuret suomalaiskoulut.
Muutenkin rahaa käytettiin selvästi enemmän oppilasta kohti surukouluissa. Pakko sen on jossain näkyä.
Merkittävin syy koulujen kokoon on suomenkielisten suuri muuttoalto Porvooseen sodan jälkeen ja Skjölvdikin jalostamon rakentamisen yhteydessä. Ennen evakkoja ja Skjöldvikiä Porvoo oli lähes yksikielistä ruotsinkielistä aluetta.
Ruotsinkielisiä kouluja oli aiemmin enemmän ja ne olivat vanhempia. Ennen vanhaan kouluverkko oli tiheämpi ja koulut oli pienempiä. Kansakoulu löytyi lähes joka kylästä, totta kai ne olivat pieniä.
Kun jouduttiin rakentamaan kokonaan uusia kouluja suomenkielisille niin rakennettiin tietysti isoja kouluja eikä useita pieniä.
Aina nettsiveko selityksen osaa väsätä, mutta totuus on mikä on. Kyse on surukoululaisten suosimisesta suomalaiskoululaisten kustannuksella.
Suomenkielisissä kunnissa on jo aikaa sitten lopetettu kyläkoulut liian kalliina ratkaisuna. Mutta pikkuisia surukouluja on maa täynnä ja ne saa maksaa melkein mitä tahansa.
Varsinkin kun RKP on hallitsevassa asemassa.
Hela tiden stängs små svenskspråkiga skolor.
Pitäisikö meille suruille rakentaa isoja kouluja vain jotta ne olisivat isoja?
Jos oppilaita on vaikkapa 100 niin fennon mielestä kouluun tulisi mahtua ainakin 500 oppilasta ettei vain ole liian kodikasta.
Surukouluja on lakkautettu suuri määrä!
Jossain tulee kuitenkin raja vastaan kuinka kaukaa on inhimillistä ja taloudellisesti kannattavaa kuljettaa oppilaita kouluihin.
Juurihan tuossa yläpuolella todetaan että Porvoossa vain 4 / 13 ruotsinkielistä koulua on kunnossa. Onko teillä suomenkielisillä muka asiat vielä hunommin?
Minä olen kuullut ihan muuta.
Hyysätyillä suruilla on aina eri satndardit kuin muulla väestöllä.
Bättre folkille kaikki pitää olla vähän parempaa.
igår skrev bbl att flera svenskspråkiga skolor igen kommer att stängas.Inte är det lätt för skärgårdsbarnen att komma till skolan.Pellingefärjan trafikerar inte nu när vattennivån är för låg.En studerandes studentskrivning äventyras om nu inte sjöbevakningen ställer upp.
Sjöbevakningen ställde upp.
Varför går svenskspråkiga barn i separata speciella skolor?.
Jag kan inte förstå varför "svenska" barn skall segregeras från övriga världen.
När man nu bor i Finland skulle det vara nyttigt för barnen att vänja sig med att möta folk från olika etniska grupper.
I Sverige är man väldigt noga med att det inte uppstår segregerade områden och speciella monokulturella miljöer typ skolor avsedda för vissa etniska grupper. Integration är ordet som hörs hela tiden i Sverige.
Det skulle väl inte vara så farligt om de "svenska"barnen hade sina klassrum i samma byggnad som elever som kommer från olka hörn av världen?
Man hör ju ofta att svenskspråkiga finnar vill ha kontakter även utanför sitt isolerade dockskåp.
Det behövs nytänkande i stället för bakåtsträvande segregation. Barnen är ju öppna för nya vidare vyer och kontakter över mentala barriärer som de vuxna har skapat.
Varför duger det inte för finskspråkiga barn att ha sina klassrum i samma skola då de flyttar till en svenskspråkig ort.Varför vill de ha skilda skolor.
Det går nog också barn från andra länder i svenskspråkiga skolor,och på vissa tvåspråkiga orter är nästan hälften av barnen tvåspråkiga (två hemspråk,finska och svenska. )
Hur många "segregerade" svenskspråkiga känner du? Hur många svenkspråkiga känner du som inte klarar sig på finska och som inte har en enda finskspråkig vän, arbetskamrat, släkting, kompis eller bekant?
Jämför sedan med de finskspåkiga! Kom inte och tala om segregation gällande svenskspråkiga åtminståne i södra Finland och H:forsregionen.
Bristerna i kontaktyta språkgrupperna emellan ligger nog hos majoritetsbefolkningen och inte tvärtom! Vill man bryta segregtionen så skall viljan till det finnas på båda hållen, de flesta svenskpåkiga står redan halvvägs.
Den som tycker att det bara är vi svenskspråkiga som skall bemöda får gärna hålla sig för sig själv.
Tvåspråkiga skolor motsätter jag mej bestämt, jag tror starkt på den Taxellska paradoxen.
Vi behöver våra enspråkiga svenskspråkiga skolor för att få ha ens en enspråkig zon där vi får tala, höra, lära oss och öva vårt språk.
Fennona tycker att våra barn borde förfinskas och inte få undervisning på sitt modersmål ?