Uusimman kielilain äänestys eduskunnassa Lipposen aikakaudella.
Jos demokratiassa äänestystulos yhdessä kiistellyimmässä asiassa on 179-3 niin on syytä epäillä, että kaikki ei ole mennyt täysin rehellisesti.
"Också Finlands förvaltning är enligt lag tvåspråkig. Det betyder att alla lagar, förordningar och andra viktiga dokument finns på både finska och svenska.
Stark majoritet för svenskan
De språkliga rättigheterna och skyldigheterna preciseras närmare i språklagstiftningen. Riksdagen godkände den 11 februari 2003 den nya språklagen och den trädde i kraft den 1 januari 2004.
Men hur röstade politikerna? Glädjande nog föll rösterna 179 för och 3 emot under riksdagens avgörande behandling.
Lagen bygger till stora delar på den gamla språklagen, både när det gäller den språkliga indelningen av kommunerna och när det gäller de statliga myndigheternas skyldigheter."
http://folktinget.fi/sve/svenskan/spraklagen/
Jos demokratiassa äänestystulos yhdessä kiistellyimmässä asiassa on 179-3 niin on syytä epäillä, että kaikki ei ole mennyt täysin rehellisesti.
"Också Finlands förvaltning är enligt lag tvåspråkig. Det betyder att alla lagar, förordningar och andra viktiga dokument finns på både finska och svenska.
Stark majoritet för svenskan
De språkliga rättigheterna och skyldigheterna preciseras närmare i språklagstiftningen. Riksdagen godkände den 11 februari 2003 den nya språklagen och den trädde i kraft den 1 januari 2004.
Men hur röstade politikerna? Glädjande nog föll rösterna 179 för och 3 emot under riksdagens avgörande behandling.
Lagen bygger till stora delar på den gamla språklagen, både när det gäller den språkliga indelningen av kommunerna och när det gäller de statliga myndigheternas skyldigheter."
http://folktinget.fi/sve/svenskan/spraklagen/
Vastaukset 2
Vanhimmat
Noilla luvuilla Lukiolaisten Liitto äänesti pakkoruotsia vastaan muutama vuosi sitten.
No mikä on ero äänestyksissä? Nettisvekojen mielestä ei tietysti mikään. ;)
Ero on siinä, että lukiolaiset äänestivät täysin vapaasti ilman minkään tahon painostusta tai muuta vaikuttamista.
Lukiolaiset edustavat siis kanslaisten vapaata tahtoa, toisin kuin eduskunta!
Uskomatonta, mutta totta....
Äänetystulos on aivan kuin Neuvostoliitossa aikoinaan.