RKP:n äänitorvena toimiva Folktinget sekaantuu pääosin suomenkielisiä koskevaan peruskoulun tuntijakoon ja kannanotossa iloitaan, että pakkoruotsia ollaan aikaistamassa!
Skrivelse om läroplanen 2016
Folktinget har riktat en skrivelse till Utbildningsstyrelsen där Folktinget framför synpunkter och förslag beträffande läroplansgrunderna.
Utbildningsstyrelsen
Helsingfors
Ärende: Läroplanen 2016
Då arbetet med att revidera grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen kommit igång efter att statsrådet senaste sommar fastställde timfördelningen i den grundläggande utbildningen, önskar Svenska Finlands folkting framföra följande synpunkter och förslag beträffande läroplansgrunderna:
1) Den nya timfördelningen tidigarelägger undervisningen i det andra inhemska språket till årskurs 6. Folktinget ser detta som en positiv utvecklingsriktning, men konstaterar att det också medför vissa problem då antalet årsveckotimmar inte utökas från nuvarande sex timmar. Med 2 årsveckotimmar på årskurs 6 återstår endast 4 årsveckotimmar att fördela på årskurserna 7-9, vilket kan leda till att kunskaperna blir väldigt tunna och svaga före övergången till gymnasiet.
2) Folktinget önskar betona att det är av största vikt att undervisningen i svenska sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska också i årskurs 6 då undervisningen tidigareläggs. Det är en förutsättning för positiva attityder bland eleverna.
3) Vi anser att läroplanerna för undervisning i svenska bör utvecklas så att man betonar funktionella språkfärdigheter. Elevernas förmåga att kommunicera på svenska bör ha hög prioritet.
4) Nu då den nya timfördelningen i den grundläggande utbildningen tillför ämnet Historia och samhällslära två nya årsveckotimmar anser Folktinget att den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen mera ingående bör beakta vårt lands historia före år 1809, Nordens och Ålands historia och den europeiska integrationen. Detta gäller också gymnasiet i det skede denna läroplan revideras.
5) Folktinget vill betona vikten av tillgång till språkbadsundervisning. Efterfrågan är idag på många håll betydligt större än tillgången. Vi tycker att det är positivt att läroplansarbetet också omfattar en skild läroplan för språkbadsundervisningen. Då Undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med universiteten nu högst sannolikt skapar en väg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare att specialisera sig som språkbadslärare, bör informationen om språkbad till såväl föräldrar, kommuner som övriga utbildningsanordnare förbättras. I linje med den av Statsrådet godkända Nationalspråksstrategin har Utbildningsstyrelsen en central roll i detta informationsarbete.
Svenska Finlands folkting hoppas att ovan framförda, enligt vår uppfattning viktiga förslag också upplevs som viktiga inom Utbildningsstyrelsen och kan sålunda förverkligas i samband med läroplansarbetet.
Helsingfors den 19 april 2013
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Christina Gestrin
Ordförande
Anders Björklöf
biträdande folktingssekreterare
Skrivelse om läroplanen 2016
Folktinget har riktat en skrivelse till Utbildningsstyrelsen där Folktinget framför synpunkter och förslag beträffande läroplansgrunderna.
Utbildningsstyrelsen
Helsingfors
Ärende: Läroplanen 2016
Då arbetet med att revidera grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen kommit igång efter att statsrådet senaste sommar fastställde timfördelningen i den grundläggande utbildningen, önskar Svenska Finlands folkting framföra följande synpunkter och förslag beträffande läroplansgrunderna:
1) Den nya timfördelningen tidigarelägger undervisningen i det andra inhemska språket till årskurs 6. Folktinget ser detta som en positiv utvecklingsriktning, men konstaterar att det också medför vissa problem då antalet årsveckotimmar inte utökas från nuvarande sex timmar. Med 2 årsveckotimmar på årskurs 6 återstår endast 4 årsveckotimmar att fördela på årskurserna 7-9, vilket kan leda till att kunskaperna blir väldigt tunna och svaga före övergången till gymnasiet.
2) Folktinget önskar betona att det är av största vikt att undervisningen i svenska sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska också i årskurs 6 då undervisningen tidigareläggs. Det är en förutsättning för positiva attityder bland eleverna.
3) Vi anser att läroplanerna för undervisning i svenska bör utvecklas så att man betonar funktionella språkfärdigheter. Elevernas förmåga att kommunicera på svenska bör ha hög prioritet.
4) Nu då den nya timfördelningen i den grundläggande utbildningen tillför ämnet Historia och samhällslära två nya årsveckotimmar anser Folktinget att den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen mera ingående bör beakta vårt lands historia före år 1809, Nordens och Ålands historia och den europeiska integrationen. Detta gäller också gymnasiet i det skede denna läroplan revideras.
5) Folktinget vill betona vikten av tillgång till språkbadsundervisning. Efterfrågan är idag på många håll betydligt större än tillgången. Vi tycker att det är positivt att läroplansarbetet också omfattar en skild läroplan för språkbadsundervisningen. Då Undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med universiteten nu högst sannolikt skapar en väg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare att specialisera sig som språkbadslärare, bör informationen om språkbad till såväl föräldrar, kommuner som övriga utbildningsanordnare förbättras. I linje med den av Statsrådet godkända Nationalspråksstrategin har Utbildningsstyrelsen en central roll i detta informationsarbete.
Svenska Finlands folkting hoppas att ovan framförda, enligt vår uppfattning viktiga förslag också upplevs som viktiga inom Utbildningsstyrelsen och kan sålunda förverkligas i samband med läroplansarbetet.
Helsingfors den 19 april 2013
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Christina Gestrin
Ordförande
Anders Björklöf
biträdande folktingssekreterare
Vastaukset 4
Vanhimmat
Suomen kielipolitiikka ja kielenopetus jää kivikaudelle pakkoruotsin takia. Kaikkialla muualla maailmassa kieltenopetusta voidaan saattaa nykyajan tarpeiden mukaiseksi. Suomessa tämä ei ole mahdollista. Oppilaiden kielitaidon monipuolistuminen pysähtyy pakkoruotsiin ja nyt sitä ollaan tyrkyttämässä vielä lisää. Keskiverto oppilaalla eivät riitä resurssit oppia sujuvasti kolmatta vierasta kieltä, koska pakkoruotsi vie liiaksi tilaa kielten oppimisesta.
Jopa Venäjä on Suomea huomattavasti edistyksellisempi. Siellä mahdollistetaan nyt Suomen kielen opiskelu A-kielenä http://yle.fi/uutiset/karjalainen_suomesta_a-kieli_venajalla/6793676. Meillä tulisi esimerkiksi itä-Suomessa olla mahdollisuus lukea venäjää toisena kielenä pakkoruotsin sijaan. On noloa jos itärajan toiselta puolelta alkaa löytyä sujuvaa suomea puhuvia ja meillä ei edes venäjän taito riitä pakkoruotsin takia.
Seuraavaksi Suomessa aletaan keskustella taloudellisesta sopeutuksesta ja mihin saavutettuihin etuihin ja palveluihin joudutaan koskemaan että maan talous saadaan tasapainoon. No aikakaan yhdestä jättimäisestä saavutetusta edusta ei haluta edes keskustella ja se on pakkoruotsi.
Tilanteita tulee vastaan kielten osaamisen suhteen niin idässä kuin lännessä ja etelässä ja jopa pohjoisessa. Osaaminen ja tarve eivät koskaan satu täydellisesti yhteen. Kielen osaaminen on kuitenkin vain yksi osa kokonaisuutta kaikissa elämisen alueissa. Mitä myyt Venäjällä ja mitä teet Venäjän kielellä, jos et osaa tehdä myytävää. Turismitouhussakin pitää olla myytävää. Miksi todistatte, että Ruotsissa pärjää hyvin englannilla ja Ruotsin kieltä ei tarvitse opiskella. Venäläisten kanssakko ei voi toimia englannilla vaan on osattava venäjää. Kyllä Venäjälläkin osataan Eglantia ja osaaminen kasvaa vuosi vuodelta. Sama tilanne on kaikkien lähes kaikkien maitten keskenäisissä tilanteissa. Eipä silti kielten opiskelun monipuolistaminen on hyvä asia mutta pakkoruotsin lopettamisen vaatimuksen suhteen keskustelut menevät hölmöille raiteille. Englanti on ainoa kieli, jota kannattaa opiskella muut muut kielet ovat lähinnä kulttuurikysymyksiä kuten suomi ja ruotsi.
Englannissa on se mielenkiintoinen puoli että sitä ei tarvitse pakottaa opiskelemaan kun lähes kaikki valitsevat sen vapaaehtoisesti. Kaikki ymmärtävät sen merkityksen nykymaailmassa.
Jos kielten opiskelu olisi vapaaehtoista luultavasti suurin osa valitsisi ensimmäiseksi kieleksi englannin. Sen jälkeen toisena kielenä valittaisiin saksaa, espanjaa, ranskaa, venäjää. Kun pakkoruotsiin käytetty aika käytettäisiin näiden kielien opiskeluun suomalaisten kielten osaaminen monipuolistuisi merkittävästi ja näitä kieliä opittaisiin taitamaan jopa hyvin. Tämä olisi arvokas pääoma Suomelle, jonka talous perustuu merkittävästi vientiin. Ei siis ihme että elinkeinoelämä on pakkoruotsin poistamisen kannalla.
Antakaamme lapsillemme LAJA. Sama kuin rkp;n "anna lapsellesi lahja".
Onko noin huono muisti, nimimerkillä, Mitä Ruotsin tilalle?..