http://hbl.fi/nyheter/2014-05-13/605896/nylander-beredd-pa-serios-debatt-om-skolsvenskan
Beredd på seriös debatt om svenskan
Mest sakliga och analytiska inlägg – både för och emot. Det väntar sig svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander av torsdagens riksdagsdebatt om den obligatoriska skolsvenskan.
Frågan tas upp med anledning av ett medborgarinitiativ för att göra skolsvenskan frivillig.
– Det finns förstås alltid en risk att motsättningar framhävs på ett osunt sätt när det handlar om en fråga som väcker starka känslor. I det stora hela tror jag ändå att diskussionen kommer att vara saklig.
Folktingssekreteraren Markus Österlund befarar däremot att debatten blir polariserad.
– Det är ju ett faktum att många som är aktiva i Vapaakielivalinta (fritt språkval) som står bakom initiativet är sannfinländare. De kommer säkert att föra fram den linjen.
Både Österlund och Nylander anser att det är bra att riksdagen nu tar ställning till frågan.
– Den obligatoriska skolsvenskan har länge diskuterats på olika forum och därför är det bra att också lagstiftaren klargör sin åsikt om saken. Det rensar luften när enskilda ledamöter, riksdagsgrupperna och partierna klart visar var de står, säger Nylander.
Österlund tror att det kan vara en fördel för Finlands tvåspråkighet att det lyfts fram goda argument för varför man har nytta av svenskan.
– Det finns många problem i argumenten som talar för frivillighet. Tidigare erfarenheter talar till exempel inte för att elever skulle börja läsa flera språk bara för att svenskan görs frivillig. Tvärtom läser allt färre till exempel tyska, franska eller ryska när man tagit bort kravet att skriva ett främmande språk i studentskrivningarna.
Till kulturutskottet efter debatt
Efter remissdebatten går initiativet till kulturutskottet där Nylander är medlem.
– Där ska vi ge det en saklig och värdig behandling så som vi också gjort med andra medborgarinitiativ.
Det är möjligt att kulturutskottet hinner påbörja behandlingen av initiativet före sommarpausen. Sannolikt hålls en slutlig omröstning om frågan i stora salen på hösten.
– Jag ser fram emot ett mångsidigt och omfattande sakkunnighörande. Det är i utskottets betänkande som argumenteringen och sakupplysningen framgår. Därför är betänkandet ett viktigt dokument.
Varken Nylander och Österlund tror att riksdagsbehandlingen leder till en ändring i frågan.
– Det är bara ett drygt år sedan som statsrådet godkände nationalspråksstrategin och där står det tydligt och klart att man ska främja det svenska språket. Där ingår också att alla ska läsa svenska. Sex partier var med och fattade beslut om strategin, säger Österlund.
Nylander hoppas ändå på att det senare ska komma medborgarinitiativ till riksdagen som får stöd.
– Medborgarinitiativen är ett viktigt instrument för den demokratiska diskussionen. Det finns en risk för att människorna blir frustrerade om medborgarinitiativen aldrig leder någon vart. (FNB–SPT/Maria Svanström)
Beredd på seriös debatt om svenskan
Mest sakliga och analytiska inlägg – både för och emot. Det väntar sig svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander av torsdagens riksdagsdebatt om den obligatoriska skolsvenskan.
Frågan tas upp med anledning av ett medborgarinitiativ för att göra skolsvenskan frivillig.
– Det finns förstås alltid en risk att motsättningar framhävs på ett osunt sätt när det handlar om en fråga som väcker starka känslor. I det stora hela tror jag ändå att diskussionen kommer att vara saklig.
Folktingssekreteraren Markus Österlund befarar däremot att debatten blir polariserad.
– Det är ju ett faktum att många som är aktiva i Vapaakielivalinta (fritt språkval) som står bakom initiativet är sannfinländare. De kommer säkert att föra fram den linjen.
Både Österlund och Nylander anser att det är bra att riksdagen nu tar ställning till frågan.
– Den obligatoriska skolsvenskan har länge diskuterats på olika forum och därför är det bra att också lagstiftaren klargör sin åsikt om saken. Det rensar luften när enskilda ledamöter, riksdagsgrupperna och partierna klart visar var de står, säger Nylander.
Österlund tror att det kan vara en fördel för Finlands tvåspråkighet att det lyfts fram goda argument för varför man har nytta av svenskan.
– Det finns många problem i argumenten som talar för frivillighet. Tidigare erfarenheter talar till exempel inte för att elever skulle börja läsa flera språk bara för att svenskan görs frivillig. Tvärtom läser allt färre till exempel tyska, franska eller ryska när man tagit bort kravet att skriva ett främmande språk i studentskrivningarna.
Till kulturutskottet efter debatt
Efter remissdebatten går initiativet till kulturutskottet där Nylander är medlem.
– Där ska vi ge det en saklig och värdig behandling så som vi också gjort med andra medborgarinitiativ.
Det är möjligt att kulturutskottet hinner påbörja behandlingen av initiativet före sommarpausen. Sannolikt hålls en slutlig omröstning om frågan i stora salen på hösten.
– Jag ser fram emot ett mångsidigt och omfattande sakkunnighörande. Det är i utskottets betänkande som argumenteringen och sakupplysningen framgår. Därför är betänkandet ett viktigt dokument.
Varken Nylander och Österlund tror att riksdagsbehandlingen leder till en ändring i frågan.
– Det är bara ett drygt år sedan som statsrådet godkände nationalspråksstrategin och där står det tydligt och klart att man ska främja det svenska språket. Där ingår också att alla ska läsa svenska. Sex partier var med och fattade beslut om strategin, säger Österlund.
Nylander hoppas ändå på att det senare ska komma medborgarinitiativ till riksdagen som får stöd.
– Medborgarinitiativen är ett viktigt instrument för den demokratiska diskussionen. Det finns en risk för att människorna blir frustrerade om medborgarinitiativen aldrig leder någon vart. (FNB–SPT/Maria Svanström)
Vastaukset 2
Vanhimmat
Suomessa manner on suomen kielisesti yksikielinen ja Ahvenanmaa yksikielinen ruotsiksi. Suomi on siis kaksinkertaisesti yksikielinen. Se on eri asia kuin kaksikielinen.
Enää ei riitä että vedotaan kansalliskielen asemaan pakkoruotsin puolustamisessa ymmärtämättä että ruotsin kielen asema pitää muuttaa jos kansalliskielen ehdot eivät täyty.
Nylander :
"Tässä ei ole kyse pelkästä kouluaineesta, vaan maan kaksikielisyyden perustasta. Suomen ruotsinkielinen väestö on täysin riippuvainen kouluruotsin asemasta pakollisena kielenä."
HS uutinen
http://www.hs.fi/m/politiikka/Nylander+Pakkoruotsikeskustelu+on+jo+aikakin+k%C3%A4yd%C3%A4+korkeimmalla+tasolla/a1376184581312
I-..-. Ruotsin asema kansalliskielenä on siis Nylanderinkin mielestä kyseenalainen. Kieli joka ei säily ilman enemmistön tukea ei voi olla kansalliskielen asemassa.
Ruotsinkieli ei ole koskaan kuulunut sisämaan kieliin siksi on harhautusta väittää että ruotsin kieli olisi kuulunut Suomeen. Ruotsin kieli on ollut vain rannikolla ja sielläkin vain joitain satoja vuosia.
Suomi on kehittynyt Suomessa ja Viro on kehittynyt samasta muinaiskielestä Virossa. Olemme ollet näillä alueilla virolaisten kanssa niin kauan että kielemme ovat ehtineet erkaantumaan toisistaan niin paljon että suomi ja viro eivät ole enää ymmärrettäviä keskenään.
Kieli joka on kehittynyt muualla ei voi olla kansallinen kieli. Se on maahamuuttajakieli. Ruotsi ei ole Suomen alueella kehittynyt kieli ja siksi se on vieraskieli Suomessa.
Suomenruotsin avulla voi ymmärtää norjaa, tanskaa, ruotsia, fääriä. Monesti on suomenruotsalaisten taholta tullut todistetuksi että suomenruotsi on sama kieli kuin Ruotsissa puhuttu kieli.
Ruotsin kielen osuus 5% on niin alhainen että se muodostuu ongelmaksi kun sitä yritetään väkisin pitää tasavertaisena suomen kielen kanssa. Asia jonka siis Nylanderkin huomaa mutta ei mainitse.
Ei voi eikä saa olla niin, että vastuu ruotsin kielen säilymisetä maassa sälytetään muiden kansanosien kuin surujen vastuulle.
Jos surut ITSE eivät pysty ruotsin kieltä säilyttämään, on se täysin heidän ongelmansa.
Kaikki muu on kohtuutonta vaatimusta!