Folktinget kan inte godkänna att svenskan som A2-språk ställs i en ekonomiskt sett ofördelaktigare situation än andra språk. Det riktade statsunderstödet för A-2-svenskan bör vara lika stort som för andra språk. Målet bör vara att uppmuntra kommunerna att ordna undervisning i det andra inhemska språket. (åtgärdsförslag 2)
Folktinget uttrycker sin tillfredsställelse över regeringens beslut att tidigarelägga undervisningen i svenska till årskurs 6 i den grundläggande utbildningen. För att uppnå bästa resultat av tidigareläggningen kräver det tilläggstimmar och ökade ekonomiska resurser. Då undervisningen i svenska tidigareläggs är det av största vikt att undervisningen sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. (åtgärdsförslag 3)
Folktinget anser att det vore ytterst viktigt att kunna integrera innehållet i svenska språket och kulturen i de övriga läroämnena i årskurs 1-6 i den grundläggande utbildningen. (åtgärdsförslag 4)
Folktinget anser att läroplanerna för undervisning i svenska, framförallt i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen på andra stadiet, bör utvecklas så att man betonar funktionella språkfärdigheter. Elevernas förmåga att kommunicera på svenska bör ha hög prioritet. (åtgärdsförslag 9)
Folktinget vill betona vikten av tillgång till språkbadsundervisning. Efterfrågan är idag betydligt större än tillgången. Även behovet av språkbadslärare är stort. Folktinget understöder förslaget om att ministeriet tillsammans med högskolorna skapar en väg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare att specialisera sig som språkbadslärare. Detta skapar grund för språkbadsundervisningens kontinuitet. Samtidigt bör man slå vakt om tillgången på lärare för undervisningen i de svenskspråkiga skolorna. (åtgärdsförslag 11 och 12)
Folktinget anser det vara av största vikt att resurser anvisas för fortbildning av lärare, klasslärare i svenska samt språkbadslärare. I fortbildningen bör de funktionella språkfärdigheterna ges en central roll för att man ska kunna utveckla undervisningen i svenska enligt förslaget i punkt 9. (åtgärdsförslag 15)
Folktinget betonar att invandrarna bör ges betydligt bättre möjligheter att studera svenska för att bemöta behovet i arbetslivet. Folktinget understöder därför åtgärdsförslagen under punkterna 18-21. Därtill önskar vi att man utreder ifall språkbadsundervisning kunde vara ett alternativ till eller komplement i svenskundervisningen för invandrare. (åtgärdsförslag 18-21)
Folktinget uttrycker sin tillfredsställelse över regeringens beslut att tidigarelägga undervisningen i svenska till årskurs 6 i den grundläggande utbildningen. För att uppnå bästa resultat av tidigareläggningen kräver det tilläggstimmar och ökade ekonomiska resurser. Då undervisningen i svenska tidigareläggs är det av största vikt att undervisningen sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. (åtgärdsförslag 3)
Folktinget anser att det vore ytterst viktigt att kunna integrera innehållet i svenska språket och kulturen i de övriga läroämnena i årskurs 1-6 i den grundläggande utbildningen. (åtgärdsförslag 4)
Folktinget anser att läroplanerna för undervisning i svenska, framförallt i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen på andra stadiet, bör utvecklas så att man betonar funktionella språkfärdigheter. Elevernas förmåga att kommunicera på svenska bör ha hög prioritet. (åtgärdsförslag 9)
Folktinget vill betona vikten av tillgång till språkbadsundervisning. Efterfrågan är idag betydligt större än tillgången. Även behovet av språkbadslärare är stort. Folktinget understöder förslaget om att ministeriet tillsammans med högskolorna skapar en väg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare att specialisera sig som språkbadslärare. Detta skapar grund för språkbadsundervisningens kontinuitet. Samtidigt bör man slå vakt om tillgången på lärare för undervisningen i de svenskspråkiga skolorna. (åtgärdsförslag 11 och 12)
Folktinget anser det vara av största vikt att resurser anvisas för fortbildning av lärare, klasslärare i svenska samt språkbadslärare. I fortbildningen bör de funktionella språkfärdigheterna ges en central roll för att man ska kunna utveckla undervisningen i svenska enligt förslaget i punkt 9. (åtgärdsförslag 15)
Folktinget betonar att invandrarna bör ges betydligt bättre möjligheter att studera svenska för att bemöta behovet i arbetslivet. Folktinget understöder därför åtgärdsförslagen under punkterna 18-21. Därtill önskar vi att man utreder ifall språkbadsundervisning kunde vara ett alternativ till eller komplement i svenskundervisningen för invandrare. (åtgärdsförslag 18-21)
Vastaukset 5
Vanhimmat
Hoitta intte, Folktinget!
Käännös olisi paikallaan, koska olen unohtanut pakkoruotsini lähes kokonaan käytön puutteen takia. Ja referointi samalla mukaan.
Folktinget on ihan vi.tunmoista pas.kaa.
VMP
mvh
Alex S.
On epäoikeudenmukaista että lisäresursseja varataan niille jotka haluavat lisäopetusta ruotsissa, mutta resursseja ei varata niille, jotka haluavat muita opintoja tai kieliä pakkoruotsin sijaan..
On väärin että etelä-Suomen ( kaksikielisten) kuntien asukkaiden toiveet opetuksen järjestämisestä asetetaan yksikielisten alueiden opetustoiveiden ja tarpeiden edelle. Se loukkaa kansalaisten tasavertaisuutta koulutuksen järjestämisessä.