Svekoja voi vähän pelottaakin kielipolitiikan kehitys!

Suurin pelko on täysin suomenkielisillä vanhemmilla jotka ovat panostaneet lastensa pakkoruotsiin ja panostus ei tuotakaan sitä etua jota on laskettu ja toivottu.

Kun turhat kielitaitovaatimukset poistetaan ja vaaditaankin niitten kielten osaamista joille todella on kysyntää niin kyllähän se kenkuttaa.

Ruotsin kielen osaaminen taisi olla EK:n kielitaitolistalla sijalla 10. Joten kyllä moni vanhempi voi katua, ettei valinnut lapselleen sellaista kieltä opiskeltavaksi josta olisi lapselle itselleen ja täten koko suomalaiselle yhteiskunnalle hyötyä.

Svenskans status
Abu-Hanna tar itu med många heta potatisar, inte minst kring det finlandssvenska. Bland annat skriver hon att finlandssvenskar är vana vid att representera alla minoriteter trots att finlandssvenskarnas, liksom de finskspråkigas, situation på inget sätt går att jämföra med invandrarnas eftersom man varken delar historia, erfarenheter, samhällsställning eller verklighet.

– Ändå är det inte invandrare utan finländare som fortfarande för fram invandrarnas frågor, speciellt i samhällets toppskikt.
Finlandssvenskarnas starka ställning som minoritet tycker hon visserligen är en bra sak men tillägger samtidigt att svenskans position nu går in i en ny fas där den inte har samma självklara status längre.

– Historia är historia, nu är demografin på väg att förändras. Många av mina finlandssvenska vänner förstår inte det här. De säger sig vägra släppa taget om rättigheterna de tillskansat sig. Men i framtiden kommer svenskans ställning inte att vara lika självklar längre. Den här förändringen är oundviklig och kommer säkert att göra ont.

Bland annat kritiserar hon i boken den nepotism som hon anser har förekommit i samband med olika utnämningar. Ansökningsprocesser där efternamn och kontakter förbättrar ens förutsättningar att bli vald och som invandrare därmed inte kan omfattas av. Bland annat beskriver hon hur Stefan Wallin 2009, då som kulturminister, av språkpolitiska orsaker valde att tillsätta Leif Jakobsson som ordförande för Statens konstkommission. Detta samtidigt som styrelsen innehöll en enda representant för andra etniska minoriteter, vilket enligt Abu-Hanna är alltför få. Hon ifrågasätter också valet av Eva Biaudet som minoritetsombudsman 2010 då vissa andra sökande med invandrarbakgrund inte ens kallades till intervju. Hon skriver att det är välkänt att vissa minoriteter motsätter sig mångkulturens demokratiseringsprocess, samtidigt som dessa förväntar sig att and­ra ska driva just deras sak.


http://hbl.fi/kultur/personportratt/2012-10-30/umayya-abu-hanna-dela-med-er-av-era-privilegier

Tottakai svekorintama murtuu paineen jatkuvasti lisääntyessä. Mutta kannataa sitä painetta lisätä, jotta muutos nopeutuu.

Mitäs menivät venäjälle mukamas sotimaan, takkiin tuli.