Sibbobon Claudia Lundberg efterlyser språkbad på finska för svenskspråkiga barn.Det finns familjer i Sibbo som enbart pratar svenska hemma .
Enligt lagen är det bara finskspråkiga barn som har rätt till språkbad.
Enligt lagen är det bara finskspråkiga barn som har rätt till språkbad.
Vastaukset 27
Vanhimmat
Bra förslag,inte lär sig alla svenskspråkiga barn finska enligt naturmetoden heller.
Aloitteen sisältö
I vår tvåspråkiga kommun har vi svenskspråkiga möjlighet för språkbaddagis. Vill gärna att barnen skall kunna lära känna varandra över språkgränserna. Med detsamma kan Sibbo bli den första kommunen som har för båda språken gett rätt för språkbad. Barnens lekar är det bästa sättet att lära sig!
Tekijä
Vastuuhenkilö
Claudia Lundberg
Sipoo
Claudia Lundberg - Bildsökresultat
I Karis har språkbadet för svenska barn varit populärt.
Alla som sökte till den finska språkbadsgruppen för svenska barn fick inte plats den här hösten.
Språkbad borde finnas i samma utsträckning också för svenskspråkiga barn.
De finns inget behov att ordna språkbad i finska för de svenskspråkiga, i samma utsräckning som för de finskspråkiga.
Ja perustelusi olivat???????
Är det månne dyrare med språkbadsskolor ?
"De finns inget behov att ordna språkbad i finska för de svenskspråkiga, i samma utsräckning som för de finskspråkiga."
Lagstiftningen inte samma för alla?
Perustelut:
"Kielikylpy" on erityispedagogiikka eli erityisopetusmenetelmä jota käytetään kaksikielisissä maissa, kunnissa ja kulttuureissa opetettaessa vähemmistön kieltä enemmistön lapsille.
Suomessa on hyvin vähän kuntia joissa vähemmistön kieli ruotsi olisi niin vahva että ruotsinkielisten lasten suomen kielen kielikylpyopettamiselle syntyisi tarve ja ne erityisolosuhteet joihin metodi on luotu.
Tarvetta varsinaiselle kielikylpyopetukselle ei siis synny koska ruotsinkieliset lapset yleensä oppivat suomea ihan perinteisilläkin opetusmenetelmillä sekä myös tietysti luonnonmenetelmällä.
Kielikylpyopetusta järjestetään Suomessa toki myös ruotsinkielisille lapsille mutta maan kieliolosuhteista johtuen merkittävästi vähemmän kuin suomenkielisille.
Lagen är densamma för alla men språksbadsundervisning är en kommunal angelägenhet, inte ngn lagstadgad rätt för eleverna eller kommmunens skyldighet att bjuda på
Språkbad är en undervisningsmetod!
Svenskt språkbad
Vad?
- Ett frivilligt undervisningsprogram i daghem och grundskola
- Kan variera i längd och omfattning
- Eleverna tillägnar sig svenska i meningsfulla kommunikationssituationer genom intensiv kontakt med svenska språket och kulturen
- Samtidigt utvecklas elevernas finska och de tar del av finskspråkig kultur
- Undervisning också i andra språk
- Eleverna uppnår de kunskaper som läroplanen förutsätter i alla läroämnen
- Programmet som används i Finland är tidigt fullständigt språkbad
- Inleds i daghemmet och fortsätter till åk 9
- Undervisningen sker i början till största delen på svenska, medan undervisningen på finska och i andra språk ökar i högre årskurser
Erbjuds i finskspråkiga skolor
- I andra länder förekommer även partiella och sena språkbadsprogram, med mindre andel undervisning på språkbadsspråket
Varför?
- Ett nytt sätt att lära sig språk
- Eleverna tillägnar sig fungerande språkfärdigeter i flera språk och får upplevelser från olika kulturer
- Språkbadselever litar på sig själva som inlärare och användare av många språk
- I statsrådets nationalspråksstrategi (2012) lyfts språkbad fram som en framgångsrik metod för inlärning av de båda nationalspråken
- Forskning har visat på goda resultat i språkbad
Var?
- Viktigt att det i omgivningen finns stöd för såväl språkbadsspråket som modersmålet
- I Finland finns språkbad i grundskolan på 15 orter
- Ungefär 4200 barn i åldern 3–15 år deltar i svenskt språkbad (2010)
- Språkbadsundervisning erbjuds också i bl.a. USA, Kanada, Australien, Kina, Irland, Skottland, Wales, Schweiz, Japan, Singapore, på Nya Zeeland och i de baskiska provinserna i Spanien
- Enheten för nordiska språk vid Vasa universitet är den ledande expertenheten inom språkbadsforskning och -utbildning i Finland
Hur?
- Undervisningen sker enligt principen en lärare – ett språk
- Språk och innehåll integreras i temahelheter och projekt
- Elevernas skoldag är flerspråkig
- Språkbadsmetodiken kan också tillämpas i annan språkundervisning
Tilläggsuppgifter
Centret för språkbad och flerspråkighet vid Vasa universitet, [email protected]
http://www.uva.fi/sv/sites/immersion/about_immersion/broschyr/
Helt säkert är det något dyrare än traditionella metoder.
"Suomessa on hyvin vähän kuntia joissa vähemmistön kieli ruotsi olisi niin vahva että ruotsinkielisten lasten suomen kielen kielikylpyopettamiselle syntyisi tarve..."
Tarkoitat että vain koko kansan pakkoruotsittamiselle on tarve? Miksi ihmeessä jos kerran surut osaavat suomea?
"Tarkoitat että vain koko kansan pakkoruotsittamiselle on tarve? Miksi ihmeessä jos kerran surut osaavat suomea?"
En tarkoita. Onhan meillä suruilla pakkosuomi ihan siinä missä teillä suomenkielisillä on pakkoruotsi. Paitsi että meillä suruilla suomen opiskelu alkaa varhemmin ja sitä luetaan enemmän kuin teillä suomea.
Sinä sekoitat tarpeen ja oikeuden!! Oikeus äidinkielisiin palveluihin perustuu OIKEUTEEN ei tarpeeseen!!
Meidän surujen suomenkielen taito ei millään tavoin vähennä oikeuttamme saada
viranomaisilta ruotsinkielistä palvelua eikä poista yhteiskunnan velvollisuutta tarjota niitä!
Oikeusministeriö:
Usein kysyttyä
1. Kaksikielisissä viranomaisissa koko henkilöstön on osattava suomea ja ruotsia.
Väärin. Viranomainen on velvollinen huolehtia siitä, että kielitaitoja löytyvä siellä, missä niitä tarvitaan.
2. Kielellinen palvelu sosiaali- ja terveydenhuollossa koskee ensisijaisesti ensihoidossa, ei erityissairaanhoitoa yhtä lailla.
Väärin. Kielilaki koskee hoitoprosessin kaikkia vaiheita.
3. Velvollisuus palvella molemmilla kielillä koskee vain heitä jotka ottavat ihmisiä vastaan luukussa – ainakin ensikontakti!
Velvollisuus palvella molemmilla kielillä pätee läpi prosessin. Viimeinen kontakti on yhtä tärkeää kuin ensikontakti.
4. Velvollisuus palvella molemmilla kielillä pätee vain silloin, jos potilas ei osaa toista kieltä, silloin kun on tarpeellista.
Väärin. Kysymys ei ole siitä, mitä kieltä potilas osaa, vaan potilaan oikeudesta käyttää omaa kieltään
5. Ns. työkieli määrää, mitä kieltä viranomainen käyttää yhteydenpidoissa asiakkaisiin.
Ei. Yhteydessä asiakkaaseen käytetään asiakkaan kieltä, jota hän itse on valinnut.
Muista, että missään laissa tai asetuksessa ei ole sääntöjä ainoastaan enemmistön kielestä tai yhdestä kunnassa käyttävästä kielestä.
http://oikeusministerio.fi/fi/index/toimintajatavoitteet/perusoikeudetjademokratia/kielilaki/useinkysyttya.html
Tarkoittiko tuo nyt sitä, että koko kansan pakkoruotsi on oikeutenne? Minä ainakaan en koe pakkosuomeanne oikeudekseni.
Ei Sipoon surulapset tarvitse suomen kielikylpyä, koska sitä he saavat ympäristöstään PK-seudulla ihan tarpeeksi. Tosin kielioppi on hyvä osata.
PK-seudun surut ovat täysin kaksikielisiä. Ehkä muutama pikkulapsi on onnistuttu eristämään kotiin, mutta kyllä hekin kasvaessaan oppivat alueen valtakielen.
"Enligt lagen är det bara finskspråkiga barn som har rätt till språkbad. "
SKITPRAT! Det finns språkbad även för svenskspråkiga men behovet är självfallet inte lika stort eftersom svenskspråkiga barn i regel kommer i kontakt med finskan till den grad att de lär sig finska andra vägar.
Språkbad är en specialpedagogik som just är anpassad för majoritetens barn för att det skall få lära sig minoritetens språk. Det finns väldigt få platser i Finland där de svenskspråkiga skulle utgöra majoriteten.
DET FINNS INGEN LAG SOM SÄGER ATT SPRÅKBAD BARA ORDNAS FÖR FINSKSPRÅKIGA!
Det finns finskspråkigt språkbad i Raseborg och Jakobstad och har åtminståne tidigare i någon form funnits i Esbo. Undrar just vilken "lag" nyheten syftar på? Språkbad ordnas av kommunen och den är på intet sätt lagstadgad, och inte ens någon självklar rättighet!
"Enligt uppgifter från kommunerna erbjöd 23 kommuner år 2010 svenskspråkigt språkbad i för skoleverksamheten, 15 kommuner svenskspråkigt språkbad i lågstadiet och 11 kommuner svenskspråkigt språkbad i högstadiet. Det fanns 1 930 elever i svenskt språkbad i lågstadierna och 674 elever i svenskt språkbad i högstadierna. Två kommuner erbjöd språkbad på finska i förskoleverksamheten, en kommun erbjöd språkbad på finska i lågstadiet och en i högstadiet."
http://vnk.fi/julkaisukansio/2012/j04-kansalliskielistrategia-nationalsspraksstrategi-j07-strategy/PDF/J0412_Kansalliskielistrategia_net.pdf
Tack igen för information Ankdam,svenska yle publicerar ibland nyheter utan att de riktigt kollar om allt är sant.
Det finns ingen lag i detta land som skulle behandla finskan och svenskan olika, gäller även dem som talar antingen finska eller svenska.
Lagen nämner bara nationalspråken och de behandlas alltid lika!
På min sons klass i LOVISA fanns det flera barn som började studierna i finska alldeles från början.Det finns nog också byar i östnyland där språket är nästan 100 % svenska.
Det behövs visst speciallärare i språkbadsskolor ?
Kotimaa
RKP:n kaupunginvaltuutetut ovat järkyttyneet Espoossa suunnitelmista siirtää suomen- ja ruotsinkieliset koululaiset samoihin tiloihin.
Ehdotuksen mukaan opetus luokkatiloissa järjestettäisiin omalla äidinkielellä, mutta oppilaat olisivat yhdessä lounastauoilla ja välitunneilla. Tilasiirroksella syntyisi säästöjä.
- Ehdotus järkytti meitä, kertoo kaupunginvaltuutettu Mia Grundström (r.) Hufvudstadsbladetissa.
Grundströmin mukaan samoissa tiloissa toimiminen johtaisi siihen, että ruotsin kieli katoaisi ja kaikista tulisi suomenkielisiä. Grundströmin mukaan kaikki RKP:läiset olivat ehdotuksesta totaalisen järkyttyneitä.
Espoon sivistystoimenjohtaja Aulis Pitkälä on nyt Yle Uutisten mukaan luvannut, ettei ruotsin- ja suomenkielisiä koululuokkia siirretä saman katon alle.
Espoo kuitenkin suunnittelee edelleen perustavansa uudelle Suurpellon asuinalueelle kaksikielisen koulukeskuksen.
Uuden Suomen bloggaaja Santeri Kyröhonka (kd.) kritisoi RKP:n suhtautumista blogissaan.
- Tälläinen tollo suomenkielinen tosin kuvittelisi, että yhdistämällä suomen- ja ruotsinkielinen opetus samoihin rakennuksiin, suomenkieliset pääsisivät, jos ei kielikylpyyn, niin ainakin kielisuihkuun välitunneilla. Ruotsinkielen opinnot alkaessaan olisikin jo kuullut ruotsinkieltä. Sehän saattaisi jopa motivoida opiskelemaan ruotsia! Kyröhonka kirjoittaa.
Henkilöt:
Mia Grundström
Paikat:
Espoo
Muut asiasanat:
koulut, Ruotsin kieli, RKP
Surut osaisi suomea niin palvelut oltava muumiksi.
Vastuu kielistämme kuuluu ennen kaikkea Suomen
valtiolle ja jakautuu sen eri toimijoille. Suomen kaksikielisyys
edellyttää valtiolta tietynlaisia ratkaisuja ja
instituutioita, esimerkiksi viranomaisia ja tuomioistuimia,
joiden avulla niin suomen- kuin ruotsinkielisten
kielelliset oikeudet voivat toteutua riippumatta siitä,
osaavatko he toista kansalliskieltä.
Den finska staten bär det primära ansvaret för
våra språk, och ansvaret fördelas vidare på de olika
statliga aktörerna. Finlands tvåspråkighet förutsätter
vissa slags lösningar och institutioner, exempelvis
myndigheter och domstolar, där såväl de finskspråkigas
som svenskspråkiga språkliga rättigheter kan genomföras
oberoende av om individerna kan det andra
nationalspråket.
Just det,men alla verkar inte att förstå att man har rätt att använda sitt svenska modersmål även om man behärskar finska och tvärtom förstås.
"Just det,men alla verkar inte att förstå att man har rätt att använda sitt svenska modersmål även om man behärskar finska och tvärtom förstås".
On osattava suomea, mutta fennon ei tarvitse osata ruotsia jos ei halua.
Olette asuneet suomassa niin monta sukupolvea ettekä mukamas osaa suomea.
Vaikuttaa turhan ängyröinniltä, tai sitten mielenvikaisuudelta.
Jaa niin se laki, lainvoimuuttaa, ja lainmuuttoksella lopettaa turhantemppuilun.
Om man har fått sitt jobb på falska grunder,då borde man sparkas,så gör privata företagare.Om man ljuger att man behärskar svenska och det inte stämmer.
Om man har fått sitt jobb på falska grunder,då borde man sparkas,så gör privata företagare.Om man ljuger att man behärskar finskaspåket och det inte stämmer.