Mikä muu maa hyväksyisi, että oman maan eduskunnassa on naapurimaan etuja ajava puolue?
RKP:n edustajat eduskunnassa toistavat usein, että me ruotsalaiset olemme sitä tai tätä mieltä. Miksi he eivät voi olla suomalaisia kuten muukin eduskunta?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_folkpartiet
RKP:n edustajat eduskunnassa toistavat usein, että me ruotsalaiset olemme sitä tai tätä mieltä. Miksi he eivät voi olla suomalaisia kuten muukin eduskunta?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_folkpartiet
Vastaukset 4
Vanhimmat
RKP valehtelee ihan selvästi kieltäessään, että RKP:llä ei olisi toimintaa Ahvenanmaalla eikä näinollen voi vaikuttaa siihen, että siellä ei ole pakollista eikä edes vapaaehtoista suomenkielen opetusta vaan on kieltänyt suomenkielen käytön kokonaan maakunnassa. Ahvenanmaan edustaja Suomen eduskunnassa, riikinruotsalainen metsäsuomalaisten jälkeläinen istuu vieri vieressä RKP:n edustajien kanssa.
Partiet stöder starkt upprätthållande av svenskspråkiga institutioner, då erfarenheten visar att tvåspråkiga institutioner tenderar att förfinskas. Likaså arbetar partiet för att det andra inhemska språket fortsättningsvis skall vara obligatoriskt och att undervisningen skall vara tillräckligt omfattande (detta gäller inte finskans ställning på Åland, som har egen lagstiftningsbehörighet på området – partiet har inte verksamhet där).
Några månader före sin död utgav han det monumentala verket Den svenska nationalitetens i Finland samlingsrörelse (1921). Lille uppträdde offentligt sista gången våren 1921, då han höll talet vid det stora svenska protestmötet i Helsingfors mot de av riksdagen antagna språklagarna.
RKP:n perustaja Axel Lille ja Axel-Olof Freudenthalin hyvä ystävä piti viimeisen julkisen puheensa Helsingissä suomenruotsalaisten suuressa protestissa eduskunnan hyväksymiä kielilakeja vastaan.
Wikingen var en svenskspråkig tidning.
Wikingen uppsattes i november 1870 i Helsingfors inom den krets, som stod Axel Olof Freudenthal nära och ur vilken det svenska partiet i Finland utgick. Programmet avsåg att värna och utbilda svenska befolkningens i Finland språk, nationella bildning och särart. Tidningen polemiserade mot Helsingfors Dagblad och Uusi Suometar. För övrigt var hållningen konstitutionell. Tidningen var 1870-71 veckoblad, 1871-73 halvveckoblad och 1874, vid vilket års slut den upphörde, återigen veckoblad. Den innehöll huvudsakligen ledande artiklar och litterära bidrag. Redaktörer var efter varandra Carl Berndt Federley, Rafael Schauman och Axel Lille. Wikingen var den första tidning, som ställde arbetet för Finlands svenska nationalitet som sin uppgift. Tidningens namn gav anledning till, att de i språkfrågan svenskt sinnade av motståndarna benämndes wikingar.
Jos minä olisin surusveko, niin muuttaisin OITIS Ruotsiin! Miksi he eivät muuta?
Vastaus: Ruotsi ei suostu hyysäämään noita toistaistoisia kuten Suomi.