Av de finskspråkiga vill 74 procent kunna välja bort svenskan i skolan. Däremot ser en tydlig majoritet det som värdefullt för landet, för ekonomi och image, att vår internationalism och mångkultur har rötter djupt tillbaka i svenskan.
"Slaget om den allmänna opinionen verkar vara förlorat", skrev HBL (23.12) på ledarplats.
Och så är det ifall man väljer att hålla fast vid en mytologisk händelse från 1968, lite som Joakim von Anka går med sin första intjänade krona under en glaskupa. Det var ett bra beslut då. Men i dag är världen annorlunda.
Sverige är inte längre utland nummer ett. Finland har gått med i EU. Andra språk har blivit viktiga vid sidan av svenskan. Studerande tillbringar utbytesår vilt långt borta från vår nordiska sfär. Familjer har blivit tvåspråkiga.
Borgåpolitikern och SFP:s gruppordförande i riksdagen Mikaela Nylander anser personligen att SFP inte borde gå med i nästa regering om den slopar den obligatoriska svenskan i sitt program.
Tvärtom – med de senaste gallupsiffrorna i ansiktet, borde SFP och finlandssvenskarna för nästa regeringsprogram ha en ny plan för hur det svenska Finland kan leva vidare också när bara undersökningens 55 procent läser svenska, frivilligt.
http://bbl.fi/opinion/ledare/2014-12-23/699476/god-jul-hyvaa-joulua
"Slaget om den allmänna opinionen verkar vara förlorat", skrev HBL (23.12) på ledarplats.
Och så är det ifall man väljer att hålla fast vid en mytologisk händelse från 1968, lite som Joakim von Anka går med sin första intjänade krona under en glaskupa. Det var ett bra beslut då. Men i dag är världen annorlunda.
Sverige är inte längre utland nummer ett. Finland har gått med i EU. Andra språk har blivit viktiga vid sidan av svenskan. Studerande tillbringar utbytesår vilt långt borta från vår nordiska sfär. Familjer har blivit tvåspråkiga.
Borgåpolitikern och SFP:s gruppordförande i riksdagen Mikaela Nylander anser personligen att SFP inte borde gå med i nästa regering om den slopar den obligatoriska svenskan i sitt program.
Tvärtom – med de senaste gallupsiffrorna i ansiktet, borde SFP och finlandssvenskarna för nästa regeringsprogram ha en ny plan för hur det svenska Finland kan leva vidare också när bara undersökningens 55 procent läser svenska, frivilligt.
http://bbl.fi/opinion/ledare/2014-12-23/699476/god-jul-hyvaa-joulua
Vastaukset 5
Vanhimmat
Erinomainen kirjoitus!
Tässäkin heti ensimmäiseksi sanotaan: "Ruotsi ei enää ole ulkomaa numero yksi" ja edelleen väitetään, ettei Suomen kielipolitiikalla ole tekemistä Ruotsin kanssa. Jos siis todellakin syy Suomen keinotekoiseen kaksikielisyyteen ja pakkoruotsiin on surujen kotimaa Ruotsi, silloin pakkoruotsin pitäisi olla nimenomaan "högssvenskaa".
Bra skrivet!
Pakkoruotsittajat myöntävät pakkoruotsin kautta, että ruotsi ei ole elinvoimainen kieli Suomessa. Siksi sitä ei voi enää pitää kansalliskielenä!
Oikea status ruotsin kielelle on kansallinen vähemmistökieli,
ei kansalliskieli.
Kansalliskieli-termin perusolemusta ei ole Suomessa kovin paljon pohdittu.
Ruotsi ei taida enää pystyä kantamaan edes itseään,
eli kieli on liian heikko, jotta se voisi kantaa kansakuntaa.
Sitähän kansalliskielen luulisi tarkoittavan: Kieli kantaa kansakuntaa.
Ruotsin kantokyvyn täydellinen romahdus on ollut Suomen kieliolojen suurin muutos viiimeisten sadan vuoden aikana.
Siksi ruotsin asemaa kansalliskielenä tulisi tarkastella kriittisesti.
Pohdittavaksi yleisölle:
Mitä on kohtuullista odottaa ja olettaa kieleltä, jota kutsutaan kansalliskieleksi ?
Pelkkä historia ei riitä kansalliskielen statukseen, pitää olla myös näyttöjä nykyisestä ja tulevasta kantokyvystä!
Jopa RKP:n Nylander perustelee pakkoruotsia sillä, että ruotsinkieliset eivät yksin pysty ylläpitämään kieltään.
Se on vankka todiste siitä, että ruotsi ei ansaitse kansalliskieliasemaa.
Se ei pysty kantamaan itse itseään!
Kansallinen vähemmistökieli on oikea status!
Kansallista vähemmistökieltä voidaan ja pitää tukea, mutta ansaitsematonta kansalliskielistatusta ei pidä väkisin ylläpitää!
bra!