Hur mår du?
Tala du svenska?
karttunen12
14216
0Äänestä
Muut lukivat myös
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Turvaa tilisi vahvistamalla puhelinnumerosi. Voit silloin palauttaa unohtuneen salasanan tekstiviestillä.
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 14
Vanhimmat
Vad menas? Detta är ju sfp:s eget forum. Alla kan ju svenska på detta forum.
Visst, jag talar: svenska, finska, engelska, tyska och delvis latin. Så där det bara pick-and-choose :)
Minä puhun suomea, ruotsia, englantia, espanjaa, saksaa, romaniaa ja viroa. Yläasteella oli tarjolla vain yksi venäjän kurssi ja muita kieliä ( edes espanjaa) ei oikeastaan ollut edes tarjolla. Ranskaa vähän... Pois suomalaista kulttuuria alistava pakollinen ruotsi jo!
Kan du prata på sverige, kysyi muuan työhaastattelija multa vuosia sitten. Sen verran osasin että pystyin pokan pitämään. Kyseessä oli vienti-inssin hommasta jossa asiakkaat Ruotsissa.
No, olisin saanut homman mutta firman konttuuri päätti sitten muuttaa seudulle, josta halusin muuttaa pois!
Mutta på sverige jäi mieleen! Sånt är livet i pakkoruotsi-Finland.
Puhuisin kyllä, mutta kun ruotsia ei tarvitse missään!
Ainahan tietyn mieliset ilkkuu ja vinoilee joka kertoo enemmän heistä itsestään kuin asiasta.
EU Suomen päättäjät toivoisi tekevän järkeviä kielistrateegisia päätöksiä tulevalla hallituskaudella.
"Engelska är det vanligaste främmande språket i skolan i nästan alla av de 32 länder som omfattas av undersökningen (de 27 EU-länderna, Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet) – en trend som har ökat betydligt sedan 2004–2005. På högstadiet och gymnasiet läser över 90 % av eleverna engelska. Ytterst få elever (0–5 %, beroende på land) lär sig andra språk än engelska, franska, spanska, tyska och ryska."
Stefan Löfven har varit i Finland och diskuterat försvarssamarbete. Men när finlandssvenska medier rapporterar om samarbetsförhandlingar avses något annat. Sorgset meddelas att flera storföretag inlett samarbetsförhandlingar: de förhandlar med facket om uppsägningar.
Samarbetsförhandling är alltså ett typiskt exempel på en finlandism: ett ord som används i finlandssvenskan men inte i sverigesvenska. Diskussion om finlandssvenska blir inte sällan finlandisminventering med rådda (stöka till), kiva (kul), på kommande (på väg), remontera (restaurera), småkusiner (sysslingar), leffa (bio) och lyfta katten på bordet (ta tjuren vid hornen). Nå, nog och ännu, med fler användningar än i sverigesvenskan, är talets vanligaste finlandismer. Lurigast är alltså lätt betydelseförändrade ord. ”Vi ses i aulan” betyder att vi träffas i entréhallen. ”Finlandssvensk ordbok” från 2010 listar över 2 500 finlandismer.
Finlandismerna är i princip de samma i hela finlandssvenskan, men den kännetecknas alltså främst av dialekternas starkare ställning. Den viktigaste förklaringen är det längre sociala avståndet till det svenska standardspråkets centrum kring Stockholm. I marginalen frodas variationen.
Där har säkert rätt i. Det är inte svårt att se att det finns mycket variation i språket också i Sydsverige och i Norrland, alltså samma princip gäller här.
Där har du säkert rätt i.
En annan mycket bra perspektiv från sverge:
""Tukholman yliopiston dosentin ja kielitieteilijän Lars Melinin mielestä pakkoruotsin tulokset Suomessa ovat yhtä menestyksekkäitä kuin "venäjän opetus entisissä neuvostosiirtomaissa". Hänestä suomenkielisillä ei ole pätevää syytä ruotsin oppimiseen, ja lailla siihen pakottaminen tekee selkkauksen vain pysyväksi.""
Om jag har förstått rätt så har svenskan i Finland enligt Melin kunnat bättre försvara sig mot engelskan än i Sverige.
Nix,
"I alla andra länder inom EU tror man i högre grad än vad svenskarna gör att det inte räcker med engelska, utan att man behöver kunna fler språk. Det visar studier på europanivå. Detta tar sig också konkreta uttryck i arbetslivet;
- Om man jämför Sverige med till exempel Danmark så är de danska företagen mycket mer inriktade på att göra affärer på franska, tyska och italienska, berättar Camilla Bardel.
EU har också den uttalade ambitionen, uttryckt i en särskild handlingsplan, att alla invånare i EU ska kunna minst två främmande språk.
Av de svenska elever som läser främmande språk idag, väljer allra flest spanska. Näst populärast är tyska, följt av franska på tredje plats."
"Engelska är det vanligaste främmande språket i skolan i nästan alla av de 32 länder som omfattas av undersökningen (de 27 EU-länderna, Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet) – en trend som har ökat betydligt sedan 2004–2005. På högstadiet och gymnasiet läser över 90 % av eleverna engelska. Ytterst få elever (0–5 %, beroende på land) lär sig andra språk än engelska, franska, spanska, tyska och ryska."
Jag tror att du missuppfattade. Jag menade onödiga låneord och dylikt. Å andra sidan har svenskan i Finland i stället blivit mera påverkad av finskan.
Men ett intressant perspektiv är att:
"Tre av tio svenskar är sugna på att lära sig spanska. Franska och engelska är också populära val. Det visar en undersökning utförd av Sifo på uppdrag av tankesmedjan Humtank, där 1 000 personer fick frågan om vilket språk de helst vill lära sig.
Hela 29 procent av de tillfrågade svarar i undersökningen att de vill lära sig spanska. Intresset för just spanska är något större bland kvinnor än bland män. Språket är dessutom etta i samtliga åldersgrupper – utom bland svenskar som har fyllt 65 år, som helst vill lära sig engelska i stället.
Tvåa är franska med 13 procent, trea engelska med 12 procent, fyra italienska och tyska med 9 procent, sexa kinesiska med 8 procent, sjua arabiska och ryska med 3 procent, nia portugisiska med 2 procent och tia japanska med 1 procent. Polska fick bara någon promille medan ingen lade sin röst på hindi eller svenska."