Ingen barn borde utsättas för språkpolitiskt förtryck. Barnens väl, medborgarnas rättigheter och inflyttningen så som den betonas i stadens strategi bör beaktas i stadens språkprogram. Därför lyder frågan: "Vad vinner man med att förändra språkprogrammet?" Grunden till det språkprogram som nu planeras bjuder inte på något positivt när det gäller A-språkets* valbarhet - men i stället på desto flera olägenheter.
Stadens strategi betonar tvåspråkighet, men med denna förevändning bör man inte beröva de finskspråkiga deras rättighet att välja engelska som A1-språk. De planerade förändringarna i språkprogrammet berör nårmast de finskspråkiga skolorna: där skulle man i fortsättningen börja med svenska i första klass som ett för alla obligatoriskt A1-språk. Faktum är att ett enspråkigt barn blir inte tvåspråkigt fastän valfriheten skull försvinna.
Om vi på riktigt stöder tvåspråkigheten borde vår utgångspunkt vara att ge tvåspråkiga barn möjlighet att studera det andra inhemska språket modersmålsinriktat - vilket inte sker just alls i Raseborg. Om vi respekterar regionens "tvåspråkighet" också ur språkgruppernas synvinkel så borde vi på samma sätt stöda både de finsk- och svenskspråkigas behov utgånde från deras egna grunder. För de finskspråkigas del betyder det att de absolut måste ha rätt att också välja A1-engelska.
I stället för att erbjuda alla finskspråkiga A1-svenska som första främmande språk borde staden snarare öka språkbad och språkdusch i daghem och förskolor samt ge möjlighet att fortsätta med språket från första klass t.ex. som A2-språk. På dehär sättet skull vi nå språkliga fördelar i en positiv anda, men skulle undgå olägenheterna. Inlärningen i de båda språkgrupperna kunde också underlättas t.ex genom att handleda de båda språkgrupperna inom daghems- och skolvärlden till en aktivare samspel sinsemellan.
Stadens strategi betonar tvåspråkighet, men med denna förevändning bör man inte beröva de finskspråkiga deras rättighet att välja engelska som A1-språk. De planerade förändringarna i språkprogrammet berör nårmast de finskspråkiga skolorna: där skulle man i fortsättningen börja med svenska i första klass som ett för alla obligatoriskt A1-språk. Faktum är att ett enspråkigt barn blir inte tvåspråkigt fastän valfriheten skull försvinna.
Om vi på riktigt stöder tvåspråkigheten borde vår utgångspunkt vara att ge tvåspråkiga barn möjlighet att studera det andra inhemska språket modersmålsinriktat - vilket inte sker just alls i Raseborg. Om vi respekterar regionens "tvåspråkighet" också ur språkgruppernas synvinkel så borde vi på samma sätt stöda både de finsk- och svenskspråkigas behov utgånde från deras egna grunder. För de finskspråkigas del betyder det att de absolut måste ha rätt att också välja A1-engelska.
I stället för att erbjuda alla finskspråkiga A1-svenska som första främmande språk borde staden snarare öka språkbad och språkdusch i daghem och förskolor samt ge möjlighet att fortsätta med språket från första klass t.ex. som A2-språk. På dehär sättet skull vi nå språkliga fördelar i en positiv anda, men skulle undgå olägenheterna. Inlärningen i de båda språkgrupperna kunde också underlättas t.ex genom att handleda de båda språkgrupperna inom daghems- och skolvärlden till en aktivare samspel sinsemellan.
Vastaukset 2
Vanhimmat
Suomenkielinen teksti on selkoviestintää Suomessa.
Vanhemmat, jotka hyväksyvät ruotsin lastensa vieraaksi kieleksi pistävät heidät huonompaan asemaan, kuin ruotsinkieliset.
Kannattaa valita toinen tie. Kääntää katse suoraan Eurooppaan.
Lastenne ollessa työikäisiä Raasepori on suomenkielinen.
Koulshoppailu on vastaus ongelmaan. Lapset naapurikuntiin kouluun ja hirvittävä valitus syrjinnästä ja identiteettiin puuttumisesta. Opintolakko?
Suomenkieliset verkostoitukaa asiassa.