1 svenska = nyttosvenska
• Finland är en del av Norden. Finland har en nära relation till de andra nordiska länderna, såväl mentalt, ekonomiskt
som kulturellt. Det svenska språket spelar en nyckelroll för att upprätthålla och bygga vidare på den här relationen.
• Finland vill vara världens mest kompetenta nation 2020. Kompetens skapar man inte ensam. Det svenska språket öppnar porten till de andra nordiska ländernas utbildnings- och arbetsmarknader. Ett nordiskt universitets- och forsk- ningssamarbete erbjuder möjlighet till ett nära regionalt samarbete som även ger tillgång till globala konkurrensfördelar.
• De nordiska länderna agerar ofta tillsammans inom Europeiska unionen och i andra internationella sammanhang. De nordiska länderna är även ett internationellt välkänt varumärke.
2
• Det är viktigt att Finland även i fortsättningen värdesätter samarbete, ömsesidig förståelse och en kultur som stöder tolerans. Språkkunskaper överlag samt kunskap i båda nationalspråken förenar språk- och kulturgrupperna i vårt land. Vårt lands båda nationalspråk är vårt gemensamma arv och en kulturell kraftkälla.
• Det svenska språkets och den svenskspråkiga kulturens möjligheter är lätt tillgängliga i språkstudierna samt i undervisningen av bl.a. historia, konstämnen och geografi. Kontakten mellan de svensk- och finskspråkiga ungdomarna borde också främjas i skolornas vardag.
3 svenska = språket på arbetsmarknaden
• Sverige är Finlands viktigaste exportland. Enligt företagscheferna är svenskan det andra viktigaste rekryteringskri- teriet efter engelskan beträffande språkkunskaper (2010). Det totala värdet av exporten uppgick till 6,3 miljarder euro och den svenska importen motsvarande 6,4 miljarder euro (2012). Våra ekonomiska liv har redan under flera års tid sammanflätats närmare varandra, speciellt inom finansbranschen.
• Nya möjligheter för näringslivet öppnar sig som bäst även på Finlands, Sveriges och Norges nordliga områden, där bland annat turistnäringen, gruvindustrin och på lång sikt även hamnindustrin samt sjöfarten erbjuder nya möjlighe- ter för finländska företag.
• Kunskaper i det svenska språket behövs för många uppgifter inom den offentliga sektorn (kommunala och statli- ga arbetsgivare).
4 språkkunskap = skapar jämlikhet
• Möjlighet att studera båda nationalspråken garanterar medborgarna likvärdiga möjligheter på arbetsmarknaden. Det är viktigt att alla erbjuds möjlighet och rätt att lära sig båda nationalspråken och man inte stänger ut någon från att ha förutsättningar för att vara verksam i hela landet.
• I Finland ska man studera många språk, språk öppnar dörrar mot världen. Tidigare erfarenheter stöder inte det faktum att frivilliggörande skulle leda till mångsidigare studier i språk, tvärtom läser vi färre språk än för 10-20 år sedan. Verksamhet som stöder de ungas språkkunskaper borde stödjas, inte försvagas.
• Finland är en del av Norden. Finland har en nära relation till de andra nordiska länderna, såväl mentalt, ekonomiskt
som kulturellt. Det svenska språket spelar en nyckelroll för att upprätthålla och bygga vidare på den här relationen.
• Finland vill vara världens mest kompetenta nation 2020. Kompetens skapar man inte ensam. Det svenska språket öppnar porten till de andra nordiska ländernas utbildnings- och arbetsmarknader. Ett nordiskt universitets- och forsk- ningssamarbete erbjuder möjlighet till ett nära regionalt samarbete som även ger tillgång till globala konkurrensfördelar.
• De nordiska länderna agerar ofta tillsammans inom Europeiska unionen och i andra internationella sammanhang. De nordiska länderna är även ett internationellt välkänt varumärke.
2
• Det är viktigt att Finland även i fortsättningen värdesätter samarbete, ömsesidig förståelse och en kultur som stöder tolerans. Språkkunskaper överlag samt kunskap i båda nationalspråken förenar språk- och kulturgrupperna i vårt land. Vårt lands båda nationalspråk är vårt gemensamma arv och en kulturell kraftkälla.
• Det svenska språkets och den svenskspråkiga kulturens möjligheter är lätt tillgängliga i språkstudierna samt i undervisningen av bl.a. historia, konstämnen och geografi. Kontakten mellan de svensk- och finskspråkiga ungdomarna borde också främjas i skolornas vardag.
3 svenska = språket på arbetsmarknaden
• Sverige är Finlands viktigaste exportland. Enligt företagscheferna är svenskan det andra viktigaste rekryteringskri- teriet efter engelskan beträffande språkkunskaper (2010). Det totala värdet av exporten uppgick till 6,3 miljarder euro och den svenska importen motsvarande 6,4 miljarder euro (2012). Våra ekonomiska liv har redan under flera års tid sammanflätats närmare varandra, speciellt inom finansbranschen.
• Nya möjligheter för näringslivet öppnar sig som bäst även på Finlands, Sveriges och Norges nordliga områden, där bland annat turistnäringen, gruvindustrin och på lång sikt även hamnindustrin samt sjöfarten erbjuder nya möjlighe- ter för finländska företag.
• Kunskaper i det svenska språket behövs för många uppgifter inom den offentliga sektorn (kommunala och statli- ga arbetsgivare).
4 språkkunskap = skapar jämlikhet
• Möjlighet att studera båda nationalspråken garanterar medborgarna likvärdiga möjligheter på arbetsmarknaden. Det är viktigt att alla erbjuds möjlighet och rätt att lära sig båda nationalspråken och man inte stänger ut någon från att ha förutsättningar för att vara verksam i hela landet.
• I Finland ska man studera många språk, språk öppnar dörrar mot världen. Tidigare erfarenheter stöder inte det faktum att frivilliggörande skulle leda till mångsidigare studier i språk, tvärtom läser vi färre språk än för 10-20 år sedan. Verksamhet som stöder de ungas språkkunskaper borde stödjas, inte försvagas.
Vastaukset 8
Vanhimmat
Mikään noista kohdista ei riitä yhdessä eikä erikseen perustelemaan viiden miljoonan suomenkielisen pakkoruotsia.
Välittömästi huomaa, että englanti ja kaikkien pakkoruotsi nykyiseen tapaan on hyvin paljon vähäarvoisempi Suomen kielivarantona kuin se, mikä syntyy, kun kieltenopetukseen kuuluu englanti ja toisena vieraana kielenä valinnaisesti mikä tahansa tarjolla oleva kieli, ruotsi yhtenä muiden tarjokkaiden joukossa.
Yeps
http://svenskanu.fi/wp-content/uploads/2014/11/varforsvenska_1.pdf
Et ota huomioon että suomenkielisissä kaupungeissa ihmiset eivät koskaan käytä ruotsia.
Svenskatalare behöver finska förr eller senare.
De flesta finsktalare behöver aldrig svenska.
Problemet är att det är otroligt stor skillnad mellan språken och det skapar irritation och slöseri med tid då det är svårt att lära sig ett språk som man aldrig kommer att använda.
Pakkoruotsi on turha kun ei käytä sitä koskaan.
Hyötyruotsi on hyödyksi. Kannattaa epäilevänkin opiskella.
"Finland har en nära relation till de andra nordiska länderna... kulturellt. Det svenska språket spelar en nyckelroll för att upprätthålla och bygga vidare på den här relationen."
Tuo suhde on yksipuolinen ja vain toiveajattelua suomenruotsalaisten puolelta. Muissa pohjoismaissa ei nähdä mitään tärkeää yhteyttä Suomeen.
"Kompetens skapar man inte ensam"
Ruotsissa, Norjassa,Tanskassa ei haikailla muiden pohjoismaiden apua kilpailukyvyn nostamiseen! Tuo väite on vain suomenruotsalaisten huijausyritystä ruotsinkielisyyden vahvistamiseksi Suomessa.
"Det svenska språket öppnar porten till de andra nordiska ländernas utbildnings- och arbetsmarknader"
Pohjoismaiden työmarkkinoille tulee paljon ihmisiä osaamatta sanaakaan ruotsia! Englanti on yhteinen kieli pohjoismaisilla työmarkkinoilla ja yliopistoissa.
"Ett nordiskt universitets- och forsk- ningssamarbete erbjuder möjlighet till ett nära regionalt samarbete som även ger tillgång till globala konkurrensfördelar"
Toiveajattelua ja huijausta, jolla suomenkielisiä yritetään saada suhtautumaan myönteisemmin pakkoruotsiin
"De nordiska länderna agerar ofta tillsammans inom Europeiska unionen och i andra internationella sammanhang."
Hyvin loukkaavaa suomenkielistä kansaa kohtaan. Kuinka voi joku edellyttää että muut opettelevat hänen kielensä mutta hänen ei tarvitse opetella kanssaihmisen kieltä.
"Det är viktigt att Finland även i fortsättningen värdesätter samarbete, ömsesidig förståelse och en kultur som stöder tolerans."
Hävytöntä, juuri tuohon lauseeseen sisältyy suvaitsemattomuutta ja toisen kielen merkityksen halveksimista!
"Språkkunskaper....förenar språk- och kulturgrupperna i vårt land."
Päinvastoin, ruotsinkieliset edelleen erottavat lapsensa suomenkielisistä, omiin kouluihinsa ja nuorisotiloihinsa.
"Vårt lands båda nationalspråk är vårt gemensamma arv och en kulturell kraftkälla."
Valhetta! Suurella enemmistöllä suomalaisista ei ole mitään yhteyksiä ruotsinkielisiin, koska satojen kilometrien etäisyydellä ei asu ruotsia puhuvia.
"Det svenska språkets ... möjligheter är lätt tillgängliga i språkstudierna"
Miksi kuitenkin vaaditaan pakkoa, miksi tuo "helppo saatavuus" ei riitä?
"Kontakten mellan de svensk- och finskspråkiga ungdomarna borde också främjas i skolornas vardag."
Haloo, kun tuolla Kainuussa, Keski-Suomessa, jne ympäri Suomea ei ole ketään ruotsinkielisiä, miten noita nuorisoyhteydet ovat mahdollisia. Miten 5% vähemmistöstä riittää ystävyysluokkia 95% enemmistölle?
"Våra ekonomiska liv har redan under flera års tid sammanflätats närmare varandra, speciellt inom finansbranschen."
Miten ihmeessa Ruotsi pystyy tekemään bisnestä muiden maiden kanssa, vaikka niissä ei puhuta ruotsia?
"Nya möjligheter för ... finländska företag"
Mutta miten ihmeessä muiden maiden yritykset pystyvät toimimaan Pohjoismaissa vaikka niiden toimintakieli on vieras kieli?
"Kunskaper i det svenska språket behövs för många uppgifter inom den offentliga sektorn (kommunala och statli- ga arbetsgivare)"
Avatkaa silmänne! Tänä päivänä tarvitaan monien eri vieraiden kielten taitoa paljon useammin kuin ruotsin taitoa.
Ruotsin taidon vaatimus Suomessa ei ole juuri koskaan aito, todellinen vaan poliittisesti luotu velvollisuus suomenkielisille.
"Möjlighet att studera båda nationalspråken garanterar medborgarna likvärdiga möjligheter på arbetsmarknaden"
Hölynpölyä, Toisen kotimaisen opiskeluvelvollisuus loukkaa kieliryhmien tasavertaisen kohtelun vaatimusta!!! Ruotsinkieliset saavat toisen kotimaisen opiskelusta hyötyä joka päivä ja heillä on ilmiselvä tarve oppia suomea. Suomenkielisille ei koidu toisen kotimaisen taidosta juuri mitään hyötyä, Suomenkielisiltä estetään mahdollisuus opiskella sellaista oppiainetta tai kieltä, josta heille koituisi yhtä suuri hyöty kuin ruotsinkielisille koituu suomen opiskelusta.
" Det är viktigt att alla erbjuds möjlighet och rätt att lära sig båda nationalspråken och man inte stänger ut någon från att ha förutsättningar för att vara verksam i hela landet"
Hölynpölyä! Ruotsin taidon puute ei ole mikään aito este elää ja toimia tässä maassa.
"I Finland ska man studera många språk, språk öppnar dörrar mot världen"
Opetusresursseja, aikaa ja energiaa on vain rajallisesti, Siksi pitää sallia valinnaisuus.
" Tidigare erfarenheter stöder inte det faktum att frivilliggörande skulle leda till mångsidigare studier i språk, tvärtom"
Voi jessus mitä potaskaa! Pakkoruotsin tulokset ovat heikot, Ankdam juuri eilen totesi, että hänenkin työpaikallaan eivät muut osaa ruotsia, vaikka ovat ilmeisesti korkeasti koulutettuja?
Englannin taito on suomalaisilla pojilla erittäin hyvä!
"Verksamhet som stöder de ungas språkkunskaper borde stödjas, inte försvagas."
Pakollisen ruotsin vaihtoehdoksi lisäkursseja substanssiaineista tai muita kieliä.
Tuo SvenskaNun teksti on täyttä soopaa ja hölynpölyä!!
Fiksumpaa uutta, Uutta Vuotta sulle! Älä hyvä mies enää tuhlaa energiaasi ensi vuonna noin turhaan lässyttämiseen.
Miksi nettisuru kirjoittaa ruotsiksi?!
Palstan muita svekojako hän haluaa vahvistaa uskossaan? ;-)
Vai eikö kehtaa kirjoittaa moista potaskaa valtakielellä vastausten pelossa?
Just så; de e en fördel när man kan tala olika språk, verkligen sant!