Med två parallella språkgrupper har delvis två samhällen vuxit fram. Det finskspråkiga och det svenskspråkiga Finland, även om gränsen är allt annat än knivskarp. Den svenskspråkiga delen kallas ofta för Ankdammen.
– Det är en självironisk bild av ett Svenskfinland där alla känner alla, och där man har en tydlig hackordning mellan ankorna, säger Kjell Herberts, som är forskare på Åbo Akademis institut för finlandssvensk samhällsforskning.
– Det är en självironisk bild av ett Svenskfinland där alla känner alla, och där man har en tydlig hackordning mellan ankorna, säger Kjell Herberts, som är forskare på Åbo Akademis institut för finlandssvensk samhällsforskning.
Vastaukset 4
Vanhimmat
Bra analys av Kjell!
Det ger en hel massa fördelar att leva i Ankdammen.Man är sällan ensam och övergiven,det sociala nätverket är mycket omfattande.
Redan ifråga om arbetsplatser,någon känner någon som hört om en ledig plats,fungerar mycket bättre än längs officiella kanaler.
Samma vid olyckor ,eldsvådor och annat,hela byn ställer upp.
Åtminstone äldre personer har en medfödd motvilja mot "det sociala ", det är meningen att man ska jobba och klara sig själv utan att belasta samhället.
Ungdomen är inte lika fördomsfull,de anser att vi betalar skatt just för att få hjälp sedan när det behövs.