Sämre språkkunskaper hotar Finlands ekonomi – exporten kräver bättre förståelse av andra kulturer
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 6 TIMMAR SEDAN. UPPDATERAD FÖR UNGEFÄR 5 TIMMAR SEDAN
DELA:36
Humanoiden Pepper
Bild: EPA/KIMIMASA MAYAMA
PATRIK SCHAUMAN HELSINGFORS
Finländare ses ofta som dåliga försäljare. Vi klarar oss när det gäller stora tunga maskiner som säljs till andra företag, men när det gäller service eller konsumtionsvaror klarar vi oss betydligt sämre än till exempel Sverige. Ett nytt hot är det minskande intresset att studera språk. En möjlig räddning är ökad försäljning över nätet.
Svenska företag som säljer konsumtionsvaror syns i gatubilden. Ikea, Kappahl, Lindex, Hennes & Mauritz och så vidare. Finländska Marimekko ligger långt efter. Klädkedjan Seppälä sökte nyligen om skuldsanering.
Vår gryende ekonomiska tillväxt vilar på inhemsk efterfrågan. Inte på export.
Vi känner oss tryggare, sparar mindre och slösar mera. Vi tar mod till oss och flyttar till större bostäder. Men när det gäller exporten förlorar vi fortfarande marknadsandelar hela tiden.
I och för sig gäller det för alla länder i Europa. Då ekonomierna i Asien växer minskar Europas andel. Problemet är att Finlands andel krymper snabbare än andras.
Finland bra på att sälja tunga maskiner
Ändå är utgångsläget på många sätt bra. De varor som våra företag producerar anses ofta vara av god kvalitet, och riskerna med att idka handel med finländare är låga.
- Den största delen av finländsk försäljning handlar om att företag säljer till andra företag. Det är vi bättre på än på att sälja till konsumenter. Vi har rykte om oss att hålla vad vi lovar och leverera enligt överenskommelse. Det är lättare att göra affärer med finländare än med till exempel italienare eller amerikaner. Bilden av alla finländare som dåliga försäljare stämmer inte, säger Petri Parvinen som är professor i strategisk marknadsföring och företagsekonomi vid Helsingfors universitet.
Krympande intresse för språk
Men Konecranes styrelseordförande, bergsrådet Stig Gustavson ser många problem. Det handlar både om kunskap och attityder. Ett nytt hot är det allt mindre intresset att studera främmande språk. Till exempel väljer allt färre gymnasister att skriva olika språk i studentexamen.
- Du klarar dig kanske på engelska då du ska sälja ett projekt eller göra stora affärer, men om du vill gå in på en marknad eller ta marknadsandelar med till exempel konsumentprodukter eller placeringsprodukter måste du kunna landets eget språk, säger Stig Gustavson.
Bergsrådet Stig Gustavson, styrelseordförande för Konecranes
Stig Gustavson Bild: Yle/ Patrik Schauman
Här sätter Stig Gustavson fingret på en öm punkt. Samtidigt som svenska företag har erövrat världen med konsumtionsvaror har finländska företag främst koncentrerat sig på stora maskiner som ofta säljs av finländska ingenjörer till ingenjörer i andra länder.
Försäljning av tjänster kräver språkkunskaper
Det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Har finländska företag tvingats koncentrera sig på tunga maskiner för att vi är dåliga på att nå ut till vanliga konsumenter, eller är vi dåliga på att nå ut till vanliga konsumenter för att vi främst har erfarenhet av att sälja tunga maskiner?
- Det är en intressant fråga. Också Konecranes tillverkar stora maskiner, men den viktigaste produkten är våra tjänster. En servicetimme kan kosta mellan 40 och 60 euro. I den branschen är det avgörande att inse värdet av att förstå kunden och av att knyta personliga kontakter, säger Stig Gustavson.
Vill kunden inte förstå att det är världens bästa produkt tycker man att kunden är stollig och låter det vara.
En sådan djupare kundrelation kan man inte nå utan att förstå kundernas språk och deras kultur.
- Men för att det ska lyckas måste det finnas en förståelse för det också i företagets högsta ledning. Också vi saknade det i början. Vi var mycket teknikorienterade. Då tycker man att man har en produkt med vissa egenskaper och ett pris. Vill kunden inte förstå att det är världens bästa produkt tycker man att kunden är stollig och låter det vara. Men service går inte att sälja på det sättet. Du måste få kunden att lita på att du tänker ta ansvar för att produkten fungerar också i framtiden. Då handlar det om en helt annan mänsklig interaktion, säger Stig Gustavson.
Allt fler företag går över till att också sälja tjänster vid sidan av de egentliga produkterna. Så kan de uppnå bestående kundkontakter. Därför ser Stig Gustavson det minskande intresset för andra språk och kulturer som oroande.
- Det är allvarligt. Det är givet att vi kommer att ha allt mer internationellt samarbete i framtiden. Med en befolkning på fem och en halv miljon invånare är vi en liten droppe i havet. Vi måste kunna ta till oss och kunna närma oss andra kulturer.
Framtidens teknik hjälper Finland
Till skillnad från Stig Gustavson är Petri Parvinen vid Helsingfors universitet inte lika oroad över det krympande intresset för språk. Han ser att den te
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 6 TIMMAR SEDAN. UPPDATERAD FÖR UNGEFÄR 5 TIMMAR SEDAN
DELA:36
Humanoiden Pepper
Bild: EPA/KIMIMASA MAYAMA
PATRIK SCHAUMAN HELSINGFORS
Finländare ses ofta som dåliga försäljare. Vi klarar oss när det gäller stora tunga maskiner som säljs till andra företag, men när det gäller service eller konsumtionsvaror klarar vi oss betydligt sämre än till exempel Sverige. Ett nytt hot är det minskande intresset att studera språk. En möjlig räddning är ökad försäljning över nätet.
Svenska företag som säljer konsumtionsvaror syns i gatubilden. Ikea, Kappahl, Lindex, Hennes & Mauritz och så vidare. Finländska Marimekko ligger långt efter. Klädkedjan Seppälä sökte nyligen om skuldsanering.
Vår gryende ekonomiska tillväxt vilar på inhemsk efterfrågan. Inte på export.
Vi känner oss tryggare, sparar mindre och slösar mera. Vi tar mod till oss och flyttar till större bostäder. Men när det gäller exporten förlorar vi fortfarande marknadsandelar hela tiden.
I och för sig gäller det för alla länder i Europa. Då ekonomierna i Asien växer minskar Europas andel. Problemet är att Finlands andel krymper snabbare än andras.
Finland bra på att sälja tunga maskiner
Ändå är utgångsläget på många sätt bra. De varor som våra företag producerar anses ofta vara av god kvalitet, och riskerna med att idka handel med finländare är låga.
- Den största delen av finländsk försäljning handlar om att företag säljer till andra företag. Det är vi bättre på än på att sälja till konsumenter. Vi har rykte om oss att hålla vad vi lovar och leverera enligt överenskommelse. Det är lättare att göra affärer med finländare än med till exempel italienare eller amerikaner. Bilden av alla finländare som dåliga försäljare stämmer inte, säger Petri Parvinen som är professor i strategisk marknadsföring och företagsekonomi vid Helsingfors universitet.
Krympande intresse för språk
Men Konecranes styrelseordförande, bergsrådet Stig Gustavson ser många problem. Det handlar både om kunskap och attityder. Ett nytt hot är det allt mindre intresset att studera främmande språk. Till exempel väljer allt färre gymnasister att skriva olika språk i studentexamen.
- Du klarar dig kanske på engelska då du ska sälja ett projekt eller göra stora affärer, men om du vill gå in på en marknad eller ta marknadsandelar med till exempel konsumentprodukter eller placeringsprodukter måste du kunna landets eget språk, säger Stig Gustavson.
Bergsrådet Stig Gustavson, styrelseordförande för Konecranes
Stig Gustavson Bild: Yle/ Patrik Schauman
Här sätter Stig Gustavson fingret på en öm punkt. Samtidigt som svenska företag har erövrat världen med konsumtionsvaror har finländska företag främst koncentrerat sig på stora maskiner som ofta säljs av finländska ingenjörer till ingenjörer i andra länder.
Försäljning av tjänster kräver språkkunskaper
Det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Har finländska företag tvingats koncentrera sig på tunga maskiner för att vi är dåliga på att nå ut till vanliga konsumenter, eller är vi dåliga på att nå ut till vanliga konsumenter för att vi främst har erfarenhet av att sälja tunga maskiner?
- Det är en intressant fråga. Också Konecranes tillverkar stora maskiner, men den viktigaste produkten är våra tjänster. En servicetimme kan kosta mellan 40 och 60 euro. I den branschen är det avgörande att inse värdet av att förstå kunden och av att knyta personliga kontakter, säger Stig Gustavson.
Vill kunden inte förstå att det är världens bästa produkt tycker man att kunden är stollig och låter det vara.
En sådan djupare kundrelation kan man inte nå utan att förstå kundernas språk och deras kultur.
- Men för att det ska lyckas måste det finnas en förståelse för det också i företagets högsta ledning. Också vi saknade det i början. Vi var mycket teknikorienterade. Då tycker man att man har en produkt med vissa egenskaper och ett pris. Vill kunden inte förstå att det är världens bästa produkt tycker man att kunden är stollig och låter det vara. Men service går inte att sälja på det sättet. Du måste få kunden att lita på att du tänker ta ansvar för att produkten fungerar också i framtiden. Då handlar det om en helt annan mänsklig interaktion, säger Stig Gustavson.
Allt fler företag går över till att också sälja tjänster vid sidan av de egentliga produkterna. Så kan de uppnå bestående kundkontakter. Därför ser Stig Gustavson det minskande intresset för andra språk och kulturer som oroande.
- Det är allvarligt. Det är givet att vi kommer att ha allt mer internationellt samarbete i framtiden. Med en befolkning på fem och en halv miljon invånare är vi en liten droppe i havet. Vi måste kunna ta till oss och kunna närma oss andra kulturer.
Framtidens teknik hjälper Finland
Till skillnad från Stig Gustavson är Petri Parvinen vid Helsingfors universitet inte lika oroad över det krympande intresset för språk. Han ser att den te
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.