Vaatikaa englannin kielisiä kouluja, joissa ei tarvitse opiskella ruotsia!
Katedralskolan i Åbo säger nej till tvåspråkighet
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 2 TIMMAR SEDAN.
DELA:14
Rektor Marianne Pärnänen står vid ingången till Katedralskolan i Åbo
Rektor Marianne Pärnänen vid ingången till Katedralskolan i Åbo Bild: Yle/Nilla Hansson
NILLA HANSSON ÅBOLAND OCH ÅBO
En nordisk eller tvåspråkig skola skulle sitta bra i Åbo. Men rör inte stadens enda svenskspråkiga gymnasium, säger personal och elever vid skolan.
Elever och rektorn i Katedralskolan tycker om Åbosocialdemokraternas idé om en nordisk eller tvåspråkig skola i Åbo. Men offra inte stadens enda svenskspråkiga gymnasium!
Socialdemokraterna i Åbo går till val med ett förslag om en nordisk eller tvåspråkig skola i Åbo. I de planerna ingår att Katedralskolan skulle bli åtminstone tvåspråkigt.
Eleverna i skolan ratar förslaget
Det är en mycket tvåspråkig miljö Katedralskolans elever Isak Palm och Kajsa Lindholm lever i. Båda språken hörs på rasterna och ibland tar också lärarna upp finska termer på sådant de talar om. Men det är det svenska språket som värnas i skolan och så måste det få vara. En tvåspråkig Katedralskolan låter inte alls bra.
- Det låter som att skuffa undan svenskan. När vi ändå är en minoritet. Att förstöra det enda svenskspråkiga gymnasiet.
Och Isak Palm skarvar i.
- Istället för att ta platsen av minoriteten skulle man kunna satsa på att göra en finsk skola till tvåspråkig.
Då skulle det finnas fler alternativ för den som är intresserad av att lära sig svenska.
eleverna Kajsa Lindholm och Isak Palm i Katedralskolans trappa
Eleverna Kajsa Lindholm och Isak Palm i Katedralskolans trappa Bild: Yle/Nilla Hansson
Hota inte ett av de få svenska rummen i Åbo
Rektor Marianne Pärnänen tycker om idén om en nordisk eller tvåspråkig skola i Åbo. Men hon tycker riktigt illa om tanken på att den skulle placeras i Katedralskolan.
-Svenskheten är ju ganska liten i Åbo och det finns inte många ställen där man kan tala svenska och föra fram den svenska kulturen och identiteten.
Katedralskolan är också av hävd ett svenskt rum som behövs i det annars så finskspråkiga Åbo.
Som att dra mattan under oss
För Marianne Pärnänen som rektor för stadens enda svenskspråkiga gymnasium känns sådana här förslag mycket tråkiga.
- Jag vet ju hur vi jobbar för att stärka svenska språket och identiteten hos eleverna. När det sedan kommer någon som tycker att vi ska bli tvåspråkiga är det ju som att dra mattan under fötterna på oss.
Eftersom väldigt många av eleverna i Katedralskolan kommer från finskspråkiga miljöer är det här ett stort jobb som görs av lärarna.
Att utvidga Katedralskolan skulle heller inte fungera i skolans utrymmen. Alla klassrum är redan nu upptagna.
Marianne Pärnänen vet också hur svårt det kan vara att få personal, utöver lärarna, som talar svenska.
- Att förverkliga den biten i en svensk skola i Åbo kan vara jättesvårt.
Inga svenska skyltar för Katedralskolan
Som ett exempel på hur finskt det är i staden Åbo och hur Katedralskolan hela tiden får kämpa tar rektor Marianne Pärnänen upp det faktum att namnskyltarna för dörrarna i den nyrenoverade skolan var på finska!
- Och jag fick jobba ganska mycket för att få dom på svenska. Det var absolut ingen självklarhet att vi i vår svenskspråkiga skola skulle ha skyltar på svenska. Skyltarna kom automatiskt på finska.
Marianne Pärnänen fick flera gånger vända sig till personer i en sådan ställning att de kunde påverka det här.
I tvåspråkiga skolor ska det finnas skyltar på bägge språken. Men i Åbo visade det sig svårt att överhuvudtaget få fram skyltar på svenska. Marianne Pärnänen har nu väldigt svårt att tro på att man i Åbo skulle få tvåspråkigheten att fungera i Katedralskolan.
- Det skulle leda till att vi är förlorare. Så småningom skulle vi ha en finsk skola här och definitivt ingen tvåspråkig och än mindre svensk!
SKOLOR (LÄROINRÄTTNINGAR) SKOLFÖRVALTNING SKOLBYGGNADER SVENSKA TVÅSPRÅKIGHET TVÅSPRÅKIGA SKOLOR
Katedralskolan i Åbo säger nej till tvåspråkighet
PUBLICERAD FÖR UNGEFÄR 2 TIMMAR SEDAN.
DELA:14
Rektor Marianne Pärnänen står vid ingången till Katedralskolan i Åbo
Rektor Marianne Pärnänen vid ingången till Katedralskolan i Åbo Bild: Yle/Nilla Hansson
NILLA HANSSON ÅBOLAND OCH ÅBO
En nordisk eller tvåspråkig skola skulle sitta bra i Åbo. Men rör inte stadens enda svenskspråkiga gymnasium, säger personal och elever vid skolan.
Elever och rektorn i Katedralskolan tycker om Åbosocialdemokraternas idé om en nordisk eller tvåspråkig skola i Åbo. Men offra inte stadens enda svenskspråkiga gymnasium!
Socialdemokraterna i Åbo går till val med ett förslag om en nordisk eller tvåspråkig skola i Åbo. I de planerna ingår att Katedralskolan skulle bli åtminstone tvåspråkigt.
Eleverna i skolan ratar förslaget
Det är en mycket tvåspråkig miljö Katedralskolans elever Isak Palm och Kajsa Lindholm lever i. Båda språken hörs på rasterna och ibland tar också lärarna upp finska termer på sådant de talar om. Men det är det svenska språket som värnas i skolan och så måste det få vara. En tvåspråkig Katedralskolan låter inte alls bra.
- Det låter som att skuffa undan svenskan. När vi ändå är en minoritet. Att förstöra det enda svenskspråkiga gymnasiet.
Och Isak Palm skarvar i.
- Istället för att ta platsen av minoriteten skulle man kunna satsa på att göra en finsk skola till tvåspråkig.
Då skulle det finnas fler alternativ för den som är intresserad av att lära sig svenska.
eleverna Kajsa Lindholm och Isak Palm i Katedralskolans trappa
Eleverna Kajsa Lindholm och Isak Palm i Katedralskolans trappa Bild: Yle/Nilla Hansson
Hota inte ett av de få svenska rummen i Åbo
Rektor Marianne Pärnänen tycker om idén om en nordisk eller tvåspråkig skola i Åbo. Men hon tycker riktigt illa om tanken på att den skulle placeras i Katedralskolan.
-Svenskheten är ju ganska liten i Åbo och det finns inte många ställen där man kan tala svenska och föra fram den svenska kulturen och identiteten.
Katedralskolan är också av hävd ett svenskt rum som behövs i det annars så finskspråkiga Åbo.
Som att dra mattan under oss
För Marianne Pärnänen som rektor för stadens enda svenskspråkiga gymnasium känns sådana här förslag mycket tråkiga.
- Jag vet ju hur vi jobbar för att stärka svenska språket och identiteten hos eleverna. När det sedan kommer någon som tycker att vi ska bli tvåspråkiga är det ju som att dra mattan under fötterna på oss.
Eftersom väldigt många av eleverna i Katedralskolan kommer från finskspråkiga miljöer är det här ett stort jobb som görs av lärarna.
Att utvidga Katedralskolan skulle heller inte fungera i skolans utrymmen. Alla klassrum är redan nu upptagna.
Marianne Pärnänen vet också hur svårt det kan vara att få personal, utöver lärarna, som talar svenska.
- Att förverkliga den biten i en svensk skola i Åbo kan vara jättesvårt.
Inga svenska skyltar för Katedralskolan
Som ett exempel på hur finskt det är i staden Åbo och hur Katedralskolan hela tiden får kämpa tar rektor Marianne Pärnänen upp det faktum att namnskyltarna för dörrarna i den nyrenoverade skolan var på finska!
- Och jag fick jobba ganska mycket för att få dom på svenska. Det var absolut ingen självklarhet att vi i vår svenskspråkiga skola skulle ha skyltar på svenska. Skyltarna kom automatiskt på finska.
Marianne Pärnänen fick flera gånger vända sig till personer i en sådan ställning att de kunde påverka det här.
I tvåspråkiga skolor ska det finnas skyltar på bägge språken. Men i Åbo visade det sig svårt att överhuvudtaget få fram skyltar på svenska. Marianne Pärnänen har nu väldigt svårt att tro på att man i Åbo skulle få tvåspråkigheten att fungera i Katedralskolan.
- Det skulle leda till att vi är förlorare. Så småningom skulle vi ha en finsk skola här och definitivt ingen tvåspråkig och än mindre svensk!
SKOLOR (LÄROINRÄTTNINGAR) SKOLFÖRVALTNING SKOLBYGGNADER SVENSKA TVÅSPRÅKIGHET TVÅSPRÅKIGA SKOLOR
Vastaukset 1
Vanhimmat
Tämäkin mies voisi äänestä Kokoomusta, jos saisi töitä. Pakkoruotsi on jättänyt mahdollisuuden osata saksaa tai venäjää.
Maanantai 13.3.2017 klo 09.11
Arto Lammintaus, 55, työskenteli Nokialla reilut kaksikymmentä vuotta. Nyt hän on puolityötön ja etsii sopivaa paikkaa.
Arto Lammintaus työskenteli Nokialla yrityksen huippuvuosina.
Kun työt loppuivat, Lammintaus kohtasi uudet haasteet.
Hän on ollut Nokian jälkeen monessa mukana ja hakee nyt vakituista kokoaikaista työpaikkaa.
Arto Lammintaus teki pitkän Nokia-uran.
Arto Lammintaus teki pitkän Nokia-uran. (SILJAVIITALA/AL)
Arto Lammintaus oli Nokialla töissä reilut 20 vuotta. Hänen ensimmäinen tehtävänsä siellä oli tekninen kirjoittaja.
- Siinä vaiheessa vuonna 1992 se oli unelmatyö, jonka halusin.
Lammintaus oli tuolloin valmistumassa englannin kielen opettajaksi.
Hän mietti, että ehkä opettajan homma ei ole häntä varten, ja teknisen kirjoittajan työhön tarvittiin hyvää englannin taitoa.
- Kerran viikossa useamman viikon ajan soitin osastopäällikölle ja kysyin, olenko vielä mukana. Myöhemmin hän kertoi, että sinnikkyydellä sinut otettiin tänne.
Nokian
- Kun firma kasvoi nopeaa vauhtia, ja siinä avautui erilaisia mahdollisuuksia. Hyvin pian siirryin vastaavassa tehtävässä ryhmäpäälliköksi. Kohta oli kaksi tiimiä tekemässä sitä kirjoitustyötä.
Vuonna 1999 tulivat isot organisaatiomuutokset.
Lammintaus siirtyi Mobile Phonesin puolelle tekemään tuotekonseptointia.
- Siinä meni pari vuotta. Se oli sitä kommunikaattoriaikaa.
Kun alkoivat vaikeammat ajat, tuli taas organisaatimuutoksia.
- Seuraavaksi olin informaatiopalvelutyksikössä kuusi vuotta.
Lammintaus teki business intelligenceä eli liiketoimintatiedon hallintaa, ja hän toimi ylimmän strategian ja liiketoiminnan kehityksen apuna.
- Sitten alkoivat todella huonot ajat. Kun olin mennyt sinne informaatiopalveluihin, siellä oli 30 henkeä, ja vuonna 2010 siellä oli enää 11 jäljellä, ja sitten se lakkautettiin kokonaan. Todettiin vain, että yrityksen analyytikot osaavat itse hakea tarvittavat tiedot googlaamalla, eivätkä enää tarvitse tällaista organisaatiota tuekseen.
Lammintaus on ollut Nokian jälkeen mukanana monenlaisissa projekteissa.
Lammintaus on ollut Nokian jälkeen mukanana monenlaisissa projekteissa. (SILJAVIITALA/AL)
Sen jälkeen Arto Lammintaus palasi tavallaan sinne, mistä Nokialla aloitti.
- Olin kaksi viimeistä vuotta sitten taas teknisen kirjoittajan tittelillä, siitäkin huolimatta, että hyvin vähän tein mitään kirjoittamista enää. Tein erilaisia kehitysprojekteja organisaation johdon tukena.
2012 teknisen kirjoittajan tehtävät lakkautettiin kaikista Nokian yksiköistä, ja työt loppuivat.
Nokia-historia rasitteenakin
Töiden loppuminen oli Arto Lammintaukselle ja monelle muullekin Nokialla työskennelleelle kova isku.
- Kun noin pitkä työrupeama on, ja ensi alkuun kun on kuvitellut, että tämä on maailman paras juttu ja täällä pysytään ikuisesti.
- Kun se todellisuus iskee, että tätä firmaa viedään alaspäin. Kyllä se on aika jännittävää ensi alkuun. Monelle muulle se on ollut paljon pahempi. He ovat lamaantuneet ja jääneet pitkäksi aikaa katselemaan vain, Lammintaus sanoo.
- Monella ex-kollegalla on työttömyys venynyt jopa kolmeen vuoteen ja jotkut ovat pudonneet kokonaan pois työelämästä. On todella harmillista, että työmarkkinoilla karsastetaan ex-Nokialaisia. Heidät nähdään yhtenä ryhmänä tietynlaisia ihmisiä sen sijaan, että ymmärrettäisiin, että he ovat aivan yhtä monipuolisia ja erilaisia kuin muutkin työnhakijat. Moni ex-Nokialainen on kokenut syrjintää pitkän Nokia-historiansa vuoksi. Näin ei saisi olla.
Monenlaisia töitä
Lammintaus siirtyi seuraavaksi Hermia Oy:lle Nokian yhteyshenkilöksi. Nokialta oli siirtymässä paljon insinöörejä startup-ideoiden kanssa Protomoon.
- Aloitin yhteyshenkilönä/yritysvalmentajana ja huomasin, että se yritysvalmennus sopi minulle oikein hyvin. Kaikki se mitä olin tehnyt tuotemarkkinoinnissa, oli antanut hyvän pohjan siihen. Katsoa startupien liiketoimintaa ja auttaa niitä siinä eteenpäin.
Se antoi hänelle paljon kontakteja.
- Pari kolme uutta ihmistä tapasi joka päivä, verkosto kasvoi valtavasti. Se oli myös erittäin innostava ja hieno ympäristö olla töissä.
Sitten alkoi rahoitus vähentyä, ja Lammintaus jäi sieltä pois vuonna 2013.
Lammintaus perusti oman toiminimen, ja teki pääasiallisesti yhdelle startupille yritysmyyntiä seuraavan vuoden.
- Tuntui, että täytyisi olla isompia toimeksiantoja.
Pari kuukautta Lammintaus oli työtön työnhakija. Hän sai vinkin kaverilta, joka oli ollut Nokialla hänen tiimissään. Sitä kautta hän pääsi Tampereen satamatoimistoon tekemään Vene vie -esiselvitysprojektia.
Siinä oli mukana 15 pirkanmaalaista kuntaa. Se kesti tasan kymmenen kuukautta, ja siinä oli taas hieno mahdollisuus verkostoitua.
Pakkoruotsi ruokkii työttömyyttä. Työttömiä on yhtä paljon, kuin ruotsin kielisiä.