Nagu har nått världsklass i integration
PUBLICERAD FÖR 4 DAGAR SEDAN. UPPDATERAD FÖR 2 DAGAR SEDAN
DELA:2240
Mirjam Granström och Anmar från Irak
Anmar Al Dolaimi och Mirjam Granström framför Nagu kyrka. Bild: Yle / Peter Karlberg
PETER KARLBERG ÅBOLAND
Få platser i Finland, för att inte säga i hela världen, kan stoltsera med en så lyckad integration som den åboländska skärgårdsön Nagu. Ett år efter att mottagningscentralen har stängt har de asylsökande blivit färre, men deras hyllningar av Naguborna har samtidigt blivit ännu starkare.
Anmar Al Dolaimi från Irak har bott i Nagu över ett år och han vill absolut stanna i Nagu. Han studerar både svenska och finska och i sommar börjar han jobba på ett hotell i Nagu. Något han verkligen ser fram emot.
- Det ska bli väldigt spännande att börja jobba och jag trivs jättebra här i Nagu. Det är väldigt fint här, speciellt på sommaren. Människorna här är alltid snälla och hjälper oss asylsökande otroligt mycket på många olika sätt. De ordnar allt från boende till jobb för oss. En del av oss har redan fått jobb och andra söker som bäst efter jobb.
Anmar Al Dolaimi har fått ett negativt beslut från Migrationsverket, men därefter lämnat in ett besvär och nu väntar han på vad förvaltningsdomstolen ska bestämma. De som har nekats asyl kan ännu bo kvar i Nagu, eftersom de har överklagat besluten. Det kan dock dröja innan de asylsökande får ett slutligt besked.
- Jag väntar ännu på besked och självklart hoppas jag på det bästa. Jag har ingen aning om hur länge det ska ta innan jag får ett besked och det skapar förstås en rejäl stress. Men allt det här underlättas enormt mycket av att jag bor i Nagu, där alla gör sitt yttersta för att jag hela tiden ska försöka tänka på andra saker än på min överklagan.
Hotel Strandbo i Nagu
Hotell Strandbo i Nagu. Bild: Yle/Lotta Sundström
En mottagningscentral med plats för 150 asylsökande öppnades i Hotell Strandbo på Kyrkbacken i Nagu i oktober 2015. Efter att mottagningscentralen stängde våren 2016 har föreningar, företagare och privatpersoner ordnat bostäder åt asylsökande.
Barnen går i finskspråkig skola i Pargas och alla nya Nagubor har en stödfamilj. Stödfamiljerna hjälper till med praktiska saker som transport och att fixa saker till lägenheterna. De har även stöttat de asylsökande språkmässigt med både finskan och svenskan.
- När man pratar med andra asylsökande som inte bor här får man ofta höra att man har haft tur som har hamnat i Nagu. Själv har jag bott både i Åbo och Raumo innan jag kom hit och jag tycker att det är stor skillnad på hur man bemöts. Här känner alla varandra och det är också lätt att lära känna alla Nagubor. Jag vet inte om det räcker med att säga tack, men jag vill verkligen säga tack till alla Nagubor, säger Anmar Al Dolaimi.
Varmt välkomnande nyckeln till en lyckad integration
Nagubon Mirjam Granström är aktiv i arbetet med att få flyktingarna att trivas i Nagu.
- Från början jobbade jag mest som frivillig, men nu har flera av de asylsökande som har blivit kvar i Nagu blivit mina vänner.
För tillfället finns 6 flyktingfamiljer i Nagu.
- När bekanta och vänner till de som har bott här har varit här på besök har de blivit så förtjusta i Nagu att de också har velat stanna kvar här. Jag tror att det handlar om att vi välkomnar alla och försöker se alla människor. Vi försöker få alla att känna att de har en plats här. Det här är jätteviktigt när det handlar om integration. Alltså att man från början får känna att man har en plats här och att vi har tagit med dem i våra aktiviteter.
Det enda som skiljer oss är att de har tvingats fly från sitt land.
― Mirjam Granström
Sportaktiviteter, konstklubbar och kaffeträffar vid församlingshuset har varit återkommande aktiviteter.
- Vi är glada för att vissa av dem också har fått jobb här i Nagu. På sommaren är det förstås lättare att skapa jobb, men övriga årstider försöker vi skapa jobb genom kontakter. Lika viktigt är att de har fått vänner och börjat anpassa sig mer och mer till livet här. Så allt det här känns lyckat.
Språkmässigt används svenska, finska, engelska och arabiska.
- Från början var det mycket teckenspråk, så visst har allt gått framåt väldigt mycket. Som tur är finns det några som kan riktigt bra engelska. Men nu kan det istället bli en rolig blandning, då vi Nagubor har lärt oss lite arabiska. Så nu kan det bli fyra olika språk för att förstå varandra.
"Det här har också fört Naguborna närmare varandra"
Mirjam Granström lyfter också fram att Naguborna har fått mycket tillbaka av de asylsökande.
- Vi är som en stor familj. Vi har fått nya vänner och framför allt har vi lärt oss hur de här människorna är. De är starka, för det är inte lätt att gå runt att vänta på asylbeslut och samtidigt hålla optimismen uppe. De har också bemött oss med mycket kärlek. Själv är jag aktiv i det här för jag tänker på hur det skulle vara om jag själv tvingades fly. Hur jag skulle vilja att någon skulle finnas där för mig om jag känner mig rädd och vilsen
PUBLICERAD FÖR 4 DAGAR SEDAN. UPPDATERAD FÖR 2 DAGAR SEDAN
DELA:2240
Mirjam Granström och Anmar från Irak
Anmar Al Dolaimi och Mirjam Granström framför Nagu kyrka. Bild: Yle / Peter Karlberg
PETER KARLBERG ÅBOLAND
Få platser i Finland, för att inte säga i hela världen, kan stoltsera med en så lyckad integration som den åboländska skärgårdsön Nagu. Ett år efter att mottagningscentralen har stängt har de asylsökande blivit färre, men deras hyllningar av Naguborna har samtidigt blivit ännu starkare.
Anmar Al Dolaimi från Irak har bott i Nagu över ett år och han vill absolut stanna i Nagu. Han studerar både svenska och finska och i sommar börjar han jobba på ett hotell i Nagu. Något han verkligen ser fram emot.
- Det ska bli väldigt spännande att börja jobba och jag trivs jättebra här i Nagu. Det är väldigt fint här, speciellt på sommaren. Människorna här är alltid snälla och hjälper oss asylsökande otroligt mycket på många olika sätt. De ordnar allt från boende till jobb för oss. En del av oss har redan fått jobb och andra söker som bäst efter jobb.
Anmar Al Dolaimi har fått ett negativt beslut från Migrationsverket, men därefter lämnat in ett besvär och nu väntar han på vad förvaltningsdomstolen ska bestämma. De som har nekats asyl kan ännu bo kvar i Nagu, eftersom de har överklagat besluten. Det kan dock dröja innan de asylsökande får ett slutligt besked.
- Jag väntar ännu på besked och självklart hoppas jag på det bästa. Jag har ingen aning om hur länge det ska ta innan jag får ett besked och det skapar förstås en rejäl stress. Men allt det här underlättas enormt mycket av att jag bor i Nagu, där alla gör sitt yttersta för att jag hela tiden ska försöka tänka på andra saker än på min överklagan.
Hotel Strandbo i Nagu
Hotell Strandbo i Nagu. Bild: Yle/Lotta Sundström
En mottagningscentral med plats för 150 asylsökande öppnades i Hotell Strandbo på Kyrkbacken i Nagu i oktober 2015. Efter att mottagningscentralen stängde våren 2016 har föreningar, företagare och privatpersoner ordnat bostäder åt asylsökande.
Barnen går i finskspråkig skola i Pargas och alla nya Nagubor har en stödfamilj. Stödfamiljerna hjälper till med praktiska saker som transport och att fixa saker till lägenheterna. De har även stöttat de asylsökande språkmässigt med både finskan och svenskan.
- När man pratar med andra asylsökande som inte bor här får man ofta höra att man har haft tur som har hamnat i Nagu. Själv har jag bott både i Åbo och Raumo innan jag kom hit och jag tycker att det är stor skillnad på hur man bemöts. Här känner alla varandra och det är också lätt att lära känna alla Nagubor. Jag vet inte om det räcker med att säga tack, men jag vill verkligen säga tack till alla Nagubor, säger Anmar Al Dolaimi.
Varmt välkomnande nyckeln till en lyckad integration
Nagubon Mirjam Granström är aktiv i arbetet med att få flyktingarna att trivas i Nagu.
- Från början jobbade jag mest som frivillig, men nu har flera av de asylsökande som har blivit kvar i Nagu blivit mina vänner.
För tillfället finns 6 flyktingfamiljer i Nagu.
- När bekanta och vänner till de som har bott här har varit här på besök har de blivit så förtjusta i Nagu att de också har velat stanna kvar här. Jag tror att det handlar om att vi välkomnar alla och försöker se alla människor. Vi försöker få alla att känna att de har en plats här. Det här är jätteviktigt när det handlar om integration. Alltså att man från början får känna att man har en plats här och att vi har tagit med dem i våra aktiviteter.
Det enda som skiljer oss är att de har tvingats fly från sitt land.
― Mirjam Granström
Sportaktiviteter, konstklubbar och kaffeträffar vid församlingshuset har varit återkommande aktiviteter.
- Vi är glada för att vissa av dem också har fått jobb här i Nagu. På sommaren är det förstås lättare att skapa jobb, men övriga årstider försöker vi skapa jobb genom kontakter. Lika viktigt är att de har fått vänner och börjat anpassa sig mer och mer till livet här. Så allt det här känns lyckat.
Språkmässigt används svenska, finska, engelska och arabiska.
- Från början var det mycket teckenspråk, så visst har allt gått framåt väldigt mycket. Som tur är finns det några som kan riktigt bra engelska. Men nu kan det istället bli en rolig blandning, då vi Nagubor har lärt oss lite arabiska. Så nu kan det bli fyra olika språk för att förstå varandra.
"Det här har också fört Naguborna närmare varandra"
Mirjam Granström lyfter också fram att Naguborna har fått mycket tillbaka av de asylsökande.
- Vi är som en stor familj. Vi har fått nya vänner och framför allt har vi lärt oss hur de här människorna är. De är starka, för det är inte lätt att gå runt att vänta på asylbeslut och samtidigt hålla optimismen uppe. De har också bemött oss med mycket kärlek. Själv är jag aktiv i det här för jag tänker på hur det skulle vara om jag själv tvingades fly. Hur jag skulle vilja att någon skulle finnas där för mig om jag känner mig rädd och vilsen
Vastaukset 4
Vanhimmat
Sellastahan se on. Nyt sua vituttaa, mutta kunhan saatyrypätyksi vitutuksesi pois, niin kykenet hakemaan lisää rahaa sossusta ja voit jatkaa kännäämistä.
Demarit, Vihreät, Vasurit ja RKP kaikki hyysäävät matuja. Rahaa palaa taivaan tuuliin ja palkaksi saadaan erittäin vihaisia nuoria miehiä. Miehiä tarvittaisiin kotimaassaan suojelemaan äitejään ja lapsivaimojaan.
https://svenska.yle.fi/artikel/2017/03/19/kvinnoforbundet-atervalde-anna-jungner-nordgren
Ruotsinkieliset feministit hallitus ja 7 jäsentä haluavat matu miehiä Suomeen.
MITEN LÖYDÄN HYVÄN ASUNTOPAIKAN
On olemassa kuntia, jotka eivät halua matua
Tämän mukaan kannattaa myös äänestää vaaleissa
KUNTA JOKA EI OTA MATUJA http://yle.fi/uutiset/3-9513990
Miten valitset asunnon?
JA OMISTUSTALOYHTIÖ JONKA VUOKRATASO EI OLE KORKEA,
MUTTA JOKA HUOLTAA TALOA NIIN, ETTÄ liian matala VUOKRATASO houkuttelisi MATUJA ETSIVIÄ SIJOITTAJIA,
JOILLE VALTIO MAKSAA VUOKRAN
Esimerkiksi taloon kannattaa rakentaan hissi, uima-allas ... ja muita palveluja maksaville osakkaille ja heidän tuekseen
http://yle.fi/uutiset/3-9513990 Tietyillä kunnilla on pelko, että tulee väärännäköistä porukkaa asumaan, jos annetaan halpoja vuokra-asuntoja. Pelätään, että asukasrakenne on tietynlaista. Lehtinen ei nimeä näitä kuntia, mutta hänen mukaansa ne "ovat kyllä alaa tuntevien tiedossa".
SOVELLA TÄTÄ OHJETTA KOTIKUNNASSASI PS-LÄINEN, jos äänesi uhkaa mennä jallittaja-Soinin laariin
HELSINKILÄINEN ei moskeijaa, miten äänestät
Äänestä Kokoomusta, esim. http://www.willerydman.fi/kannatan-lepomakea/
Silloin kok on suurin eikä vihreät
Helsingissä Halla-aho ei tarvitse kuntapaikkaa, hän on Brysselissä, PS-äänet Helsingissä menisivät Soinin laariin, samoin Espoossa. Palataan PS-astialle, kun Halla-aho johtaa
eikä Soini eikä Erdogan http://keskustelu.mvlehti.net/index.php?topic=41647.msg209895#msg209895