SFP sympatiserande förökar sig

Det blir dyrt med julklappar och födelsedagspresenter.

mormorfarmor kirjoitti:

Det blir dyrt med julklappar och födelsedagspresenter.

Julklappar och födelsedagspresenter är nog en struntsumma i jämförelse med att det är barnen och kanske i den åldern också barnbarnen, som betalar pensionärernas pensioner. 3 € betalar barnen till sina föräldrar för varje 1 € föräldrarna själva lyckades skrapa ihop i pensionsavgifter.

Skulle alla föräldrar ha reproducerat sig själva, för att inte tala om en ännu större förökning som "gjortvårtbästa" skriver om, skulle problemet vara försumbart (systemfelet skulle i varje fall måsta åtgärdas). Tyvärr har de stora årskullarna som grupp försummat både förökningen och inbetalningen av sina kommande pensioner.
De stora årskullarnas barn kommer inte längre undan pensionsavgifterna, men barn blir det inte till av, av någon orsak. Dåligt påbrå? Något konstigt är det, för generationen före och efter de stora årskullarna har reproducerat sig till 100 % eller över, de stora årskullarna och deras barn bara till 50 %.

"Rädda fennohanen" är aktuellare än någonsin, för snart är de som nu har låtit bli att reproducera sig inte längre fertila och det blir igen de yngre som får lappa bortfallet, tillsammans med invandrarna.

SFP kunde räcka ut en hjälpande hand :-) för det går bevisligen bra på förökningsfronten bland partiets anhängare.

Peppu-Reino kirjoitti:

Julklappar och födelsedagspresenter är nog en struntsumma i jämförelse med att det är barnen och kanske i den åldern också barnbarnen, som betalar pensionärernas pensioner. 3 € betalar barnen till sina föräldrar för varje 1 € föräldrarna själva lyckades skrapa ihop i pensionsavgifter.

Skulle alla föräldrar ha reproducerat sig själva, för att inte tala om en ännu större förökning som "gjortvårtbästa" skriver om, skulle problemet vara försumbart (systemfelet skulle i varje fall måsta åtgärdas). Tyvärr har de stora årskullarna som grupp försummat både förökningen och inbetalningen av sina kommande pensioner.
De stora årskullarnas barn kommer inte längre undan pensionsavgifterna, men barn blir det inte till av, av någon orsak. Dåligt påbrå? Något konstigt är det, för generationen före och efter de stora årskullarna har reproducerat sig till 100 % eller över, de stora årskullarna och deras barn bara till 50 %.

"Rädda fennohanen" är aktuellare än någonsin, för snart är de som nu har låtit bli att reproducera sig inte längre fertila och det blir igen de yngre som får lappa bortfallet, tillsammans med invandrarna.

SFP kunde räcka ut en hjälpande hand :-) för det går bevisligen bra på förökningsfronten bland partiets anhängare.

Lue lisää

En tusenlapp som bonus för första barnet, tvåtusen för andra osv. ?

Klart att man i tiderna skaffade barn,men det var ju självklart att man själv skulle ta hand om dem, se till att de hade allt de behövde och inte tänka att det är samhällets plikt.

trebarn kirjoitti:

Klart att man i tiderna skaffade barn,men det var ju självklart att man själv skulle ta hand om dem, se till att de hade allt de behövde och inte tänka att det är samhällets plikt.

Lue lisää

Tidigare fanns det sambeskattning (på ens föräldrars tid) samt diverse skattelättnader för barnfamiljer. Det fungerade tydligen och barn föddes. Varför byttes ett fungerande system mot ett som helt klart inte fungerar?

Peppu-Reino kirjoitti:

Tidigare fanns det sambeskattning (på ens föräldrars tid) samt diverse skattelättnader för barnfamiljer. Det fungerade tydligen och barn föddes. Varför byttes ett fungerande system mot ett som helt klart inte fungerar?

Lue lisää

Det fanns, men barnbidrag var små och om inte jag kommer ihåg fel så betaldes de var tredje månad.
Allt som funkar bra ska ändras på.

tidensmelodi kirjoitti:

Det fanns, men barnbidrag var små och om inte jag kommer ihåg fel så betaldes de var tredje månad.
Allt som funkar bra ska ändras på.

I Centraleuropa, där fertiliteten inte är något större problem, har man fortfarande sambeskattning. En hemmamamma (då barnen är små) är ingenting underligt och definitivt inget att skämmas för.
Personligen tycker jag inte att det går speciellt illa för Tyskland, trots att man gör tvärtemot det man gör i Finland. I Finland barkar det däremot åt helvetet på reproduktionsfronten, så vem har rätt?

Peppu-Reino kirjoitti:

I Centraleuropa, där fertiliteten inte är något större problem, har man fortfarande sambeskattning. En hemmamamma (då barnen är små) är ingenting underligt och definitivt inget att skämmas för.
Personligen tycker jag inte att det går speciellt illa för Tyskland, trots att man gör tvärtemot det man gör i Finland. I Finland barkar det däremot åt helvetet på reproduktionsfronten, så vem har rätt?

Lue lisää

Den som själv vill sköta sina barn är inte särskilt populära, alla ska jobba.
Att sköta egna barn räknas inte.

nogdagisjobb kirjoitti:

Den som själv vill sköta sina barn är inte särskilt populära, alla ska jobba.
Att sköta egna barn räknas inte.

Så ser det ut att vara, men vilken är inverkan på populationen? Är populationen i Finland nu bättre än den i Tyskland? Om, så med vilken mätare mätt?

Funderar man utgående från familjevinkel så skaffar väl familjerna barn till familjen och inte åt samhället?
Varför skaffa barn, sätta dem på dagis före de ens kan gå och själv kuta tillbaks till arbete? Lättare är det att bara fortsätta arbeta utan att skaffa barn och så har tyvärr 50 % av de stora årskullarna samt deras barn enligt statistiken gjort.
Är de för bekväma av sig eller har Finland ett enormt systemfel i barnomsorgen. I min mening och med facitar på hand är det frågan om både och.

I Kotka har de satsat på svenska, större chans att från Borgå och Lovisa få föda på svenska.

östnyland kirjoitti:

I Kotka har de satsat på svenska, större chans att från Borgå och Lovisa få föda på svenska.

Vad är det för idé att satsa på hamnstaden Kotka, där vägskyltarna är på ryska och varifrån Eerola är inröstad till den finska riksdagen?
Ekenäs och Borgå kunde bägge vara lockande för nordbor som inte får betjäning hemma. Nå, sådant är det då KePu styr. Det enda som spelar roll är det att agrara råmaterial går åt till topp priser. Helt OK det med, men utan understöd och utan att lämna allt annat ogjort, tack.

Vem av er tycker att det var en god idé att med ena handen skära ner anslagen för utbildning och samtidigt med andra handen slänga 300 miljoner euro som direkt understöd på KePulinas (släktingars) vindmöllor som man nu gör?

Om jag vore ung då skulle jag utbilda mig till kock och specialisera mig på vegematlagning, inom den branschen finns alltid jobb.

ätabörman kirjoitti:

Om jag vore ung då skulle jag utbilda mig till kock och specialisera mig på vegematlagning, inom den branschen finns alltid jobb.

Maskrosor och metmaskar? Detta med god lön och säkra arbetsförhållanden som gynnar barnfamiljer?

Peppu-Reino kirjoitti:

Maskrosor och metmaskar? Detta med god lön och säkra arbetsförhållanden som gynnar barnfamiljer?

Hör du veganer äter inte metmaskar....det är kött.
Man äter riktigt god och hälsosam mat men utan kött, fisk, ägg och mjölkprodukter.
Vi äter inte någons mamma, barn eller djurbarnens mat.

femårvegannu kirjoitti:

Hör du veganer äter inte metmaskar....det är kött.
Man äter riktigt god och hälsosam mat men utan kött, fisk, ägg och mjölkprodukter.
Vi äter inte någons mamma, barn eller djurbarnens mat.

Lue lisää

Fler och fler restauranger satsar på vegemat, den trenden ökar otroligt just nu.

hälsosamt kirjoitti:

Fler och fler restauranger satsar på vegemat, den trenden ökar otroligt just nu.

Det är ett yrke som lönar sig att utbilda sig i.

femårvegannu kirjoitti:

Hör du veganer äter inte metmaskar....det är kött.
Man äter riktigt god och hälsosam mat men utan kött, fisk, ägg och mjölkprodukter.
Vi äter inte någons mamma, barn eller djurbarnens mat.

Lue lisää

Bör man tolka att det dock är OK att äta någons pappa eller dens mat?

Peppu-Reino kirjoitti:

Bör man tolka att det dock är OK att äta någons pappa eller dens mat?

Det är fråga om mammor när vi talar om kor och kalvens mat.
Veganer äter inte inte pappor heller.

Peppu-Reino kirjoitti:

Maskrosor och metmaskar? Detta med god lön och säkra arbetsförhållanden som gynnar barnfamiljer?

Nästa mattrend är gräshoppor och larver.

Enligt Statistikcentralens uppgifter från 2016, är 28,1 % av svenskspråkiga män i åldern 35 - 44åriga med andra stadiets utbildning barnlösa.
Bland finskspråkiga är andelen 32;8 %, vilket gör en skillnad på 4,7 procentenheter.
Skillnaden ökar när man ser på män med högre högskoleutbildning.
Bland svenskspråkiga är 21,6% barnlösa och bland finskspråkiga 27,4 %.
Med andra ord är skillnaden hela 5,8 procentenheter.
En orsak kan vara att svenskspråkiga män har en större sysselsättningsgrad än finskspråkiga.
År 2015 hade 94,5% av svenskspråkiga män i åldern 35 - 44 år jobb.
Bland finskspråkiga var andelen 88,2 %.

merabarn kirjoitti:

Enligt Statistikcentralens uppgifter från 2016, är 28,1 % av svenskspråkiga män i åldern 35 - 44åriga med andra stadiets utbildning barnlösa.
Bland finskspråkiga är andelen 32;8 %, vilket gör en skillnad på 4,7 procentenheter.
Skillnaden ökar när man ser på män med högre högskoleutbildning.
Bland svenskspråkiga är 21,6% barnlösa och bland finskspråkiga 27,4 %.
Med andra ord är skillnaden hela 5,8 procentenheter.
En orsak kan vara att svenskspråkiga män har en större sysselsättningsgrad än finskspråkiga.
År 2015 hade 94,5% av svenskspråkiga män i åldern 35 - 44 år jobb.
Bland finskspråkiga var andelen 88,2 %.

Lue lisää

Så är det och då vi ser på den regionala spridningen av SFP och finlandssvenskar är det tämligen lätt att se var i Finland det felar. Arealen som det gäller är fortfarande 90 % av Finland och det populäraste partiet på detta jätteområde är KePu. Skall det reproducerande och produktiva Finland verkligen fungera som Juntlandiens trälar i en ännu högre utsträckning eller börjar det vara dags att kräva, att alla bidrar mera till att släpa på sin egen tyngd?

En slogan för fritt bruk för SFP i riksdagsvalet: Gör slut på snålskjutsarna - välj SFP.

merabarn kirjoitti:

Enligt Statistikcentralens uppgifter från 2016, är 28,1 % av svenskspråkiga män i åldern 35 - 44åriga med andra stadiets utbildning barnlösa.
Bland finskspråkiga är andelen 32;8 %, vilket gör en skillnad på 4,7 procentenheter.
Skillnaden ökar när man ser på män med högre högskoleutbildning.
Bland svenskspråkiga är 21,6% barnlösa och bland finskspråkiga 27,4 %.
Med andra ord är skillnaden hela 5,8 procentenheter.
En orsak kan vara att svenskspråkiga män har en större sysselsättningsgrad än finskspråkiga.
År 2015 hade 94,5% av svenskspråkiga män i åldern 35 - 44 år jobb.
Bland finskspråkiga var andelen 88,2 %.

Lue lisää

Om man skaffar barn så är man skyldig att ta hand om dem, det är inte samhällets plikt.
Därför är det ju bra om man har ordnade förhållanden med arbete.

minåsikt kirjoitti:

Om man skaffar barn så är man skyldig att ta hand om dem, det är inte samhällets plikt.
Därför är det ju bra om man har ordnade förhållanden med arbete.

Säg inte annat. Hur kommer det sig att dessa självklarheter nuförtiden inte känns så uppenbara? Att tala om skyldigheter i frågan om egna barn känns dock lite främmande. Inte kan det väl komma som en överraskning för en förälder att den bör ta hand om sitt barn enligt bästa förmåga?

Peppu-Reino kirjoitti:

Säg inte annat. Hur kommer det sig att dessa självklarheter nuförtiden inte känns så uppenbara? Att tala om skyldigheter i frågan om egna barn känns dock lite främmande. Inte kan det väl komma som en överraskning för en förälder att den bör ta hand om sitt barn enligt bästa förmåga?

Lue lisää

I framtiden skall "dagistanterna " helst ha högskoleutbildning.
Borde det ställas samma fordringar på blivande föräldrar också ?

valborg kirjoitti:

I framtiden skall "dagistanterna " helst ha högskoleutbildning.
Borde det ställas samma fordringar på blivande föräldrar också ?

Med tanke på nationens fertilitetssiffror, beskattning och kostnadsnivå så vore det nog bättre att inte höja ribban ytterligare för föräldrarna.
Föräldrarna är de som utöver allt annat också skall betala dagistanterna. Jag har svårt att tro att de vill ha en 40 %-50 % saltad, månatlig faktura, för att staten bestämmer att dagistanterna måste vara akademiskt utbildade?
Man skulle tro att lek, matning, blöjbyte och dylikt skulle lyckas utmärkt med den arbetskraft man har idag, helt p.g.a. att man också idag, helt i praktiken, gör just så.

Peppu-Reino kirjoitti:

Med tanke på nationens fertilitetssiffror, beskattning och kostnadsnivå så vore det nog bättre att inte höja ribban ytterligare för föräldrarna.
Föräldrarna är de som utöver allt annat också skall betala dagistanterna. Jag har svårt att tro att de vill ha en 40 %-50 % saltad, månatlig faktura, för att staten bestämmer att dagistanterna måste vara akademiskt utbildade?
Man skulle tro att lek, matning, blöjbyte och dylikt skulle lyckas utmärkt med den arbetskraft man har idag, helt p.g.a. att man också idag, helt i praktiken, gör just så.

Lue lisää

Man vill ju att ens barn ska vara trygga och bli kramade och omskötta, det är nog det det viktigaste för småbarnen i alla fall anser jag.
Någon som tröstar när den lilla är lessen när mamma eller pappa inte finns i närheten.

Dom borde göra det i skärgården också , där finns snart inga barn alls.

döendesamhälle kirjoitti:

Dom borde göra det i skärgården också , där finns snart inga barn alls.

Förmak på landskapsmodellen? Kommunerna växer och servicen flyttas till tätorterna samtidigt som holmarna som utgör skärgårdar får se all service försvinna och därmed företag arbetsplatser och ungdomar. Landskapsmodellen kommer att göra samma sak, men i större skala och till högre kostnad.

Då ungdomen flyttar, lyder frågan; vart? Varför flytta till någon skärgårdskommuns tätort eller ens inom Finland, då man likväl kan styra kosan vart som helst i Europa, utan extra pappersarbete och tillstånd?

Statistiken talar sitt klara språk. Mängden som väljer utlandet istället för Finland ökar, samtidigt som kvaliteten på utflyttarna ökar. I dagens Finland är detta lätt att förstå. Själv kunde man eventuellt tänka sig att bo i skärgården året om, men hur skulle man livnära sig där?

Peppu-Reino kirjoitti:

Förmak på landskapsmodellen? Kommunerna växer och servicen flyttas till tätorterna samtidigt som holmarna som utgör skärgårdar får se all service försvinna och därmed företag arbetsplatser och ungdomar. Landskapsmodellen kommer att göra samma sak, men i större skala och till högre kostnad.

Då ungdomen flyttar, lyder frågan; vart? Varför flytta till någon skärgårdskommuns tätort eller ens inom Finland, då man likväl kan styra kosan vart som helst i Europa, utan extra pappersarbete och tillstånd?

Statistiken talar sitt klara språk. Mängden som väljer utlandet istället för Finland ökar, samtidigt som kvaliteten på utflyttarna ökar. I dagens Finland är detta lätt att förstå. Själv kunde man eventuellt tänka sig att bo i skärgården året om, men hur skulle man livnära sig där?

Lue lisää

Man kan inte mera fiska till husbehov ens, endel fiskar har nästan tagit slut.
Vad det nu beror på, skarvarna, sälarna eller förorenat vatten ?

kobbarochskär kirjoitti:

Man kan inte mera fiska till husbehov ens, endel fiskar har nästan tagit slut.
Vad det nu beror på, skarvarna, sälarna eller förorenat vatten ?

Det kan jag nog inte hålla med om. Förra sommaren blev det nog tillräckligt med fisk till husbehov, men det krävde att man inte alltid fiskar på samma ställe med samma beten.

Det kan förstås också bero på hur man definierar husbehov och hur man fiskar. Slänger man i några nät om kvällarna på samma ställe, så kan det väl vara att man blir utan fisk. Tar man däremot spön och drag med sig i snurrebåten och byter ställen, så torde man nog få den fisk man själv äter i sällskap.

Vad man hör av grannarna, så är halvätna fiskar i näten undantag som inte ens återkommer årligen. Kanske de små bragderna i vikarna inte är så lockande?

Peppu-Reino kirjoitti:

Det kan jag nog inte hålla med om. Förra sommaren blev det nog tillräckligt med fisk till husbehov, men det krävde att man inte alltid fiskar på samma ställe med samma beten.

Det kan förstås också bero på hur man definierar husbehov och hur man fiskar. Slänger man i några nät om kvällarna på samma ställe, så kan det väl vara att man blir utan fisk. Tar man däremot spön och drag med sig i snurrebåten och byter ställen, så torde man nog få den fisk man själv äter i sällskap.

Vad man hör av grannarna, så är halvätna fiskar i näten undantag som inte ens återkommer årligen. Kanske de små bragderna i vikarna inte är så lockande?

Lue lisää

Beror lite på vilken ort man bor på också.

österbotten10 kirjoitti:

Beror lite på vilken ort man bor på också.

Det blir så småningom dags för test av saken. Det kan finnas friskt av fennohanar och metspön längs med stränderna då aktivitetsmodellen ytterligare har skurit ner på stöden.

Peppu-Reino kirjoitti:

Det blir så småningom dags för test av saken. Det kan finnas friskt av fennohanar och metspön längs med stränderna då aktivitetsmodellen ytterligare har skurit ner på stöden.

Lue lisää

Tror du faktiskt att fennorna förstår sig på annan fisk än fiskpinnar ?