på en tvåspråkig ort (nu talar vi inte om Helsingfors ) så tror jag nog att svenska har man större nytta av än de fina världsspråken.
Om man jobbar inom service,äldrevård och sjukvård
Anonyymi
10361
2Äänestä
Muut lukivat myös
Ketjusta on poistettu 1 sääntöjenvastainen viesti.
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 103
Vanhimmat
Åtminstone i österbottninska städer och i södra Finland alla kuststäder utom nu kanske de nära östgränsen.
Till Kotka åker ju mammor från Borgå och Lovisa tex,. för att föda barn.
Personlaen på Kotka BB -avdelningen lär vara riktigt duktiga på svenska.
Det är sant ,där har man satsat på kurser i svenska.
Beror på om sjukhusets ledning är svenskvänlig.
I Helsingfors får man inte alltid barnmorska som kan svenska.
Bättre blir de hela tiden,övning ger färdighet sägs det-
Det är viktigt.
Resultatet är många svenskspråkiga mammor som föder sina barn i Kotka..
De har satsat på svenskan,.De får många svenskspråkiga blivande mammor dit.
Det betyder pengar för sjukhuset.
Det betyder att man har anpassat utbudet efter efterfrågan, vilket i dagens socialistiska Finland är ett välkommet undantag.
Det finns inte tillräckligt med språkkunnig personal,sorgligt men sant.
Det åks till Hyvinge också.
Det betyder pengar till Kotka om svenskspråkiga väljer det BB.
Det är viktigt.
De flesta har ändå någon slags grund att bygga vidare på.
Om viljan finns så ...
Suurin hyöty suomesta ja ruotsista.
Där är det fast i.
Där har det satsats på svenskan.
Pengar motiverar oftast.
Tala och tala är den bästa övningen.
Alla har de haft obligatorisk skolsvenska.
Man använder svenska varje dag här i östnyland.
Österbotten också, och sydösterbotten osv.
Det hör till vardagen.
Tyvärr söker sig finskspråkig personal som också behärskar svenska sig till våra nordiska grannländer.
Bättre lön och gott bemötande.
Även om det finns en eller två som behärskar svenska påen arbetstur så kan de vara
upptagna.
Allt beror på ledningens attityd.
Det är jätteviktigt.
Det finns inte tillräckligt med tvåspråkiga.
Alltid när det finns möjlighet.
Effektiva kurser.
I västnyland åtminstone.
Alla har haft obligatorisk skolsvenska.
Annars fungerar det inte.
Samma har man gjort i Åbo.
Borgåmammor söker sig till Kotka hellre än Helsingfors.
Där är annars också stressigt och för litet personal.
Ledningens inställning är viktig.
Fint att få föda barn på eget språk.
Bra jobbat.
Den viktigaste stunden i livet för många kvinnor ,då vill man gärna använda sitt eget språk.
Annars också ont om personal.
Det lönar sig.
Det är bästa sättet,gör inget om det blir fel ibland.
Det borde man ha rätt till.
Bättre betalt och bra bemötande.
Inom vården är det skriande brist på tvåspråkig personal
Annars blir det inte kurser i svenska.
Det förstår man.
Om man inte sovit på svenskatimmarna.
Annars blir ingen satsning på svenskan.
Lottovinst om det råkar finnas tvåspråkig.
Att använda språket är den bästa metoden.
Använda det främmande språket är bästa övningen.
Alla har väl haft obligatorisk skolsvenska.
Det är mycket vanligt.
Helsingfors ska försöka satsa mera på svenskan i den nya strategin.
Inom HUS-området har det lovats att mera satsas på svenskan,tro det den som vill.
Desto mera man använder ett främmande språk,desto bättre flyter det.
Ett nytt språk ska man använda så mycket som möjligt.
Ännu mera inom de här nya Välfärdsområdena.
Visst så.
Utan stöd från ledningen blir resultatet dåligt.
Inte ens engelska behövs nödvändigtvis hela tiden i de yrkena.
På någon bar eller pub kanske engelskan är viktig.
Svenska behövs knappast på enspråkigt finska orter,men svårt är det att tro att franska,italienska och kinesiska tex. behövs almänt där varje dag.
Några turister kanske beöver service förstås.
Men då har vi engelska.
Man kan använda teckenspråk om personalen inte kan finska.
Där kan man ju hålla sig till engelskan
Och på vissa andra arbetsplatser förstås,där arbetsspråket är engelska.
Inte riktigt festatider nu just.
På ABC- stationerna kanske ?
Bara man nu inte glömmer franskan när den så sällan kommer till användning.
Kieliä+opiskellaankin+kansainvälisyyttä+varten+eikä+sitä+varten,+että+kotimaassa+pystyisi+palvelemaan+alle+5%+vähemmistöä.+Tätä+ei+vähemmistö+pysty+ajattelemaan,+koska+ovat+olevinaan+sitä+ns.+parempaa+väkeä.
När man som svenskspråkig betjänar finskspråkiga på deras språk så känner man sig knappast som bättre folk.
Mera sällan använder lokalbefolkningen engelska när de besöker Sale eller LIDL.
Ranskaa, saksaa, espanjaa, italiaa jne. ei tässä maassa tarvita kuin harvinaisissa tilanteissa, ei niiden opetusta tarvitse lisätä kouluissa.
Om någon vill lära sig något "turistspråk "för kommande utlandsresor så kan de studierna skötas privat på egen bekostnad.
Det finns ju Arbis som hela tiden har språkkurser.
Studierna behöver inte ens bli dyra.
Gratis om man är arbetslös.
Det stämmer ju.
Onödigt att ljuga och säga att svenska inte behövs.
När ingen tror sånt skräp.
Suomi, englanti ja ruotsi - nämä kolme ovat ylivoimaisesti kysytyimmät kielet työmarkkinoilla.
Jos oppilas on haluton lukemaan kieliä, niin myös hän hyötyy eniten ruotsista. Ruotsi on lisäksi suhteellisen helppo kieli. Tällainen oppilas ei valitsisi ranskaa tai venäjää, vaikka sitä tarjottaisiin.
Suurin osa suomalaisista ei kuitenkaan mene töihin helsinkiläiseen vanhainkotiin.
Har det någon betydelse,hur många behöver franska i vanligt vardagsliv i Finland ?
Många jobbar inte alls.
En hel del jobbar också i Helsingfors på statliga och andra inrättningar där det fordras kunskap i svenska.
För att nu nämna några Skatteverket,FPA,försäkringsbolag ,banker osv.
Privata läkarstationer anställer månniskor som kan också svenska.
Det finns människor som gärna jobbar med åldringar.
Det inrättningarna finns också på andra tvåspråkiga orter.
Yksityispuolen lääkäreillä on hyvin usein ruotsin taito.
Suomessa on yhä edelleen eniten hyötyä suomen, englannin ja ruotsin osaamisesta. Toki kaikki muutkin kielet ovat tärkeitä.
Ingen lär sig flytande kinesiska eller franska med samma studietimmar som det satsas på svenska.
Totta, sitäpaitsi niistä ei ole hyötyä juurikaan.
Ruotsin kielestä on hyötyä paitsi julkisella puolella, myös yksityisellä puolella. Esimerkiksi pääkaupunkiseudulla asuva korkeakoulutettu ei voi olla törmäämättä ruotsin tarpeeseen, kun hakee töitä.
Ruotsista on myös yksityisellä puolella selvästi enemmän hyötyä kuin vaikkapa ranskasta, vaikka ranskakin on tärkeä kieli osata.
Helsingissä ja Espoossakin on ruotsille kysyntää mm. näillä aloilla.