blir världsminne:"Viktig betydelse för den finlandssvenska identiteten ".
De äldsta samlingarna i Svenska litteratursällskapets arkiv är nu med på Unescos världsminnelista.
Samlingarna behandlar den finlandssvenska folkkulturen längs hela den svenskspråkiga kusten och skärgården.
Det är fråga om olika folkloristiska ,etnografiska och lingvistiska samlingar från 1874 - 1939.
De äldsta samlingarna i Svenska litteratursällskapets arkiv är nu med på Unescos världsminnelista.
Samlingarna behandlar den finlandssvenska folkkulturen längs hela den svenskspråkiga kusten och skärgården.
Det är fråga om olika folkloristiska ,etnografiska och lingvistiska samlingar från 1874 - 1939.
Vastaukset 29
Vanhimmat
Ännu på 1950 -talet hyrde skärgårdsborna ut sina hem till stadsbor över sommaren och flyttade själva till bastubyggnaden där det fanns ett rum bredvid den egentliga bastun.
Allt för att få lite pengar till vintern.
Det var hårt och fattigt liv i skärgården.
Skönt att deras liv uppmärksammas.
Snart finns det inga fiskare kvar.
Samtidigt hindras fiskodling men vi borde äta fisk. Blir lösningen den danska, där fiskodlingarna flyttas upp på land och gör fisken igenom sitt pris till en verklig lyxvara för få? I samma väva skall haven bli industriområden för vindkraftverk där propellerbladen når upp till 450 m. Oljeutvinningen lägger man av med eftersom man är socialister. Vad skall den skyddade skarven och sälen sen leva på?
Finns inte mycket fisk heller.
Inte är smycket lättare nu heller ,mycket besvärligare än på fastlandet .
Inte skär man guld med täljkniv nu heller.
Det jämnar ut sig,ingen fisk ,inga fiskare.
Man undrar.
Inte är det nu heller något lyxliv.
Inte är det ännu heller något lätt liv,ungdomarna söker sig bort därifrån.
Hoppas att trenden vänder.
I måndag 31.i börjar en ny serie på yle fem " Skärgårdens hjältar ",man får följa med polisens och sjöbevakarnas jobb i skärgården.
Poliser som pratar svenska.
Det ska bli intressant.
Det är bra att bevara gammalt och att unikt får det värdet det förtjänar. I dagens skärgård skulle det vara viktigt att skärgårdsborna tar tillbaks skärgården åt sig själva istället för att göra den till en billig utvikningsvariant för massorna.
Cirkus Skärgården orkar attrahera massorna i någon kort stund, varefter hordarna styr mot nästa lockbete, typ Tuurin kyläkauppa.
Det genuina attraherar alltid. Kanske det inte blir så många besökare på en gång men tidsspannet ändras från 4-5 kvartal (ett per år) till en evighet? Även konsumtionsmönstret ändrar från meterlakrits, guldkedjor och plast stop till något hållbarare.
Staten ger pengar med ena handen samtidigt som den med andra handen stryper skärgårdsnäringar. Här måste det ske en förändring och det med det snaraste.
Anser de att deras egen kultur främjas på det sättet, i likhet med tvingandet av folk till offentlig trafik genom att kväva bättre fungerande lösningar?
Dom har sin Kalevala.
Skärgården blir ofta styvmoderligt behandlad.
Oftast glöms skärgårdsbefolkningens specialbehov bort.
Det har blivit bättre, broarna har byggts osv.
Alla har sin egen kultur, viktig och värdefull .
Det finns också annat än Kalevala här i Finland.
Det är ju tur att inte allt blir bortglömt.
I Vasa SLS har stor arkiv om allt de där.
SLS?
Svenska Litteratur Sällskapet.
Bra att såna föreningar finns.