HBL skriver att många Grankullaelever kan leva sina liv helt på svenska - " att prata finska är litet nervöst ".
Inte använder alla svenskspråkiga i vardagen finska.
Anonyymi
67820
3Äänestä
Muut lukivat myös
Ketjusta on poistettu 3 sääntöjenvastaista viestiä.
Odottaa vastausta
Näihin keskusteluihin ei ole vielä vastattu. Ole ensimmäinen.
Vastaukset 67
Vanhimmat
Inte är alla från tvåspråkiga familjer.
För barn och ungdomar är det inte så lätt att använda ett främmande språk ,man är så osäker,rädd att säga fel.
Det finns ju de här finskspråkiga språkpoliserna som trakasserar .
Livet vore en aning lättare utan dem.
Låter inte folk vara ifred.
Dessutom kritiserar vissa finskspråkiga om finskan inte går flytande ( inte alla,men de här aktivisterna ).
Sedan blir man mobbad om man säger fel.
Säkrare att använda sitt eget språk.
Man är försiktig med var man använder finska.
Mycket lättare.
Det påpekas så lätt om man säger fel.
Det måste tas i beaktande.
Lugnare åtminstone.
De förstör mycket.
Här kritiseras vår kunskap i finska.
Man använder inte svenska i vardagslivet.
Man förstår ungdomarna.
Då kan man igen bli mobbad för det.
De som själva är så duktiga på språk.
Undra på att unga drar sig för att använda finska.
Inte locka finskastudier.
Man drar sig för att använda finska just för de här osakliga påhoppen.
Hellre tiger man än blir kritiserad.
Lär dig skriva rätt först.
Det blir man,kritiserad.
Det är säkrare.
Enligt aktiva är inga fel tillåtna.
Sedan försvinner lusten att använda finska.
Inte gör norm.finnar det.
Till all tur ganska sällan.
I Grankulla övervägande svenskspråkiga troligen.
I Grankulla används mycket svenska ännu.
Det finns korkade människor som kritiserar om man säger något fel.
Grankulla har finskspråkig majoritet.
Svenskspråkiga bor kanske på skilda områden där ?
Man söker sig till affärer och annat där man vet att man får service på svenska.
Då blir det inga problem.
Man kan välja.
Man kan arbeta på svenska också.
Jos ei ole kaksikielinen, niin ei käytä suomea käytännössä lainkaan. Tätä fennomaanisten on vaikea ymmärtää.
Man klarar sig på svenska,i nödfall kan man använda engelska som ju ALLA behärskar.
Inga problem,det funkar bra.
Inte är det ju nödvändigt.
Man klarar sig bra med svenska och engelska.
Inte måste man använda finska.
Tunnen suomenkielisen perheen, jossa lapset käyvät ruotsinkielistä koulua. Lapset käyttävät myös keskenään ruotsia. He ovat jopa enemmän ruotsinkielisiä, kuin ruotsinkieliset itse.
Näinkin voi siis käydä. Kaikki on mahdollista Suomessa, ja hyvä niin.
Inte alls så ovanligt som man kanske tror.Familjer väljer själva skola.
Totta, ja lapset valitsevat kielensä kaveripiirinsä ym. mukaan.
Kanske det som föräldrarna säger och gör väger tyngst i de åldrarna? Man hoppas att dagens barn har upplysta föräldrar. Ser man sig omkring och iakttar potentiella föräldrar bland dagens ungdom, ligger nationerna i regel i goda händer, åtminstone runt Östersjön.
Föräldrarna har troligen erfarenhet av hur stor nytta det är att kunna både finska och svenska.
Minun perheessäni on käyty koulua myös ruotsiksi, vaikka olemme suomenkielinen perhe. Perinne on jatkunut edelleen, koska hyöty työelämässä on niin suuri.
Svenskspråkiga skolor satsar ändå mycket på undervisningen i finska och det är bra.
För barn från tvåspråkiga familjer och barn med finska som modersmål har man mera krävande finska MOFI,modersmålsrelaterad finska.
Se on hyvä asia ja houkuttelee myös suomenkielisiä kouluun.
Vad är det för bra med det? Svenskspråkiga skolor kunde lära ut något vettigare än ett lokalt marginalläte som dessutom dagligen krymper? Det känns lika nyttigt och motiverat som att lära alla barn att lägga pärttak eller katekesen utantill.
Från tvåspråkiga familjer vill man förstås att barnen kan båda språken.
Minusta on nimenomaan järkevää satsata suomen kieleen ja saada tätä kautta kahta kotimaista hyvin hallitsevia kansalaisia lisää.
Keke Rosbergs familj var och är två eller flerspråkig. Trots det valde han att inte belasta sin son Nico med finskan. Hur har det valet givit utdelning?
Suomen kieleen satsaaminen on pelkästään resurssin haaskaamista, ellei jostain syystä aio tienata elantoaan suomenkielellä. Taantuvaan pikkukieleen tai whitworth jengoin voi tietenkin tykästyä ja joillekin niistä on hyötyä. Koko kansan taitona molemmat kuuluvat sarjaan nunnan nännit ja paavin pallit.
Kielestä ei tarvitse aina olla varsinaista 'hyötyä', vaan ihan pelkkä ilo riittää usein. Kun lapselle opettaa oman äidinkielensä, niin lapselle aukeaa isommat mahdollisuudet olla tekemisissä mm. sukulaisten kanssa.
Omassa suvussani on useita monikielisiä henkilöitä avioliittojen kautta, ja kaikille on ollut pelkästään etu osata useampaa kieltä. Osa on harmitellut aikuisena sitä, että ei oppinut lapsena toisen vanhemman kieltä.
Det är nog helt sant det också. Allt man gör behöver inte nödvändigtvis föra någon nytta med sig, annat än glädje av att kunna eller lyckas. Känner man för att slänga energi på glädjen av att kunna finska, så varför inte? Det är nog väldigt mycket för väldigt lite, men själv har man varit tvungen att lära sig finska till den grad att man kan korrigera finnar. Funderar man på nytta, finns det betydligt vettigare saker att göra än att ställa upp som sista mohikan för finskan.
De bodde ju utomlands.
Där behövs ännu mindre finska.
Det är nog viktigt.
Ett av mina barn har alltid mest haft finskspråkiga kompisar och det blev sedan finskspråkig yrkesutbildning,det var enklare ansåg han.
Renny Herlins fru är finlandssvensk ,hon tänker tala svenska med barnet.
De kan iaf inte ha gått i Mäntymäkis språkbad då....Jag har hört en av deras språkbadslärare tala svenska bl.a i olika utskott, fullmäktige och i intervju på svenska. Därtill både muntligt och skriftligt i flera andra sammanhang . Uttal, prepositioner, ordföljd osv...är rent ut sagt eländiga med tanke på att hen lär ut språket. Skulle hen vara en "vanlig' medborgare skulle jag lyfta på hatten för att hen försöker men nu förvånar det mig storligen att barnens föräldrar är nöjda med standarden på undervisningen och att de som anställt hen verkligen gjort det för detta uppdrag. Men hen har stort självförtroende och utger sig vara tvåspråkig till höger och vänster. Anser sig t.o.m vara finlandssvensk trots helfinsk bakgrund men numera gift med en finlandssvensk och så har hon läst några kurser i finska på universitetet .uppgifterna delvis gjorda av hens svärmor.
×kurser i svenska förstås