Nu är det säkert: Det finns inte längre svenskspråkig kundtjänst i butikerna och serviceställena i centrala Helsingfors.
Jag testade detta på min egen svenska och på engelska.
Första noteringen. De flesta försäljningsassistenter har redan utländsk bakgrund. Att prata svenska är för dem mest rullande ögon och skratt, samtidigt som de är entusiastiska över engelska. Många kundtjänstrepresentanter vill till och med byta från finska till engelska om de upptäcker att kunden talar engelska.
En annan anmärkning. De vill inte ens prata svenska. Inte ens den sista fästningen av en svensk fästning som ett namnlöst centralvaruhus vill inte hitta en svensktalande säljare. Jag frågade specifikt efter en svensktalande säljare när jag hade att göra med herrklädersavdelningen. Vad hände då? Till och med de sista försäljarna flydde från platsen, och så småningom kom en ung indisk man försiktigt in för att säga att det inte finns några svensktalande försäljare på platsen nu, men det talas många andra språk, eller hur?
Tredje observationen. Att prata svenska högt på offentlig plats är förvirrande. Det är svårt att beskriva, men det är lite som att berätta ett olämpligt skämt i fel sällskap. Folk tittar pinsamt någon annanstans, stirrar i marken och till och med skrattar. Jag gjorde samma test på engelska också. Folk följde mina ord med intresse och hade direkt ögonkontakt. Vissa tog till och med några steg närmare för att höra bättre.
Slutsats: Sanningen hörs från vanliga människor. Svenska språket har förlorat spelet, eftersom det nu bara är dåliga kort till hands. I livets kortspel måste den antingen fuska eller prova ett stort fusk. Efter att ha spelat mycket vet jag att i längden kommer ingen av dem att slå.
Det är över nu. Spelet är förlorat och korten delas ut igen.
Jag testade detta på min egen svenska och på engelska.
Första noteringen. De flesta försäljningsassistenter har redan utländsk bakgrund. Att prata svenska är för dem mest rullande ögon och skratt, samtidigt som de är entusiastiska över engelska. Många kundtjänstrepresentanter vill till och med byta från finska till engelska om de upptäcker att kunden talar engelska.
En annan anmärkning. De vill inte ens prata svenska. Inte ens den sista fästningen av en svensk fästning som ett namnlöst centralvaruhus vill inte hitta en svensktalande säljare. Jag frågade specifikt efter en svensktalande säljare när jag hade att göra med herrklädersavdelningen. Vad hände då? Till och med de sista försäljarna flydde från platsen, och så småningom kom en ung indisk man försiktigt in för att säga att det inte finns några svensktalande försäljare på platsen nu, men det talas många andra språk, eller hur?
Tredje observationen. Att prata svenska högt på offentlig plats är förvirrande. Det är svårt att beskriva, men det är lite som att berätta ett olämpligt skämt i fel sällskap. Folk tittar pinsamt någon annanstans, stirrar i marken och till och med skrattar. Jag gjorde samma test på engelska också. Folk följde mina ord med intresse och hade direkt ögonkontakt. Vissa tog till och med några steg närmare för att höra bättre.
Slutsats: Sanningen hörs från vanliga människor. Svenska språket har förlorat spelet, eftersom det nu bara är dåliga kort till hands. I livets kortspel måste den antingen fuska eller prova ett stort fusk. Efter att ha spelat mycket vet jag att i längden kommer ingen av dem att slå.
Det är över nu. Spelet är förlorat och korten delas ut igen.
Vastaukset 7
Vanhimmat
Det är sant att bättre service är tillgänglig på engelska.
Det är svårt för mig att förstå varför Finland fortfarande anses vara ett tvåspråkigt land.
Detta är hela sanningen.
Kannattaa käyttää suomea, niin kuin muutkin suomalaiset.
Hyviä huomioita, asiallinen aloitus jopa suomenkielisen mielestä.
Jos sitä ei ole, niin sitä ei tarvita.
Joo, det är sant.