Finlandssvenska ord och uttryck

Alla andra utom 'kallkontor' har jag säkert använt. Helt begripliga fs ord.

Gick snabbt igenom listan på sajten du gav. Här har du orden och uttrycken JAG aldrig skulle använda, då jag pratar svenska alltså. En del ord på listan är ju ren finska så dem använder jag förstås då jag talar finska.

duka ut
fet storlek
hjulstol
kaffedoria
karonka
kaveri
konde
konditionstossor
krapula
nattpajta
oväsnas
paikka
pajta
peffa
poligubbe
rock (i bemärkelsen kavaj)
Den rojsiga bilen
Nog kan man komma rojsig
stekaluminium
sätta eld (i bemärkelsen att tända lampan)
ta sjukt

Jag tror nog att de flesta av oss är medvetna om att vi i dagligt språkbruk använder finlandismer och dialektala uttryck men att vi vid behov kan undvika dem, t.ex. då vi talar med rikssvenskar.
Något som är typiskt fs är dessutom låneord från franskan, med på listan fanns: tambur (fr tambour) och lavoar (fr lavoir) ett mycket vanligt fransk låneord i fs fattades dessutom, kravatt = slips, helt gångbara och används faktist mera än de svenska motsvarigheterna.
Det fanns några ord som förvånade mej, ämbar(e) och söndra, är de faktist inte gångbara i Sverige? Så genant, måste alltså dra örona åt mej.
Intressant!

Hej aye-serene!

Som finlandssvensk har jag alltid varit intresserad mitt modersmål. Jag har alltid tyckt att det varit fängslande att lyssna på alla de olika finlandssvenska dialekterna. En del har jag fortfarande svårt att förstå.

Här är min högst personliga definition av orden som är med på den lista som du länkade till:


alkobutik= systembutik (kortformen "alko" används som regel. Ex: "Jag var på alko och köpte en flaska xxx". Ordet systemet används inte alls här.)

barnträdgård= lekskola (barnträdgård är ett ålderdomligt svenskt ord som ersattes någon gång på 50-talet i Sverige med lekskola.)

batteri= värmeelement (Ordet batteri för värmeelement är vardagligt. Liksom i Sverige så anses ordet "radiator" mer korrekt.

bergsråd hederstitel inom näringslivet

bygel= klädhängare (båda termerna används numera här)

bykbunke= tvättbalja (man talar oftast om bykbunke här)

byke= tvätt (allt smutsigt tyg som skall tvättas) här i Finland kallas oftast som byke, inte tvätt)

centralfröken= telefonist (man talade oftast om centralfröknar här när sådana fanns. Nu får man trycka stjärna och fyrkant för att komma dit man vill)

dabbig= fånig, dum, misslyckad (dabbig är ett typiskt dialektalt ord som bara används inom vissa regioner)

diskbord= diskbänk (Båda orden är numera gångbara här)

doka (kort å)= supa (Ordet doka kan anses som ett slangord. Även ordet supa är mycket vanligt här.)

dona (doona)göra= arbeta (Ordet dona är synonymt med ordet jobba. Båda orden används här)

donare (doonare)= arbetare (Donare är synonymt med ordet jobbare. Båda orden används här.)

dorka (dårka)= korkad, blåst i huvet (Ordet dårka används även här som ett slangord för "mentalsjukhus (dårhus)".

duka ut= duka av (I vissa delar av svenskfinland säger man duka ut och i andra duka av.)

farmare= jeans (Vi kallar jeansen oftast för farmare här)

fastlagsbulle fettisbulle= semla (Vad jag har hört så används ordet fastlagsbulle även i en del sverigesvenska dialekter. Däremot kallar vi aldrig nämnda bröd som semla här. En semla för oss är detsamma som småfranska för er)

fet storlek= Extra Large (Båda benämningarna förekommer här. Jag säger personligen alltid XL.)

fiffikus= lustigkurre (

fillare= cykel (Ordet fillare är ett typiskt slangord på samma sätt som ordet bike är för er. Ordet cykel används hos oss lika ofta som hos er)

flytgasbytta= gasolflaska (Ordet flytgasbytta använder de flesta här.)

glansbild= bokmärke (Förut talade man oftast om glansbild här men numera har man börjat tala om bokmärke allt oftare.)

gota (kort o)= godis (Här skiljer sig min definition vad "gota" betyder på sverigesvenska. "Gota" är en smämtsam synonym för ordet gott. Vi säger smämtsamt att något är "gota" när vi inte vill använda ordet gott. Det som är "gota" är som regel "gotter" d.v.s. godis.

grälor= bannor (Båda orden används här)

gummitossa (gummitåssa)= gymnastiksko (Ja, vi använder oftast gummitossor på våra fötter, inte gymnastikskor (jumppadojor).

halare= overall (Ja, vi men drar nog på oss oftast en halare och inte en overall.

haska hassa= slösa (Båda orden används hos oss)

haua (haoa)= vovve, hund (Även varianten "hauva" förekommer. Benämningen vovve för hund används sparsamt här. Ordet hund används lika flitigt här som i Sverige.

hjulstol= rullstol (Båda orden används här)

hojsig (hoisi)= häftig, fartfylld (Typiskt dialektalt ord som bara används inom en viss region)

hopa= ro i akterns riktning (Mycket vanligt ord)

håsa (mycket kort å)= jäkta på ett onödigt stressigt, planlöst sätt I's int' håsa! Ta det lugnt!

högsvenska= (finlands)svenska utan provinsiella särdrag

illafaren= medfaren (Båda orden används numera)

i's ids, orkar, kan, vill I's du? Orkar du? Ja' i's int'! Jag orkar inte! I's int'! Låt bli! (Ja, det är vanliga uttryck)

julgubben= jultomten (Ja, vi kallar "jultomten" antingen för "julgubben" eller "julbocken". I vissa delar av svenskfinland har man numera även börjat kalla honom för jultomten.)

jultomte= tomtenisse (Den varelse som ni kallar för tomtenisse kallar vi för det mesta för jultomte)

jännä= rolig, fartfylld (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Används mest av ungdomar,)

kaffedoria (kafedooria)= kafferep (Bruket av båda orden varierar i svenskfinland)

kallkontor= skafferi (Ordet kallkontor börjar bli ålderdomligt i finlandssvenskan. Ordet skafferi håller också på att dö ut i och med att nämnda utrymme inte längre byggs i moderna lägenheter.

karonka (karånka)= fest, kalas, sällskap (Ytterligare ett ord som håller på att dö ut. Ett rysk lånord. Fest och kalas heter det numera här med.)

kaveri= (kort a)= polare/kompis (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Vi säger nog kompis ibland.)

kila (k-ljud)= tränga sig före (Används i vardagsspråket i vissa regioner)

kina= (k-ljud, kort i) gräla (Används likaså i vardagsspråket i vissa regioner. Ordet gräla är också vanligt hos oss)

kiva (k-ljud, kort i)= kul (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Används i vardagsspråket både av unga som gamla. Ordet rolig används dock i mer formella sammanhang.)

kivogare, kivogast komparering av kiva

klotta (klåtta)= slaska ned, smeta ned, smutsa ned (Vardagsspråk)

klottig smetig, lortig

kläpp= barnunge (Kan anses som ett dialektalt ord)

knackkorv= varmkorv av finländsk typ (Ordet knack är ett lånord från tyskan.)

konde= kille, grabb (Ett typiskt slangord. Ordet kille används oftare än konde.)

konditionstossor= motionsskor (Det här är ett ord som jag personligen inte gillar. Jag kallar dem för motionsstossor.)

krapula (från latinets crapula = förgiftning) baksmälla (Ordet krapula för baksmälla är mycket vanligt i finlandssvenskan)

kravatt= slips (Båda orden används numera här)

krota (kort å) krafsa, peta, rota, gräva, skrynkla (Ett typiskt dialektalt ord. I en del andra dialekter säger man "påta".)

krotigt= tilltrasslat, skrynkligt (Dialektalt ord)

köttfärs= ugnstekt köttfärslimpa (Vanligt i svenskan i Finland)

malet kött= köttfärs (Ännu på 50-talet talade man också om malet kött även i Sverige, men sedan började man kalla den för köttfärs.)

laga= arrangera, bygga, förfärdiga, göra, sköta, tillaga osv (I den betydelsen används ordet ofta i finlandssvenskan)

lavoar= tvättställ (Lavoar är åter ett ord som användes förr även i Sverige men ersattes sedermera med tvättställ.)

ha lessamt efter= sakna (Båda uttrycken används här)

leverlåda= korvkaka (Ja, det är så att den maträtt som vi kallar för leverlåda kallar ni för korvkaka.)

ludig (kort u)= ullig, lurvig (Båda orden används numera hos oss.)

maila= racket, (ishockey)klubba (Ett slangord som lånats från finskan. I formell text kallar vi även redskapet för klubba.)

mojn, morjens= tjena, tjenare (Ett vanligt hälsningsord hos oss. På vissa håll i Sverige säger man "mors". Orden måste ha samma ursprung.)

nattpajta nattlinne= pyjamas (Vi säger nog också pyjamas ibland.)

omgivningslära= miljökunskap (Ja, vi kallar ämnet så.)

oväsnas= väsnas (På en del håll säger vi väsnas och på andra håll oväsnas.)

paff= papp (Ja, vi kallar som regel "papp" för "paff". Sedan kan vi som ni bli paffa över något.)

paikka= plats (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Används som regel lite skämtsamt. Det är dock mer vanligt att ordet plats används.)

paja (paija)= smeka (Både paja och smeka används hos oss.)

pajta (paita)= underskjorta, skjorta (Ett lånord från finskan som inte används så ofta numera.)

pannlapp= grytlapp (Ja, vi kallar det för pannlapp)

paraddörr= huvudentré (Paraddörr håller på att bli ett ålderdomligt ord hos oss.)

parktant= kvinnlig lekledare i parker (Ja, vi kallar damen ifråga så.)

peffa (slang)= bak (Ett ord man kan säga är synonymt med stjärt, stuss, bakdel.)

plumppapper= läskpapper (Ja, så är det.)

poligubbe (kort o)= alkis, A-lagare (Ja, vi kallar herrarna ifråga för poligubbar.)

poro (pårå)= kaffesump (Vi säger numera både poro och kaffesump. Det varierar.)

prenika= (kort e) medalj, förtjänsttecken (Ett lånord från ryskan som håller på att dö ut.)

påsvante= tumvante (Vi har inga tumvantar utan påsvantar på våra händer.)

påta (mycket kort å)= peta, pilla (Vi påtar liksom ni även i trädgårdslandet.)

redi= (kort e) rejäl (Ja, vi kan anväda ordet i den betydelsen. Visst säger vi även rejäl ibland.)

ren (renn)= redan (Det är mer ett dialektalt uttal av ordet redan. Det är vanligt i dialekter med kortformer av ord.)

ritad film= tecknad film (Båda uttrycken är gångbara hos oss)

rock= kavaj (Ja, vi kallar ofta både jacka och kavaj för rock. Jag tycker att vi borde, i detta fall, använda samma benämningar som i Sverige.)

rojsig (råisi) smutsig, ostädad, sliten, stökig, vardagligt klädd
Den rojsiga bilen Den gamla och slitna bilen
Nog kan man komma rojsig Man behöver inte klä sig fin. (Ett vanligt vardagligt ord. I formell text passar det inte använda det.)

rosett= fluga (Den flugan som flyger omkring kallar vi även för fluga.)

rosk (råsk)= skräp, sopor (Ett mycket vanligt finlandssvenskt ord. I stället för skräp eller sopor så säger vi oftast rosk.)

rådda= stöka till (Vanligt hos oss)

råddig= stökig (Mycket vanligt hos oss.)

sakta= (även) tyst
Gå sakta i trapporna!= Gå tyst i trapporna! (Används i en del finlandssvenska dialekter.)

serviett= servett

simstrand= badstrand (Ja, vi kallar badstranden för simstranden. Så är det.)

skrapabulle= sladdbarn (Används ganska ofta hos oss.)

skrinna= åka skridskor (Vad jag vet så skrinner man även på vissa håll i Sverige.)

skönskrinning= konståkning (Här borde vi också börja kalla det för konståkning. Det säger mer.)

slattra= slappa (Dialektalt ord)

slattrig slapp= mjuk (Dialektalt ord. Förekommer inte i alla finlandssvenska dialekter.)

småkusin= syssling (Ja, många av oss säger så.)

stekaluminium= ugnsfolie (Vi borde säga ungsfolie också.)

stritta= stänka (Ja, vi strittar vatten hej vilt här. Stänker gör vi inte. Det är bara i formell text som vi stänker.)

stryklod= strykjärn (Ja, vi kallar föremålet så.)

stöpsel= stickpropp (Ja, vi kallar stickproppen oftast för stöpsel. Ett lånord från tyskan.)

svirvla fiska med kastspö (dvs. med svirvelspö)

sätta eld= tända lampan
Nog kan du sätta eld!= Tänd lampan, om du vill! (Förekommer i en del dialekter. Detta bruk av uttrycket "sätta eld" motarbetas i skolan.)

söndra= ha sönder (Mycket vanligt att vi söndrar något.)

ta sjukt göra ont
To' de' sju't?= Gjorde det ont? (Detta uttryck förekommer i vissa dialekter. I många andra gör det ont.)

tambur= hall (Ålderdomligt svenskt ord. Användes förr även i Sverige.)

trotta (tråtta)= pilla in, tränga samman
Trotta in en skjorta i en full kappsäck (Ett typiskt dialektalt ord. I en del dialekter säger man tråma.)

tupp= toa, dass (Ja, vi går oftare på tuppen än på toan eller dasset.)

tupplock= dasslock

tutt= napp till spädbarn (Ett ord som en finlandssvensk kan göra bort sig i Sverige. För med en tutt i Sverige menas en dams liljekulle eller bröst.

uddakavaj= blazer (Ja, så säger vi)

van med= van vid (Vi vet att heter van vid men säger som oftast van med.)

verrare= träningsoverall (Ett slangord bland ungdomar.)

voi, voi! (interj.) ack, oj! (Så säger vi i stället för oj, oj!)

ha åga (ååga)= vara orolig (Ett dialektalt uttryck. På många andra ställen är man orolig.)

ämbare (embar)= hink (Ja, vi kallar hink för ämbar. Det gör man även på vissa håll i Sverige.)

äppel (eppel)= äpple (Inte mycket att orda om. Båda skrivformerna förekommer även i Sverige.)

ölkorg= ölback (Ja, vi bär med oss en ölkorg från butiken, inte en ölback.)

Till aye-serene vill jag bara tillägga att finlandssvenskan är en del av det svenska riksspråket. Svenska Akademiens ordlista är lika mycket vår "bibel" som sverigesvenskarnas.

Jag är införstådd med att en del finlandssvenskar kan ha synpunkter på mina defintioner av orden här ovan. Det vore bara trevligt om någon ville lämna feedback.

http://www.aftonbladet.se/vss/matovin/story/0,2789,668030,00.html

kallas barn för "kläppi".

Har hört de flesta men använder bara några tex
Fiffikus blir min katt ibland kallad och diskbord har man ju hemma!
nogra andra jag använder
stryklod
sjukt tar det då sågen bits
och verrare eller verkkare har jag senast ägt som barn!

Många trevliga ord, men ni har glömt ordet. Bisi = gammal gubbe, i.af. i Borgå när jau vart liden .-

Kiitos oli Vanhanaikasia sanoja -- Opiskelen Ruotsia ja oli apuna !

Feilaktå....Nu e vi gamla me frugan å feilaktåga .-

Nån som vet varför tissarna kallades för "Supadon" i min barndom? :D

https://youtu.be/kBAINb-IzV4 Mäster Kees gick bort alldeles för tidigt :(

Kråta :)

Duljor :)

Kaveri kommer väl från ryskans Gavari ?

karkki = godis (ska vi gå köpa som karkki?)
niinku =lik som (det är niiku så cool!)
Audo=bil (finska ord är Auto)
och alla finska svordomar naturligtvis :D

Här på Åland har vi också många roliga ord:
Batteri - värmeelement
Blånna - blåmärke
Butka - arrest
Byngsla - bråka
Inga - inte
Jo - ja
Jåla - prata strunt
Klotta - spilla
Nippa - utslag
Päron - potatis
Rådda - stöka
Si - se
Siddu barra! - se bara!
Skogbässe (ibland bara bässe) - fästing
Stöpsel- stickkontakt
Trunk - bagageutrymme i bil
Tövla- att vara klumpig
Vilig - riktigt bra
Ämbar - hink

I Pargas i Finland används ordet Skeesa i stället för ordet skrinna och ordet skeesare för skridskor. Man kan således gå ut med skeesare på isen och skeesa. Skridskor som används av pojkar då de skrinner hallas också Hokkare eller Hockare . alltså motsvarande till Hockeyrör.

Pyllå = Getingbo

Skräppor å Glad Johanni :D

Lavabränd :)

Vilken rolig kedja,tack!

Skitutrast :)

Stakakvast hadd vi i lagårn :)

Brunnsbisin :)

Dåber

Spjenu = sädesärla

Pletu .-

Vedä mode vittu päähäs !

Dullafyrk

kniipå = tvättklämma = pyykkipoika

Bisin

Hälsningar från Österbotten med några ord till:
Kråta = utt. kort å; man pysslar ihärdigt med något smått och besvärligt
Påta = utt. kort å; man petar på något eller petar med något (halder på å påtar me na)
Tråka = utt. kort å; betyder att man tränger in något någonstans
Slirvo = en liten bit av t.ex. en paj eller ett tyg
Slimso = en liten remsa av ett tyg eller liknande
Råddo i bollin = yr i huvudet
Farmarbyxorna el. i vard. språk farmabyxona = jeans / jeansen
Föis / föys = fähus, där korna bor
Lindo = åker

Ståbba =Huggkubbe

Bisin

Har för mig att det var nån "juttu" i Östnyland om "kassar" med dessa uttryck, nån som vet var man kan få tag i dom ?

Skånepåg

Svipu = Enrisruska som man sopa kolen till sidan i bakugnen innan gräddning.-

07110