Finlandssvenska ord och uttryck

aye-serene

Jag letade fram den här sidan om finlandssvenska ord och uttryck...har sett den förut...och nu undrar jag om ni verkligen använder alla dessa ord?

Jag skulle inte fatta om jag hörde vissa av dom där orden...

Som t.ex

dabbig = fånig, dum, misslyckad
fiffikus = lustigkurre
kallkontor = skafferi
kläpp = barnunge

http://www.politiken.biz/finlandssvenska_ord_uttryck.htm

Är dessa ord vanliga hos er?

Har ni mer sådana ord som skiljer sig från våran svenska?

/aye

42

9820

Vastaukset

  • Alla andra utom 'kallkontor' har jag säkert använt. Helt begripliga fs ord.

    • aldig hört talas


  • Gick snabbt igenom listan på sajten du gav. Här har du orden och uttrycken JAG aldrig skulle använda, då jag pratar svenska alltså. En del ord på listan är ju ren finska så dem använder jag förstås då jag talar finska.

    duka ut
    fet storlek
    hjulstol
    kaffedoria
    karonka
    kaveri
    konde
    konditionstossor
    krapula
    nattpajta
    oväsnas
    paikka
    pajta
    peffa
    poligubbe
    rock (i bemärkelsen kavaj)
    Den rojsiga bilen
    Nog kan man komma rojsig
    stekaluminium
    sätta eld (i bemärkelsen att tända lampan)
    ta sjukt

    Jag tror nog att de flesta av oss är medvetna om att vi i dagligt språkbruk använder finlandismer och dialektala uttryck men att vi vid behov kan undvika dem, t.ex. då vi talar med rikssvenskar.
    Något som är typiskt fs är dessutom låneord från franskan, med på listan fanns: tambur (fr tambour) och lavoar (fr lavoir) ett mycket vanligt fransk låneord i fs fattades dessutom, kravatt = slips, helt gångbara och används faktist mera än de svenska motsvarigheterna.
    Det fanns några ord som förvånade mej, ämbar(e) och söndra, är de faktist inte gångbara i Sverige? Så genant, måste alltså dra örona åt mej.
    Intressant!

    • ...hur det är...sidan där orden finns är ju lite så att säga *speciell*...
      Jag visste faktist inte att eran svenska skiljer sig lite om våran...men det är klart...med tiden kommer förändringar...

      /aye


  • Hej aye-serene!

    Som finlandssvensk har jag alltid varit intresserad mitt modersmål. Jag har alltid tyckt att det varit fängslande att lyssna på alla de olika finlandssvenska dialekterna. En del har jag fortfarande svårt att förstå.

    Här är min högst personliga definition av orden som är med på den lista som du länkade till:

    alkobutik= systembutik (kortformen "alko" används som regel. Ex: "Jag var på alko och köpte en flaska xxx". Ordet systemet används inte alls här.)

    barnträdgård= lekskola (barnträdgård är ett ålderdomligt svenskt ord som ersattes någon gång på 50-talet i Sverige med lekskola.)

    batteri= värmeelement (Ordet batteri för värmeelement är vardagligt. Liksom i Sverige så anses ordet "radiator" mer korrekt.

    bergsråd hederstitel inom näringslivet

    bygel= klädhängare (båda termerna används numera här)

    bykbunke= tvättbalja (man talar oftast om bykbunke här)

    byke= tvätt (allt smutsigt tyg som skall tvättas) här i Finland kallas oftast som byke, inte tvätt)

    centralfröken= telefonist (man talade oftast om centralfröknar här när sådana fanns. Nu får man trycka stjärna och fyrkant för att komma dit man vill)

    dabbig= fånig, dum, misslyckad (dabbig är ett typiskt dialektalt ord som bara används inom vissa regioner)

    diskbord= diskbänk (Båda orden är numera gångbara här)

    doka (kort å)= supa (Ordet doka kan anses som ett slangord. Även ordet supa är mycket vanligt här.)

    dona (doona)göra= arbeta (Ordet dona är synonymt med ordet jobba. Båda orden används här)

    donare (doonare)= arbetare (Donare är synonymt med ordet jobbare. Båda orden används här.)

    dorka (dårka)= korkad, blåst i huvet (Ordet dårka används även här som ett slangord för "mentalsjukhus (dårhus)".

    duka ut= duka av (I vissa delar av svenskfinland säger man duka ut och i andra duka av.)

    farmare= jeans (Vi kallar jeansen oftast för farmare här)

    fastlagsbulle fettisbulle= semla (Vad jag har hört så används ordet fastlagsbulle även i en del sverigesvenska dialekter. Däremot kallar vi aldrig nämnda bröd som semla här. En semla för oss är detsamma som småfranska för er)

    fet storlek= Extra Large (Båda benämningarna förekommer här. Jag säger personligen alltid XL.)

    fiffikus= lustigkurre (

    fillare= cykel (Ordet fillare är ett typiskt slangord på samma sätt som ordet bike är för er. Ordet cykel används hos oss lika ofta som hos er)

    flytgasbytta= gasolflaska (Ordet flytgasbytta använder de flesta här.)

    glansbild= bokmärke (Förut talade man oftast om glansbild här men numera har man börjat tala om bokmärke allt oftare.)

    gota (kort o)= godis (Här skiljer sig min definition vad "gota" betyder på sverigesvenska. "Gota" är en smämtsam synonym för ordet gott. Vi säger smämtsamt att något är "gota" när vi inte vill använda ordet gott. Det som är "gota" är som regel "gotter" d.v.s. godis.

    grälor= bannor (Båda orden används här)

    gummitossa (gummitåssa)= gymnastiksko (Ja, vi använder oftast gummitossor på våra fötter, inte gymnastikskor (jumppadojor).

    halare= overall (Ja, vi men drar nog på oss oftast en halare och inte en overall.

    haska hassa= slösa (Båda orden används hos oss)

    haua (haoa)= vovve, hund (Även varianten "hauva" förekommer. Benämningen vovve för hund används sparsamt här. Ordet hund används lika flitigt här som i Sverige.

    hjulstol= rullstol (Båda orden används här)

    hojsig (hoisi)= häftig, fartfylld (Typiskt dialektalt ord som bara används inom en viss region)

    hopa= ro i akterns riktning (Mycket vanligt ord)

    håsa (mycket kort å)= jäkta på ett onödigt stressigt, planlöst sätt I's int' håsa! Ta det lugnt!

    högsvenska= (finlands)svenska utan provinsiella särdrag

    illafaren= medfaren (Båda orden används numera)

    i's ids, orkar, kan, vill I's du? Orkar du? Ja' i's int'! Jag orkar inte! I's int'! Låt bli! (Ja, det är vanliga uttryck)

    julgubben= jultomten (Ja, vi kallar "jultomten" antingen för "julgubben" eller "julbocken". I vissa delar av svenskfinland har man numera även börjat kalla honom för jultomten.)

    jultomte= tomtenisse (Den varelse som ni kallar för tomtenisse kallar vi för det mesta för jultomte)

    jännä= rolig, fartfylld (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Används mest av ungdomar,)

    kaffedoria (kafedooria)= kafferep (Bruket av båda orden varierar i svenskfinland)

    kallkontor= skafferi (Ordet kallkontor börjar bli ålderdomligt i finlandssvenskan. Ordet skafferi håller också på att dö ut i och med att nämnda utrymme inte längre byggs i moderna lägenheter.

    karonka (karånka)= fest, kalas, sällskap (Ytterligare ett ord som håller på att dö ut. Ett rysk lånord. Fest och kalas heter det numera här med.)

    kaveri= (kort a)= polare/kompis (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Vi säger nog kompis ibland.)

    kila (k-ljud)= tränga sig före (Används i vardagsspråket i vissa regioner)

    kina= (k-ljud, kort i) gräla (Används likaså i vardagsspråket i vissa regioner. Ordet gräla är också vanligt hos oss)

    kiva (k-ljud, kort i)= kul (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Används i vardagsspråket både av unga som gamla. Ordet rolig används dock i mer formella sammanhang.)

    kivogare, kivogast komparering av kiva

    klotta (klåtta)= slaska ned, smeta ned, smutsa ned (Vardagsspråk)

    klottig smetig, lortig

    kläpp= barnunge (Kan anses som ett dialektalt ord)

    knackkorv= varmkorv av finländsk typ (Ordet knack är ett lånord från tyskan.)

    konde= kille, grabb (Ett typiskt slangord. Ordet kille används oftare än konde.)

    konditionstossor= motionsskor (Det här är ett ord som jag personligen inte gillar. Jag kallar dem för motionsstossor.)

    krapula (från latinets crapula = förgiftning) baksmälla (Ordet krapula för baksmälla är mycket vanligt i finlandssvenskan)

    kravatt= slips (Båda orden används numera här)

    krota (kort å) krafsa, peta, rota, gräva, skrynkla (Ett typiskt dialektalt ord. I en del andra dialekter säger man "påta".)

    krotigt= tilltrasslat, skrynkligt (Dialektalt ord)

    köttfärs= ugnstekt köttfärslimpa (Vanligt i svenskan i Finland)

    malet kött= köttfärs (Ännu på 50-talet talade man också om malet kött även i Sverige, men sedan började man kalla den för köttfärs.)

    laga= arrangera, bygga, förfärdiga, göra, sköta, tillaga osv (I den betydelsen används ordet ofta i finlandssvenskan)

    lavoar= tvättställ (Lavoar är åter ett ord som användes förr även i Sverige men ersattes sedermera med tvättställ.)

    ha lessamt efter= sakna (Båda uttrycken används här)

    leverlåda= korvkaka (Ja, det är så att den maträtt som vi kallar för leverlåda kallar ni för korvkaka.)

    ludig (kort u)= ullig, lurvig (Båda orden används numera hos oss.)

    maila= racket, (ishockey)klubba (Ett slangord som lånats från finskan. I formell text kallar vi även redskapet för klubba.)

    mojn, morjens= tjena, tjenare (Ett vanligt hälsningsord hos oss. På vissa håll i Sverige säger man "mors". Orden måste ha samma ursprung.)

    nattpajta nattlinne= pyjamas (Vi säger nog också pyjamas ibland.)

    omgivningslära= miljökunskap (Ja, vi kallar ämnet så.)

    oväsnas= väsnas (På en del håll säger vi väsnas och på andra håll oväsnas.)

    paff= papp (Ja, vi kallar som regel "papp" för "paff". Sedan kan vi som ni bli paffa över något.)

    paikka= plats (Ett typiskt slangord som lånats från finskan. Används som regel lite skämtsamt. Det är dock mer vanligt att ordet plats används.)

    paja (paija)= smeka (Både paja och smeka används hos oss.)

    pajta (paita)= underskjorta, skjorta (Ett lånord från finskan som inte används så ofta numera.)

    pannlapp= grytlapp (Ja, vi kallar det för pannlapp)

    paraddörr= huvudentré (Paraddörr håller på att bli ett ålderdomligt ord hos oss.)

    parktant= kvinnlig lekledare i parker (Ja, vi kallar damen ifråga så.)

    peffa (slang)= bak (Ett ord man kan säga är synonymt med stjärt, stuss, bakdel.)

    plumppapper= läskpapper (Ja, så är det.)

    poligubbe (kort o)= alkis, A-lagare (Ja, vi kallar herrarna ifråga för poligubbar.)

    poro (pårå)= kaffesump (Vi säger numera både poro och kaffesump. Det varierar.)

    prenika= (kort e) medalj, förtjänsttecken (Ett lånord från ryskan som håller på att dö ut.)

    påsvante= tumvante (Vi har inga tumvantar utan påsvantar på våra händer.)

    påta (mycket kort å)= peta, pilla (Vi påtar liksom ni även i trädgårdslandet.)

    redi= (kort e) rejäl (Ja, vi kan anväda ordet i den betydelsen. Visst säger vi även rejäl ibland.)

    ren (renn)= redan (Det är mer ett dialektalt uttal av ordet redan. Det är vanligt i dialekter med kortformer av ord.)

    ritad film= tecknad film (Båda uttrycken är gångbara hos oss)

    rock= kavaj (Ja, vi kallar ofta både jacka och kavaj för rock. Jag tycker att vi borde, i detta fall, använda samma benämningar som i Sverige.)

    rojsig (råisi) smutsig, ostädad, sliten, stökig, vardagligt klädd
    Den rojsiga bilen Den gamla och slitna bilen
    Nog kan man komma rojsig Man behöver inte klä sig fin. (Ett vanligt vardagligt ord. I formell text passar det inte använda det.)

    rosett= fluga (Den flugan som flyger omkring kallar vi även för fluga.)

    rosk (råsk)= skräp, sopor (Ett mycket vanligt finlandssvenskt ord. I stället för skräp eller sopor så säger vi oftast rosk.)

    rådda= stöka till (Vanligt hos oss)

    råddig= stökig (Mycket vanligt hos oss.)

    sakta= (även) tyst
    Gå sakta i trapporna!= Gå tyst i trapporna! (Används i en del finlandssvenska dialekter.)

    serviett= servett

    simstrand= badstrand (Ja, vi kallar badstranden för simstranden. Så är det.)

    skrapabulle= sladdbarn (Används ganska ofta hos oss.)

    skrinna= åka skridskor (Vad jag vet så skrinner man även på vissa håll i Sverige.)

    skönskrinning= konståkning (Här borde vi också börja kalla det för konståkning. Det säger mer.)

    slattra= slappa (Dialektalt ord)

    slattrig slapp= mjuk (Dialektalt ord. Förekommer inte i alla finlandssvenska dialekter.)

    småkusin= syssling (Ja, många av oss säger så.)

    stekaluminium= ugnsfolie (Vi borde säga ungsfolie också.)

    stritta= stänka (Ja, vi strittar vatten hej vilt här. Stänker gör vi inte. Det är bara i formell text som vi stänker.)

    stryklod= strykjärn (Ja, vi kallar föremålet så.)

    stöpsel= stickpropp (Ja, vi kallar stickproppen oftast för stöpsel. Ett lånord från tyskan.)

    svirvla fiska med kastspö (dvs. med svirvelspö)

    sätta eld= tända lampan
    Nog kan du sätta eld!= Tänd lampan, om du vill! (Förekommer i en del dialekter. Detta bruk av uttrycket "sätta eld" motarbetas i skolan.)

    söndra= ha sönder (Mycket vanligt att vi söndrar något.)

    ta sjukt göra ont
    To' de' sju't?= Gjorde det ont? (Detta uttryck förekommer i vissa dialekter. I många andra gör det ont.)

    tambur= hall (Ålderdomligt svenskt ord. Användes förr även i Sverige.)

    trotta (tråtta)= pilla in, tränga samman
    Trotta in en skjorta i en full kappsäck (Ett typiskt dialektalt ord. I en del dialekter säger man tråma.)

    tupp= toa, dass (Ja, vi går oftare på tuppen än på toan eller dasset.)

    tupplock= dasslock

    tutt= napp till spädbarn (Ett ord som en finlandssvensk kan göra bort sig i Sverige. För med en tutt i Sverige menas en dams liljekulle eller bröst.

    uddakavaj= blazer (Ja, så säger vi)

    van med= van vid (Vi vet att heter van vid men säger som oftast van med.)

    verrare= träningsoverall (Ett slangord bland ungdomar.)

    voi, voi! (interj.) ack, oj! (Så säger vi i stället för oj, oj!)

    ha åga (ååga)= vara orolig (Ett dialektalt uttryck. På många andra ställen är man orolig.)

    ämbare (embar)= hink (Ja, vi kallar hink för ämbar. Det gör man även på vissa håll i Sverige.)

    äppel (eppel)= äpple (Inte mycket att orda om. Båda skrivformerna förekommer även i Sverige.)

    ölkorg= ölback (Ja, vi bär med oss en ölkorg från butiken, inte en ölback.)

    Till aye-serene vill jag bara tillägga att finlandssvenskan är en del av det svenska riksspråket. Svenska Akademiens ordlista är lika mycket vår "bibel" som sverigesvenskarnas.

    Jag är införstådd med att en del finlandssvenskar kan ha synpunkter på mina defintioner av orden här ovan. Det vore bara trevligt om någon ville lämna feedback.

    • Läste igenom dina "finlandismer", det enda jag reagerade över var "korvkakan"-leverlåda. Har någon ätit korvkaka? Själv har jag aldrig hört talas om det-något regionalt uttryck?


    • fanny kirjoitti:

      Läste igenom dina "finlandismer", det enda jag reagerade över var "korvkakan"-leverlåda. Har någon ätit korvkaka? Själv har jag aldrig hört talas om det-något regionalt uttryck?

      Hej Fanny! Din fråga, som du ställde, gjorde mig nyfiken. Jag har nu lekt deckare på internet och funnit att sverigesvenskarna kallar maträtten ifråga även för leverkaka. Alltså inte leverlåda som vi. Sannolikt så säger man "leverkaka" i vissa regioner och "korvkaka" i andra regioner. På samma sätt som man i Sveriges östkust kallar fiske-(nät) för "garn" och i Sveriges västkust för "nät" precis som vi.

      Det är mycket möjligt att det här (korvkaka/leverkaka/leverlåda) är en maträtt som är på utdöende i Sverige.


    • Pax kirjoitti:

      Hej Fanny! Din fråga, som du ställde, gjorde mig nyfiken. Jag har nu lekt deckare på internet och funnit att sverigesvenskarna kallar maträtten ifråga även för leverkaka. Alltså inte leverlåda som vi. Sannolikt så säger man "leverkaka" i vissa regioner och "korvkaka" i andra regioner. På samma sätt som man i Sveriges östkust kallar fiske-(nät) för "garn" och i Sveriges västkust för "nät" precis som vi.

      Det är mycket möjligt att det här (korvkaka/leverkaka/leverlåda) är en maträtt som är på utdöende i Sverige.

      Hej igen Fanny! Jag glömde nämna, i mitt förra svar, att du hittar leverlådan i din närmaste livsmedelsaffär. Leverlådan (korvkaka på sverigesvenska) ligger, som regel, bredvid makaronilådan i kyldisken. Förpackningen är av aluminium. Tillredningsanvisning står på båda inhemska språken. Smaklig måltid!


    • Pax kirjoitti:

      Hej igen Fanny! Jag glömde nämna, i mitt förra svar, att du hittar leverlådan i din närmaste livsmedelsaffär. Leverlådan (korvkaka på sverigesvenska) ligger, som regel, bredvid makaronilådan i kyldisken. Förpackningen är av aluminium. Tillredningsanvisning står på båda inhemska språken. Smaklig måltid!

      jag tror jag avstår, det smakar nog lika oaptitligt på båda språken, ska dock ta en titt på texten nästa gång jag går till närköpet..("butiken" på finlandsvenska?)


    • Som "sverigesvensk" (av den nordliga varianten) så skulle jag säga att många av de ord som du nämner är lika gångbara i Sverige. T.ex. så skulle jag nog snarare säga småkusin än syssling (men tremänning är för mig liktydigt med småkusin; syssling låter som en sagofigur).

      Kläpp låter som ordet för barn på byfinska: kläppi. Det är ett ord som används flitigt i norra Sverige, men jag har uppfattat det som ett "låneord" från dialekterna av finska som talas i Sverige. Jag har aldrig hört det sägas som "kläpp" utan i-et på slutet.

      Stöpsel är också ett ord som funkar i norra Sverige. Det är mest gamlingar som säger så, men de flesta skulle nog förstå vad som åsyftas.

      Tutt, eller tutte, är det vanligaste ordet i Sverige för det som även kan kallas för napp. Det är inte att göra bort sig att använda det ordet, även om det också är ett slanguttryck för kvinnobröst.

      Söndra används exakt på samma sätt i Sverige. Att söndra något är att ta sönder det.

      Tambur uppfattar jag som en ren synonym till farstu (alltså utrymmet där man lämnar skorna och hänger av sig ytterkläderna, när man stiger in i någons hem). Ordet hall kan ju användas både för tambur och för andra typer av lokaler. Att gå på hall, t.ex. tolkar jag som att man går till en pub.

      Sätta eld är däremot ett uttryck som jag aldrig har hört, och som nog skulle tolkas bokstavligt i Sverige.

      "Ta sjukt" låter väldigt konstigt med sverigesvenska öron. "Ta ont" är ett vanligt uttryck, men ordet sjukt används i Sverige som slanguttryck för "extremt", så att "ta sjukt" borde i mina öron följas upp med något annat, t.ex. "ta sjukt ont", för något som gör extremt ont.

      Tupp som ett uttryck för dass har jag aldrig hört. Gå på "klo" (som i "klosett"), dass eller toa, skulle jag säga. I norrbotten skulle jag nog säga "klo", och mest troligt toa om jag är i övriga Sverige.


    • Det var ju en rolig lista.


    • Karonka komer inte från ryskan, det kommer från franskan och kan härledas till konkarong och det franska ordet conquéron.

      Mojn eller moin kan också vara en hälsning, främst i Nordtyskland men även i södra Danmark.

      Hjulstol är direktöversatt från finskans pyörätuoli.

      Halare skulle jag tro är en finlandism.

      Farmare kan även åsyfta bonde, kan se ut som en klumpig översättning från engelskan.

      Värmeelement brukar man inte heller säga, element räcker.

      Barnträdgård kommer från tyskans kindergarten. Lekskola används inte heller längre mig veterligen i Sverige, det har ersatts med förskola.

      Håsa kan även betyda strumpa i södra Sverige där skånska talas, om det finns i alla skånska dialekter vet jag inte.

      Intressant med oväsnas, eftersom o:et antyder en negation.


    • fanny kirjoitti:

      jag tror jag avstår, det smakar nog lika oaptitligt på båda språken, ska dock ta en titt på texten nästa gång jag går till närköpet..("butiken" på finlandsvenska?)

      Leverlåda med russin är gott, lingonsylt är förstås ett måste.


    • En utmärkt lista.


    • En person som hamnat utanför systemet - alkoholist.
      Systemvetare - alkoholist


  • kallas barn för "kläppi".

    • I norra Österbotten i Finland är ordet "kläpp" synonymt med "oäkting" (=född utanför äktenskapet).


  • Har hört de flesta men använder bara några tex
    Fiffikus blir min katt ibland kallad och diskbord har man ju hemma!
    nogra andra jag använder
    stryklod
    sjukt tar det då sågen bits
    och verrare eller verkkare har jag senast ägt som barn!

    • Det var ju en skojig kedja.


    • lamf kirjoitti:

      Det var ju en skojig kedja.

      Visst använder man ju många av orden ännu ocksåHär dallar jag i min nattsärk och hör på när min leetvituga granne gormar åt käringen sin.Ja är så arger på han när han allti måst sup å så blir he kråkel.dåbre sku kun ta å si sig ginum et krokot rör i arshåle.


  • Många trevliga ord, men ni har glömt ordet. Bisi = gammal gubbe, i.af. i Borgå när jau vart liden .-

    • Bisi använder vi om vår kära äkta hälft.


    • käringen kirjoitti:

      Bisi använder vi om vår kära äkta hälft.

      Då e han "Gubbe" :D


  • Kiitos oli Vanhanaikasia sanoja -- Opiskelen Ruotsia ja oli apuna !

  • Feilaktå....Nu e vi gamla me frugan å feilaktåga .-

    • Vilken fin kedja, stort tack till alla som gjort sig besvär.


  • Nån som vet varför tissarna kallades för "Supadon" i min barndom? :D

    • Supa = mjölk


  • Kråta :)

  • Duljor :)

  • Kaveri kommer väl från ryskans Gavari ?

  • karkki = godis (ska vi gå köpa som karkki?)
    niinku =lik som (det är niiku så cool!)
    Audo=bil (finska ord är Auto)
    och alla finska svordomar naturligtvis :D

  • Här på Åland har vi också många roliga ord:
    Batteri - värmeelement
    Blånna - blåmärke
    Butka - arrest
    Byngsla - bråka
    Inga - inte
    Jo - ja
    Jåla - prata strunt
    Klotta - spilla
    Nippa - utslag
    Päron - potatis
    Rådda - stöka
    Si - se
    Siddu barra! - se bara!
    Skogbässe (ibland bara bässe) - fästing
    Stöpsel- stickkontakt
    Trunk - bagageutrymme i bil
    Tövla- att vara klumpig
    Vilig - riktigt bra
    Ämbar - hink

  • I Pargas i Finland används ordet Skeesa i stället för ordet skrinna och ordet skeesare för skridskor. Man kan således gå ut med skeesare på isen och skeesa. Skridskor som används av pojkar då de skrinner hallas också Hokkare eller Hockare . alltså motsvarande till Hockeyrör.

  • Pyllå = Getingbo

  • Skräppor å Glad Johanni :D

  • Lavabränd :)

  • Vilken rolig kedja,tack!

  • Skitutrast :)

    • Greinspele,Velo = cykel


suomi24-logo

Osallistu keskusteluun

Ketjusta on poistettu 9 sääntöjenvastaista viestiä.

Luetuimmat keskustelut

  1. Hieman säälittää suomalaisen duunarin sinisilmäisyys

    Ennen vanhaan ei käynyt pienessä mielessäkään, että tehtäisiin töitä ilman liittoon kuulumista. Se oli itsestäänselvyys. Suomen taloudella meni todell
    Maailman menoa
    157
    4288
  2. Erika ja viisuvalinta

    Cicciolina todella reipas ja mukaansatempaava esitys. Toivottavasti Erika pääsee kisoihin mukaan !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
    Maailman menoa
    143
    4134
  3. Hengityssuoja, viruksia vastaan. Ihan pelleilyäkö?

    Kuulemma hengityssuojaimet ovat loppuneet niin apteekeista kuin tukkureiltakin, kertoo Hesari. "Hengityssuojaimet loppuivat tukkureilta ja monista ap
    Maailman menoa
    106
    3908
  4. Coronavirus-hysteria

    Mihinkähän mittakaavoihin tuo hysteria pääsee? Luuletteko, että kohta vaikkapa bussilastillinen tyhjenee jonkun yskäistyä seuraavassa etapissa? Entä m
    Maailman menoa
    100
    2888
  5. Seinäjoella jälleen kuolonkolari

    Kyllä eikö näitä teitä saada sellaiseen kuntoon, että ihmiset (jotka on pakotettu käymään töissä) voisivat taittaa taivaltaan ilman järjetöntä kuolema
    Seinäjoki
    30
    1197