Voisitta tulla isoksi puolueeksi jos luopuisitte pakkoruotsin kannatuksesta kuten olet jo varovasti tehnytkin. Kunnia siitä sinulle. Tesse Stombomin(rkp) reaktio
Minister Cronberg vill lindra språkkraven och dra ner på svenskaundervisningen i östra Finland. Hon vill främja två goda saker - ryskakunskaperna i östra Finland och nyfinländrarnas möjligheter att få arbete. Vad jag inte förstår är varför språklagen eller svenskaundervisningen skulle sätta käppar i hjulet för dessa goda mål?
Om man i östra Finland anser att ryskakunskaper är värdefulla finns det vad jag förstår inga hinder att öka på ryskaundervisningen i skolorna. Då krävs det naturligtvis anslag för det. Men om dessa kunskaper är så värdefulla så kan kanske medel hittas? Att svenskaundervisningen - som vissa påstår - skulle äta upp all den språkinlärningskapacitet barnen har är kvalificerad nonsens.
Hur ofta hindrar språklagen nyfinländare från att få jobb? På den privata sektorn gäller den inte. PÅ den almänna sektorn krävs språkkunskaper om man är i direkt kontakt med klienter eller tar tjänstemannabeslut. Dessa personer borde kunna kommunicera också med svenskspråkiga medborgare. Är det för mycket begärt? Ärligt talat, en hur stor del av arbetsmarknaden är det som inte står till buds om man inte har ens de rudimentäraste kunskaperna i svenska? Är det 1%, 2% eller rentav 3% det gäller?
Vill man främja nyfinländarnas möjligheter på arbetsmarknaden finns det nog många andra verktyg att ta till som är betydligt efektivare. Vi kan börja med att se över vilka utländska examina som duger i Finland.
Jag tycker att det är ett lumpet trick att lyfta fram andra goda mål för att skjuta ner ett annat. Att vara mot “tvångssvenskan” är ett populistiskt drag som kan ge röster i vissa kretsar. Minister Cronberg rättfärdigar sin populism slugt med goda målsättningar som få kan påstå sig vara direkt emot.
Minister Cronberg vill lindra språkkraven och dra ner på svenskaundervisningen i östra Finland. Hon vill främja två goda saker - ryskakunskaperna i östra Finland och nyfinländrarnas möjligheter att få arbete. Vad jag inte förstår är varför språklagen eller svenskaundervisningen skulle sätta käppar i hjulet för dessa goda mål?
Om man i östra Finland anser att ryskakunskaper är värdefulla finns det vad jag förstår inga hinder att öka på ryskaundervisningen i skolorna. Då krävs det naturligtvis anslag för det. Men om dessa kunskaper är så värdefulla så kan kanske medel hittas? Att svenskaundervisningen - som vissa påstår - skulle äta upp all den språkinlärningskapacitet barnen har är kvalificerad nonsens.
Hur ofta hindrar språklagen nyfinländare från att få jobb? På den privata sektorn gäller den inte. PÅ den almänna sektorn krävs språkkunskaper om man är i direkt kontakt med klienter eller tar tjänstemannabeslut. Dessa personer borde kunna kommunicera också med svenskspråkiga medborgare. Är det för mycket begärt? Ärligt talat, en hur stor del av arbetsmarknaden är det som inte står till buds om man inte har ens de rudimentäraste kunskaperna i svenska? Är det 1%, 2% eller rentav 3% det gäller?
Vill man främja nyfinländarnas möjligheter på arbetsmarknaden finns det nog många andra verktyg att ta till som är betydligt efektivare. Vi kan börja med att se över vilka utländska examina som duger i Finland.
Jag tycker att det är ett lumpet trick att lyfta fram andra goda mål för att skjuta ner ett annat. Att vara mot “tvångssvenskan” är ett populistiskt drag som kan ge röster i vissa kretsar. Minister Cronberg rättfärdigar sin populism slugt med goda målsättningar som få kan påstå sig vara direkt emot.
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.