"
Ruotsissa nykyisen kaltaisen maahanmuuton kokonaiskustannuksia selvittanyt yliopiston yritystalouden lehtori Lars Jansson. Vuonna 1999 kustannukset olivat jo 267 miljardia kruunua eli pyoreasti (en tieda miten kruunun kurssi on kehittynyt viime vuosina) vanhalla kurssilla 26,7 miljardia euroa. Kustannukset ovat sen jalkeen tietysti vain nousseet maahanmuuttajien maaran kasvaessa.
Ohessa Ruotsin maahanmuuton kustannuksia suhteutettuna maan julkiseen talouteen, BKThen ja mm kehitysapuun. Maahanmuuton kustannukset olivat 18 kertaa suuremmat kuin kuin Ruotsin antama kehitysapu, 13,5 prosenttia (!) BKTsta, ja yli puolet julkisen sektorin kustannusten kasvusta 90-luvulla on mennyt maahanmuuton tarpeisiin. Lisaksi veroaste olisi voinut olla 48 prosenttia 54 prosentin asemesta ilman maahanmuuton kustannuksia. Ruotsi olisi selvinnyt myos vahemmilla ns hyvinvointikulujen leikkauksilla ilman maahanmuuttokustannuksia.
Invandringskostnaden ökade årligen med 11 procent under hela 1990-talet. Det är nästan tre gånger så mycket som ökningen för hela den offentliga sektorn, 3,8 procent.
Här framträder en huvudorsak till att välfärden kommit på fallrepet. Den andel av BNP som togs i anspråk för invandringen har nästan fördubblats från 7 till 13,5 procent. Invandringen kostar 18 gånger mer per år än utvecklingsbiståndet, som riksdagen brukar diskutera.
De ökade finansieringskraven har riksdagarna löst genom att höja skattekvoten från 48 till 54 procent, genom nedskärningar i välfärden och i offentliga pensioner samt genom ökad upplåning. Av hela resursökningen till den offentliga sektorn (324 mdr under decenniet) användes 51 procent för att finansiera invandringen. Om kostnadsökningen hade begränsats till 3 procent årligen i stället för 11, skulle skattekvoten ha kunnat behållas på 48 procent.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_61728.svd"
Ruotsissa nykyisen kaltaisen maahanmuuton kokonaiskustannuksia selvittanyt yliopiston yritystalouden lehtori Lars Jansson. Vuonna 1999 kustannukset olivat jo 267 miljardia kruunua eli pyoreasti (en tieda miten kruunun kurssi on kehittynyt viime vuosina) vanhalla kurssilla 26,7 miljardia euroa. Kustannukset ovat sen jalkeen tietysti vain nousseet maahanmuuttajien maaran kasvaessa.
Ohessa Ruotsin maahanmuuton kustannuksia suhteutettuna maan julkiseen talouteen, BKThen ja mm kehitysapuun. Maahanmuuton kustannukset olivat 18 kertaa suuremmat kuin kuin Ruotsin antama kehitysapu, 13,5 prosenttia (!) BKTsta, ja yli puolet julkisen sektorin kustannusten kasvusta 90-luvulla on mennyt maahanmuuton tarpeisiin. Lisaksi veroaste olisi voinut olla 48 prosenttia 54 prosentin asemesta ilman maahanmuuton kustannuksia. Ruotsi olisi selvinnyt myos vahemmilla ns hyvinvointikulujen leikkauksilla ilman maahanmuuttokustannuksia.
Invandringskostnaden ökade årligen med 11 procent under hela 1990-talet. Det är nästan tre gånger så mycket som ökningen för hela den offentliga sektorn, 3,8 procent.
Här framträder en huvudorsak till att välfärden kommit på fallrepet. Den andel av BNP som togs i anspråk för invandringen har nästan fördubblats från 7 till 13,5 procent. Invandringen kostar 18 gånger mer per år än utvecklingsbiståndet, som riksdagen brukar diskutera.
De ökade finansieringskraven har riksdagarna löst genom att höja skattekvoten från 48 till 54 procent, genom nedskärningar i välfärden och i offentliga pensioner samt genom ökad upplåning. Av hela resursökningen till den offentliga sektorn (324 mdr under decenniet) användes 51 procent för att finansiera invandringen. Om kostnadsökningen hade begränsats till 3 procent årligen i stället för 11, skulle skattekvoten ha kunnat behållas på 48 procent.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_61728.svd"
Vastaukset
Vanhimmat
Ei vielä vastauksia
Aloittaja odottaa vastauksia. Kerro oma näkemyksesi ensimmäisenä.