suomalaisesta koulutusjärjestelmästä ja professori viisaana miehenä ymmärtää, että näin olisi
paras.
Sitäpaitsi professori meinaa, että useimmat helsinkiläisistä ruotsinkielisistä osaavat paremmin
suomea kuin ruotsia.
Sitten professori laukaisee, että "Minusta suomenruotsalaisuus on identiteetti, jonka voi
omaksua niin kuin muutkin identiteetit", Janhunen sanoo. Siihen ei siis synnytä.
http://www.hs.fi/kotimaa/artikkeli/Professori poistaisi pakkoruotsin lisäksi pakkosuomen/1135240305335
paras.
Sitäpaitsi professori meinaa, että useimmat helsinkiläisistä ruotsinkielisistä osaavat paremmin
suomea kuin ruotsia.
Sitten professori laukaisee, että "Minusta suomenruotsalaisuus on identiteetti, jonka voi
omaksua niin kuin muutkin identiteetit", Janhunen sanoo. Siihen ei siis synnytä.
http://www.hs.fi/kotimaa/artikkeli/Professori poistaisi pakkoruotsin lisäksi pakkosuomen/1135240305335
Vastaukset 5
Vanhimmat
Vi är en ras!
kenenkäs tallirengin jälkeläisiä sitten kerrotaan olevansa?
FREDAG, OKTOBER 06, 2006
Vikingarna – fanns de?
Vikingarna och vikingatiden håller på att tappa sin vetenskapliga trovärdighet mitt i en våg av nationell och internationell vikingayra. Det var ett tydligt budskap från de svenska historiedagarna i Riga 29 september till 1 oktober.
Det är föreställningen om en enhetlig, ursprunglig och nordisk vikingatid som är i gungning. Inte bara de behornade hjälmarna verkar vara ohistoriska. Den förmodat enhetliga vikingareligionen visar sig skifta kraftigt även mellan närliggande platser, t ex när det gäller gravskicket. Symbolerna härstammar från högst olika tider; solvagnen från 1300-talet före Kristus och torshammaren från 800-talet efter Kristus. Kulthuset i Uppåkra visar sig vara påverkat av romerska förebilder. Det har dessutom förändrats successivt under 500 år, vilket passar dåligt med föreställningen om en homogen, statisk vikingatid. Även borgarnas utseende har sannolikt påverkats söderifrån, nämligen av de romerska härlägren.
Inte ens runorna har en entydig förankring i Norden. Enligt professor Rune Palm, Stockholms universitet, har de uppfunnits av en german som kunde latin. Påverkan från latinet är tydlig, anser han. Runorna är spridda i tiden från andra århundradet till digerdöden på 1300-talet. De kan följaktligen inte enbart knytas till vikingarnas två århundraden. Det hedniska templet i Uppsala är dessutom omgivet av kristna (!) runstenar. Epokerna flyter in i varandra.
Ett gammalt problem är de isländska sagorna i Snorres Edda, från vilken nästan all berättande information om vikingatiden har hämtats. Eddan skrevs först under kristen medeltid på 1200-talet, minst 150 år efter det att vikingatiden enligt den gängse tidsindelningen var slut. Snorre skrev alltså inte precis om det han själv hade sett, ett källkritiskt problem av dignitet. Redan under 1960-talet fördes Eddan därför diskret åt sidan som historiskt källmaterial av professor Jerker Rosén i Lund.
Ja, det serverades mycket bekymmer för vikingafansen i Riga. De framfördes av forskare som professor Anders Andrén, Stockholms universitet, doktorerna Fredrik Svanberg, Historiska museet i Stockholm och Anna Wallette, Lunds universitet. Och de hejades livligt på av vetenskapsjournalisten Maja Hagerman, som driver en energisk kampanj mot föreställningar om svenskar som ett särskilt rasrent och ädelt släkte.
Fredrik Svanberg sammanfattade domen över död vikingatid: den är ”en myt rakt av”, skapad av nationalromantiken på 1860- och 1870-talen.
Emellertid är denna myt högst levande. Så levande att professorerna och doktorerna var eniga om att den inte kan avskaffas, även om vi skulle önska det. Anna Wallette ryckte ut till vikingatidens försvar: ”Trots att vikingatiden varit kanoniserad skall vi inte slänga ut den. Den är en väg in i medeltiden, en viktig period att ha kvar. Även om vikingatida människor inte begrep att de var vikingatida, kan de få lov att förbli det.” En ädel, svensk tanke.
Och hon varnade för övermod. ”Vi skall vara försiktiga med att säga att vår vetenskap är vetenskap medan det som man sysslade med tidigare inte var det. Må vara att det var medeltidsmänniskor som skrev, men de var också historiker, de skrev om sig själva och om sina förfäder.”
En kommande artikel skall handla om mytens envetna liv, långt borta från forskningens torra fakta.
Nästa artikel om vikingen:
Ropet efter myten/Vikingen (2)
POSTED BY JOHAN SELANDER AT 6.10.06
Kuusikymppinen professori on siksi erikoinen ruotsin kielen kannattaja, että hän on oikeastaan koulusuomenruotsalainen.
Janhunen kasvoi suomenkielisessä perheessä ja kävi suomalaisen koulun. Ruotsalaisesta kulttuurista hän innostui teini-iässä. Sitten Janhunen keksi kirjata itsensä ruotsinkieliseksi ja alkoi hoitaa veroasiansakin ruotsiksi.
osataan ruotsia. Rohvessorilla on selkeitä mielipiteitä Rkp:stäkin jolla on hänen mukaansa vain tarkoitus ylläpitää itseään eikä halua puhua hankalista tosiasioista. Esim. siitä, että ruotsinkielisten määrä menee alaspäin niinkuin lehmän häntä mutta siitä huolimatta Rkp vain haluaa suurempaa vaikutusvaltaa suomalaiseen politiikkaan huutaen kielilakia apuun joka tilanteessa.
"Minusta suomenruotsalaisuus on identiteetti, jonka voi omaksua niin kuin muutkin identiteetit", Janhunen sanoo. Arvostelun hän panee hienotunteisuuden piikkiin.
"Helsinkiläinen suomenruotsalaisuus on vain ruotsinkielistä suomalaisuutta. Useimmat Helsingin suomenruotsalaisista puhuvat paremmin suomea", Janhunen toteaa.
"Rkp taas on puolue, jonka tarkoitus on pitää yllä itseään. Sen vuoksi se ei voi puhua epämiellyttävistä totuuksista."