Publicerad 18 augusti 2009
Elever i Finland flera år före
Stockholm/TT
Finländska elever ligger nära två år före sina nordiska bröder och systrar när det gäller naturvetenskapliga kunskaper - och de drar ifrån ytterligare.
Slutsatsen dras i en rapport av Nordiska ministerrådet, som i sin tur bygger på siffror från internationella kunskapsmätningen Pisa 2006.
Mätningen, där närmare en halv miljon niondeklassare frågas ut, görs vart tredje år. Enligt den jämförande studie Nordiska ministerrådet gjort ligger Finland som enda nordiska land klart över genomsnittet i de 30 OECD-länderna på det naturvetenskapliga området.
Sverige lyckas precis ta sig över OECD-snittet, men trenden för svenska elever är negativ i såväl läsning och matematik som naturvetenskap, i motsats till den finländska utvecklingen.
Rapporten gör föga mer än spekulerar kring orsakerna, men pekar på att Finlands studieplaner är mer ämnesspecifika, och dess lärare mer specialiserade än i de övriga länderna. Däremot tycks frågan om betyg och centrala test vara betydelselös för kunskapsnivån, enligt rapporten.
Elevernas bakgrund, socialt, ekonomiskt, när det gäller kön och om de eller deras föräldrar invandrat, har fortsatt stor påverkan på skolresultaten, trots alla ansträngningar för att motverka just detta.
Trots det är de nordiska länderna i jämförelse med övriga OECD mindre socioekonomiskt splittrade.
Elever i Finland flera år före
Stockholm/TT
Finländska elever ligger nära två år före sina nordiska bröder och systrar när det gäller naturvetenskapliga kunskaper - och de drar ifrån ytterligare.
Slutsatsen dras i en rapport av Nordiska ministerrådet, som i sin tur bygger på siffror från internationella kunskapsmätningen Pisa 2006.
Mätningen, där närmare en halv miljon niondeklassare frågas ut, görs vart tredje år. Enligt den jämförande studie Nordiska ministerrådet gjort ligger Finland som enda nordiska land klart över genomsnittet i de 30 OECD-länderna på det naturvetenskapliga området.
Sverige lyckas precis ta sig över OECD-snittet, men trenden för svenska elever är negativ i såväl läsning och matematik som naturvetenskap, i motsats till den finländska utvecklingen.
Rapporten gör föga mer än spekulerar kring orsakerna, men pekar på att Finlands studieplaner är mer ämnesspecifika, och dess lärare mer specialiserade än i de övriga länderna. Däremot tycks frågan om betyg och centrala test vara betydelselös för kunskapsnivån, enligt rapporten.
Elevernas bakgrund, socialt, ekonomiskt, när det gäller kön och om de eller deras föräldrar invandrat, har fortsatt stor påverkan på skolresultaten, trots alla ansträngningar för att motverka just detta.
Trots det är de nordiska länderna i jämförelse med övriga OECD mindre socioekonomiskt splittrade.
Vastaukset 1
Vanhimmat
Ruotsissa ja muissa pohjoismaissa on aivan liikaa MAMUJA. Nämä lähes lukutaidottaomat "asukkaat" vetävät keskiarvon alas oikein kunnolla.