SPRÅKFRÅGOR
"SFP kan inte ensamt sköta det svenska"
Publicerad: 22/11 00:00 ›uppdaterad: 22/11 00:00
SFP ska vara terriern som kämpar för svenskspråkigas rättigheter, men allt ansvar för en levande tvåspråkighet kan inte utlokaliseras på en enda politisk aktör. Det säger partiordförande Stefan Wallin.
Exempellistan på hur svenskan är i kläm kunde börja i FST5, fortsätta via Karleby, vidare till Ekenäs BB och därifrån hur långt som helst.
- Vi stöter varje dag på någon ny situation där svenskan är under attack, säger Stefan Wallin .
Men i stället för att förlänga listan tycker han att man måste se på hur frågorna kunde lösas.
Och det är en lite svårare nöt.
Vill man börja med att söka orsakerna till det som uppfattas som en alltmer ogin inställning mot det svenska, så hittar Wallin svaret i att en ökande andel ledande politiker och tjänstemän på centrala poster inte har någon personlig eller naturlig kontakt till landets tvåspråkighet. Det betyder att de inte förstår vad det i praktiken betyder då man exempelvis genomför förvaltningsreformer.
- Det finns synliga agendor som inte handlar om elakhet utan om oeftertänksamhet och okunskap om vad svensk service förutsätter i praktiken. Det finns en principiell välvilja i festtalsretoriken men man lyckas inte omsätta den rikedomen i praktiken då det fattas beslut.
Exempel: Karlebys inriktning
- Här utgicks det från landskapens självbestämmanderätt som inte finns i lagen men som ändå fick väga tyngre än de språkliga i grundlagen stadgade rättigheterna och den kommunala självbestämmanderätten. Karleby var ett exempel på att det har skapats en "vi beaktar"-kultur - "otetaan huomioon" - som i praktiken betyder att man ändå kör rakt vidare enligt tidigare utstakat schema. Det sägs en sak och görs en annan.
Exempel: FST5
- Det är klart man kan säga att det är en uppnådd fördel som vi måste kämpa för. Å andra sidan är det viktigaste att få full service på bästa tittartid på svenska. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att till den 3 december komma med sina första förslag till lösningar i olika tänkbara scenarion.
Vem ska finansiera tv på svenska?
- Yle har ett public service-uppdrag och uppbär en tittaravgift som är samma för alla. Därför ska Yle ha det absoluta huvudansvaret. Det utesluter inte gemensamma satsningar som sponsras av fonder, så som morgon-tv. Däremot är det mycket viktigt att det inte leder till att det offentliga retirerar och skjuter ansvaret på fondsfären eller den tredje sektorn.
Argument, information, bråk
Själv säger Wallin att SFP allt oftare stångar sin panna blodig i försöken att försvara det svenska i ett klimat där förståelsen blivit allt mindre. En viss symbolik för tidens trend hittar han i att vi för första gången i mannaminne har en statsminister som talar engelska med sina nordiska kolleger.
Men praktisk okunskap i landets andra språk räcker inte för att förklara motståndet mot att hitta särlösningar som ska garantera svensk service på grundläggande områden.
- Att du inte talar svenska eller att du saknar koppling till det tvåspråkiga behöver inte utesluta en förståelse för vilka lösningar som behövs för att garantera detta.
Men hur ska man vinna förståelse bland beslutsfattare som allt oftare verkar tycka svenskspråkiga bara är gnälliga och kräver för mycket?
- Med olika taktik: informera, argumentera, gnälla, slå näven i bordet. Ofta måste vi starta från grunden eftersom kunskapen är så oerhört tunn.
Vad som ska försvaras är förstås en fråga som får olika svar beroende på var i landet man ställer den.
- Det är klart vi måste välja våra fajter när vi skjuter med stora kanoner. Vi måste också anpassa våra krav enligt miljö. Men det vi aldrig kan pruta på är grundrättigheter som är tryggade i grund- och språklagen. En del saker kan uppfattas som gnällighet när det handlar om symbolik och synen på det offentligas plikter. Exempelvis har vi jobbat länge för att Nationaloperan ska textas på svenska, inte bara på engelska och finska. Det blir av nu. Någon kan tycka att det här kvittar, en annan att det är centrala signalement på en tvåspråkig statlig kulturpolitik.
Vems ansvar är det att arbeta för det svenska i Finland?
"SFP kan inte ensamt sköta det svenska"
Publicerad: 22/11 00:00 ›uppdaterad: 22/11 00:00
SFP ska vara terriern som kämpar för svenskspråkigas rättigheter, men allt ansvar för en levande tvåspråkighet kan inte utlokaliseras på en enda politisk aktör. Det säger partiordförande Stefan Wallin.
Exempellistan på hur svenskan är i kläm kunde börja i FST5, fortsätta via Karleby, vidare till Ekenäs BB och därifrån hur långt som helst.
- Vi stöter varje dag på någon ny situation där svenskan är under attack, säger Stefan Wallin .
Men i stället för att förlänga listan tycker han att man måste se på hur frågorna kunde lösas.
Och det är en lite svårare nöt.
Vill man börja med att söka orsakerna till det som uppfattas som en alltmer ogin inställning mot det svenska, så hittar Wallin svaret i att en ökande andel ledande politiker och tjänstemän på centrala poster inte har någon personlig eller naturlig kontakt till landets tvåspråkighet. Det betyder att de inte förstår vad det i praktiken betyder då man exempelvis genomför förvaltningsreformer.
- Det finns synliga agendor som inte handlar om elakhet utan om oeftertänksamhet och okunskap om vad svensk service förutsätter i praktiken. Det finns en principiell välvilja i festtalsretoriken men man lyckas inte omsätta den rikedomen i praktiken då det fattas beslut.
Exempel: Karlebys inriktning
- Här utgicks det från landskapens självbestämmanderätt som inte finns i lagen men som ändå fick väga tyngre än de språkliga i grundlagen stadgade rättigheterna och den kommunala självbestämmanderätten. Karleby var ett exempel på att det har skapats en "vi beaktar"-kultur - "otetaan huomioon" - som i praktiken betyder att man ändå kör rakt vidare enligt tidigare utstakat schema. Det sägs en sak och görs en annan.
Exempel: FST5
- Det är klart man kan säga att det är en uppnådd fördel som vi måste kämpa för. Å andra sidan är det viktigaste att få full service på bästa tittartid på svenska. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att till den 3 december komma med sina första förslag till lösningar i olika tänkbara scenarion.
Vem ska finansiera tv på svenska?
- Yle har ett public service-uppdrag och uppbär en tittaravgift som är samma för alla. Därför ska Yle ha det absoluta huvudansvaret. Det utesluter inte gemensamma satsningar som sponsras av fonder, så som morgon-tv. Däremot är det mycket viktigt att det inte leder till att det offentliga retirerar och skjuter ansvaret på fondsfären eller den tredje sektorn.
Argument, information, bråk
Själv säger Wallin att SFP allt oftare stångar sin panna blodig i försöken att försvara det svenska i ett klimat där förståelsen blivit allt mindre. En viss symbolik för tidens trend hittar han i att vi för första gången i mannaminne har en statsminister som talar engelska med sina nordiska kolleger.
Men praktisk okunskap i landets andra språk räcker inte för att förklara motståndet mot att hitta särlösningar som ska garantera svensk service på grundläggande områden.
- Att du inte talar svenska eller att du saknar koppling till det tvåspråkiga behöver inte utesluta en förståelse för vilka lösningar som behövs för att garantera detta.
Men hur ska man vinna förståelse bland beslutsfattare som allt oftare verkar tycka svenskspråkiga bara är gnälliga och kräver för mycket?
- Med olika taktik: informera, argumentera, gnälla, slå näven i bordet. Ofta måste vi starta från grunden eftersom kunskapen är så oerhört tunn.
Vad som ska försvaras är förstås en fråga som får olika svar beroende på var i landet man ställer den.
- Det är klart vi måste välja våra fajter när vi skjuter med stora kanoner. Vi måste också anpassa våra krav enligt miljö. Men det vi aldrig kan pruta på är grundrättigheter som är tryggade i grund- och språklagen. En del saker kan uppfattas som gnällighet när det handlar om symbolik och synen på det offentligas plikter. Exempelvis har vi jobbat länge för att Nationaloperan ska textas på svenska, inte bara på engelska och finska. Det blir av nu. Någon kan tycka att det här kvittar, en annan att det är centrala signalement på en tvåspråkig statlig kulturpolitik.
Vems ansvar är det att arbeta för det svenska i Finland?
Vastaukset 2
Vanhimmat
Kuules Stefu! Jos RKP ei pysty yksin vaalimaan ruotsalaisuutta, niin se on puhtaasti teidän oma asianne.
Hakekaa apua riikinruotsalaisilta, älkää suomalaisilta. Tajuatko?
Suomalaisten tehtävä on vaalia suomalaisutta ja suomenkieltä maailman ainoassa suomalaisessa maassa.
Suorastaan raukkamaista itkeä ja sälyttää vastuu omasta menestymisestä vieraiden niskoille.
Kuka koskaan on suomalaisuutta puolustanut, paitsi suomalaiset itse?
Tässä maan urheiluministeri kritisoi esimiestään, pääministeriä siitä, ettei esimies tottele ja alistu urheiluministerin puolueen sanelupolitiikkaan.
Herkullinen tilanne, jopa humoristinen.
Viisi prosenttia, puolueineen ei kaikissa demokratioissa ole johtoasemassa, edes urheilu- tai maahanmuuttoministerin voimin.