Varför demoniseras och skuldbeläggs
de svenskspråkiga?
Numera är det nedsättande uttrycket "tvångssvenska" rumsrent också i public service-sammanhang. Logon är gjord av finskhetsförbundet.
Slammet flöt upp. Den vulgärdebatt som har pyrt i webbfora bereds nu plötsligt också plats i Yles public service-utbud.
I Aktuella Tvåan (Ajankohtainen Kakkonen) i TV 2 på tisdagskvällen fick tittarna veta att finskspråkiga fortfarande "plågas med tvångssvenska" trots att det har gått 200 år sedan landet separerades från Sverige.
Tittarna informerades om att svenskan togs in som obligatoriskt språk till följd av den "språkstrid" SFP lyckades få till stånd på 1960-talet, men att svenskan i den finska skolan nu befinner sig på våg i den statliga timfördelningsarbetsgrupp, som ser över grundskolans läroplan.
I debatten konfronterades Svenska Finlands folktings bas Anna-Maja Henriksson (SFP) med Leo Havukainen från St Michel. Havukainen har nyligen startat en massadress på adressit.com med budskapet att Finland borde bli enspråkigt.
Henriksson gjorde sitt bästa för att tillrättalägga de grövsta missuppfattningarna och för att förklara mekanismerna bakom tvåspråkigheten, men eftersom inserterna och den andra gästen gav ett intryck av att den finska majoritetsbefolkningen diskrimineras var hon nästan chanslös.
Svenskan ställdes i ett motsatsförhållande till ryskan i programmet, som lät förstå att finlandssvenskarna är privilegierade samtidigt som 90 procent av landets befolkning förväntas ingå i ett slags beredskapsstyrka, redo att ge svenskspråkiga en svensk service om dessa eventuellt skulle fråga efter den.
Ordvalen i programmet gav ett intryck av att Yle försöker avskaffa svenskan i den finska skolan. Det är synd. Med tanke på att språkkunskaper är hårdvaluta i morgondagens värld borde finländarna snarare inse vikten av att lära sig flera språk, inte färre. Det att ungdomarna längs ryssgränsen inte i någon större utsträckning är motiverade att läsa ryska som tillval är inget som B-svenskan ska tvingas bära hundhuvudet för.
Aktuella Tvåan-inslaget verkade följa samma tankespår som uppgifterna om livvakter i anslutning till Centerministrarnas möte senaste helg, Helsingin Sanomats beskrivning av Jakobstad som en arena för språkstrider (29.11) och Svenska Centerbasen Peter Albäcks tilltag att å alla svenskspråkigas vägnar be Mari Kiviniemi om ursäkt för den "språkrasism" som har riktats mot henne. (Hbl 29.11)
Livvakterna i Jakobstad hade i själva verket ingen koppling till svenskspråkiga kretsar och beslutet om Karleby. Skyddspolisens beslut att bevaka Centermötet byggde på hotelser av äldre datum och hade inte ens en anknytning till Kiviniemis person. (Hbl 1.12)
I stället för att notera detta publicerade Helsingin Sanomat i onsdags (2.12) en politisk karikatyr av kulturministern som kroppsvisiteras. Låt passera-han är svenskspråkig, men ändå helt ofarlig, lyder pratbubblan.
Varför denna tendens att demonisera svenskspråkiga och skuldbelägga dessa för beslut som har fattats av en stor riksdagsmajoritet och som är helt logiska mot bakgrund av Finlands identitet och historia?
Ska det vara så svårt att acceptera att svenskan är en del av Finland?
Kenneth Myntti
http://www.vasabladet.fi/story.aspx?storyID=52763
de svenskspråkiga?
Numera är det nedsättande uttrycket "tvångssvenska" rumsrent också i public service-sammanhang. Logon är gjord av finskhetsförbundet.
Slammet flöt upp. Den vulgärdebatt som har pyrt i webbfora bereds nu plötsligt också plats i Yles public service-utbud.
I Aktuella Tvåan (Ajankohtainen Kakkonen) i TV 2 på tisdagskvällen fick tittarna veta att finskspråkiga fortfarande "plågas med tvångssvenska" trots att det har gått 200 år sedan landet separerades från Sverige.
Tittarna informerades om att svenskan togs in som obligatoriskt språk till följd av den "språkstrid" SFP lyckades få till stånd på 1960-talet, men att svenskan i den finska skolan nu befinner sig på våg i den statliga timfördelningsarbetsgrupp, som ser över grundskolans läroplan.
I debatten konfronterades Svenska Finlands folktings bas Anna-Maja Henriksson (SFP) med Leo Havukainen från St Michel. Havukainen har nyligen startat en massadress på adressit.com med budskapet att Finland borde bli enspråkigt.
Henriksson gjorde sitt bästa för att tillrättalägga de grövsta missuppfattningarna och för att förklara mekanismerna bakom tvåspråkigheten, men eftersom inserterna och den andra gästen gav ett intryck av att den finska majoritetsbefolkningen diskrimineras var hon nästan chanslös.
Svenskan ställdes i ett motsatsförhållande till ryskan i programmet, som lät förstå att finlandssvenskarna är privilegierade samtidigt som 90 procent av landets befolkning förväntas ingå i ett slags beredskapsstyrka, redo att ge svenskspråkiga en svensk service om dessa eventuellt skulle fråga efter den.
Ordvalen i programmet gav ett intryck av att Yle försöker avskaffa svenskan i den finska skolan. Det är synd. Med tanke på att språkkunskaper är hårdvaluta i morgondagens värld borde finländarna snarare inse vikten av att lära sig flera språk, inte färre. Det att ungdomarna längs ryssgränsen inte i någon större utsträckning är motiverade att läsa ryska som tillval är inget som B-svenskan ska tvingas bära hundhuvudet för.
Aktuella Tvåan-inslaget verkade följa samma tankespår som uppgifterna om livvakter i anslutning till Centerministrarnas möte senaste helg, Helsingin Sanomats beskrivning av Jakobstad som en arena för språkstrider (29.11) och Svenska Centerbasen Peter Albäcks tilltag att å alla svenskspråkigas vägnar be Mari Kiviniemi om ursäkt för den "språkrasism" som har riktats mot henne. (Hbl 29.11)
Livvakterna i Jakobstad hade i själva verket ingen koppling till svenskspråkiga kretsar och beslutet om Karleby. Skyddspolisens beslut att bevaka Centermötet byggde på hotelser av äldre datum och hade inte ens en anknytning till Kiviniemis person. (Hbl 1.12)
I stället för att notera detta publicerade Helsingin Sanomat i onsdags (2.12) en politisk karikatyr av kulturministern som kroppsvisiteras. Låt passera-han är svenskspråkig, men ändå helt ofarlig, lyder pratbubblan.
Varför denna tendens att demonisera svenskspråkiga och skuldbelägga dessa för beslut som har fattats av en stor riksdagsmajoritet och som är helt logiska mot bakgrund av Finlands identitet och historia?
Ska det vara så svårt att acceptera att svenskan är en del av Finland?
Kenneth Myntti
http://www.vasabladet.fi/story.aspx?storyID=52763
Vastaukset 2
Vanhimmat
Pakkoruotsi on ollut salonkikelpoista kouluissa jo 40 vuotta, joten on aika olla myös telkussakin.
ei tietenkään haluaisi, että keinotekoista kaksikielisyyttä ja pakkoruotsia saisi kritisoida ollenkaan, mutta
hänen kaltaisille menneisyyteen juuttuneille svekomaaneille voi lähinnä nauraa sen verran naurettavia
he ovat nykypäivänä.